Höga elpriser väcker oro i EU: ”Måste ta ett stort steg”

2021-09-14 15:21  

Kampen för klimatet står återigen i centrum när EU ska ta nya tag efter coronapandemin. Men långt ifrån alla är överens om hur kampen ska föras. Och oron är stor för höga kostnader på vägen.

Ett år med allt mer drastiskt stigande elpriser har fått den lilla Bryssel-kommunen Watermael-Boitsfort att reagera. Och agera.

Härom veckan damp ett erbjudande ner i alla brevlådor om att gå ihop i en gemensam upphandling för att pressa ned priset.

Avsändare är kommunstyrelsen.

– Det är både som en service, men också för klimatets skull. Många människor är inte medvetna om att man kan byta leverantör, säger Cathy Clerbaux, kommunstyrelseledamot med ansvar för energi, grönområden och renhållning.

Het debatt

Watermael-Boitsfort är inte unikt. I våras fick alla prenumeranter på stortidningen Le Soir samma erbjudande och i västra Belgien gick sex hela kommuner i Liège-trakten samman redan i februari kring ett gemensamt bud.

Huvudorsaken är de saftigt stigande priserna, som i sin tur är en kombination av flera olika orsaker. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin har skapat stor efterfrågan på energi, inte minst i Asien, samtidigt som priset på utsläppsrättigheter är rekordhögt.

Läs mer: Är elunderskottet om 1 700 MW för högt räknat?

Även i andra länder går debatten het om de höga priserna. I Spanien är ett akut lagförslag på gång för att hindra bolagen från att höja för mycket, medan det koltäta Polen främst skyller på Bryssel.

– Det här är EU:s väldigt dyra klimatpolitik, sade premiärminister Mateusz Morawiecki nyligen, enligt nyhetssajten Politico Europe.

"Har inget val"

Allt det här väcker en hel del politisk nervositet. Höga elräkningar har en tendens att skapa missnöjda väljare. Och det vill ingen ha i ett läge när EU-kommissionen manar till krafttag för att bekämpa klimatförändringarna.

– Om vi inte agerar nu kommer våra barn aldrig att förlåta oss. Vi har inget val, manar klimatansvarige vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i en debatt i EU-parlamentet under tisdagen.

Liknande ord väntas även under onsdagen då ordförande Ursula von der Leyen ska hålla sitt årliga stora linjetal om läget i unionen.

Rättvis fördelning?

I EU-parlamentet finns en stabil majoritet för att saker måste göras. Men hur det ska ske är en annan fråga.

Olika politiska grupper vill gå olika fort fram och olika länder har olika syn på vad som är bra eller dåligt. Frankrike och flera länder i Östeuropa trycker exempelvis på för EU-pengar till kärnkraft – vilket å andra sidan länder som Österrike och Luxemburg är lika kraftigt emot.

En av de avgörande frågorna blir hur man kan kompensera de områden där klimatåtgärderna blir särskilt dyra för invånarna, åtminstone på kort sikt.

– Vi måste se till så att vi utformar förslagen på ett sätt så att kostnaden fördelas hyfsat rättvist. De som har mest släpper ut mest – och då ska man också betala mest, säger svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S).

Grön kommun

I Watermael-Boitsfort försöker kommunen under tiden få de vanliga medborgarna att dra sina strån till stacken. Nyligen har alla tak fotograferats från luften i extra hög upplösning för att ge alla hushåll möjlighet att reda ut vad de kan göra på energisidan, i form av solceller eller bättre isolering.

Kommunstyrelsens energiansvariga – som i det civila är en av Belgiens främsta forskare på utsläpp i atmosfären – har samtidigt fördelen av att ha en stor del av invånarna med sig. Watermael-Boitsfort är en av landets "grönaste" kommuner, där miljöpartiet Écolo fick nästan 35 procent av rösterna i senaste kommunalval.

– Folk här är medvetna om att vi har ett problem med klimatet. Vi måste ta ett stort steg, manar Cathy Clerbaux.

Fakta: Läget i unionen

EU-kommissionens ordförande håller årligen ett tal om "läget i unionen" för att ge sin syn på tillvaron och samtidigt presentera de viktigaste nya förslagen som väntar under kommande år.

Årets tal hålls på onsdagen inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg.

Nuvarande ordföranden Ursula von der Leyen höll sitt första läget i unionen-tal förra året – då i Bryssel på grund av coronapandemin – och pratade då bland annat om klimatåtgärder, asylpolitik och minimilöner.

Wiktor Nummelin/TT

Mer om: EU Elpriser

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt