Jens och Gita satsade allt på ett tak

2012-10-26 15:30  

Den solelsfrälsta Pålsbodafamiljen Ljungren är en av de över 300 privathushåll som rapporterat in sin egen el-produktion till Ny Tekniks egen el-karta över Sverige. Att lägga solceller på taket har blivit den nya folkrörelsen.

- Vi är helt solfrälsta, säger Jens Ljunggren till Ny Teknik.  I somras monterade vi 48 stycken solcellspaneler över hela taket.  Nu är vi självförsörjande med värme, varmvatten och hushållsel i de kommande 35-40 åren.

Aldrig har det installerats så mycket egen solcellsel som nu. Ny Tekniks kartläggning av egen el-Sverige har fått en överväldigande respons. Över 300 svar har kommit efter bara tre dagar och det ser inte ut att mattas ännu.  

Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda i Närke bor i ett typiskt 70-talshus, ett sådant som det finns hundratusentals av i Sverige med stort tak i idealisk lutning.

I somras klädde de hela den 86 kvadratmeter stora södersidan med solceller.

-  Vi räknar med en årsproduktion på 11 900 kilowattimmar, vilket ganska exakt motsvarar vår egen förbrukning, säger Jens Ljunggren.

Allt om solcellshuset i Pålsboda går att läsa om på familjen Ljunggrens webbsajt Ekosvensson.se.

Jens Ljunggren är också initiativtagare till den nya sajten Egensolel.se som bland annat håller koll på vilka elbolag som erbjuder de bästa villkoren. Just nu finns 23 godkända elbolag på listan.

- Det är helt avgörande för ekonomin att välja rätt elbolag att sälja sin överskottsel till. Helst ska man få lika mycket betalt som man själv betalar, men man bör åtminstone få 1 krona kilowattimmen för den inmatade elen – inklusive moms, säger Jens Ljunggren.

Själva har familjen Ljunggren avtal med Kraft & Kultur som praktiserar nettodebitering.

- Varje månad gör vi upp. Har vi förbrukat mer än vi levererat så betalar vi för nettot. Har vi levererat in mer så kvittas det mot de kommande månadernas förbrukning, säger Jens Ljunggren.

Han varnar dock för övertro på nettodebitering.

- Man måste vara uppmärksam på att nettodebitering kan ge helt olika resultat beroende på vilken period nettodebiteringen avser och vilket pris man får för sin överskottsel.

1. Om man får samma pris för sin överskottsel, som man själv betalar, så spelar det ingen roll.

2. Men om man, som de flesta, får mindre för sin överskottsel, så är det viktigt att den period, som ”nettningen/kvittning” gäller är så lång som möjligt.

3. Ju längre period man använder, ju större är nämligen chansen att man kan matcha sin temporära överskottsproduktion med egen förbrukning och därmed spara lika mycket per kWh, som man själv betalar vi köp av el.

4. Normalt när man säger nettodebitering betyder det att överskottsproduktion och förbrukning kvittas under samma period som fakturan gäller, dvs. oftast en månad.

- Vi har dock observerat ett flertal fall, där elbolag endast erbjuder nettodebitering per timma, vilket för det flesta ger ett helt annat ekonomiskt resultat. Bäst är naturligtvis om ”nettodebiteringen” omfattar (minst) ett helt år för att ta höjd för säsongsvariationer i produktion och förbrukning, säger Jens Ljunggren.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt