Hårda säkerhetskrav på svensk kärnkraft efter stresstesterna

De svenska kärnkraftverken och haverifiltren kan tvingas klara åtskilliga dygn utan el. Nya krav väntas nu som en följd av EU:s stresstester.

Efter katastrofen i Fukushima drog EU igång stresstester av kärnkraftverken i Europa. I juni kommer notan.

-  Jag är helt övertygad om att det kommer att komma krav på att hantera såväl simultana haverier i olika reaktorer som haverier som sträcker sig över längre tid, inte bara i Sverige och EU utan också i världen i övrigt, säger Jan Hanberg, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Stresstesterna visar att de svenska kärnkraftverken är robusta, men också att de behöver bli bättre på att klara extrema olyckor.

Liknande resultat finns från andra länder.

De nya kraven kan bland annat innebära att kraftbolagen måste skaffa sig fler mobila reservaggregat, mer diversifierad tillgång på elkraft, ökad uthållighet i haverifiltren samt större robusthet mot jordbävningar.

Inom Vattenfall arbetar man i första hand ännu med analyser. Inga genomgripande nya installationer har gjorts efter Fukushimalolyckan, enligt Magnus Reinsjö, stabschef inom affärsområdet kärnkraft.

- Vi gör saker och har redan har gett ökad prioriterat till vissa åtgärder när det gäller robusthet mot jordbävningar.

Franska reaktorbyggaren Areva har uppskattat att marknaden för de nya säkerhetskraven är värd 350 miljarder kronor.

Men Vattenfall väntar sig inte några extraordinära utgifter framöver.

- Den investeringsvolym vi ser framför oss påverkar inte dramatiskt vårt befintliga investeringsprogram, säger Magnus Reinsjö.

Kärnkraftverken i Sverige är i dag inte dimensionerade för att klara svåra reaktorolyckor under längre tid.

Efter olyckan i Harrisburg 1979 tillkom krav på att införa haverifilter.

Kraftiga ångmoln och radioaktiva ämnen från en skadad reaktor ska stoppas i en vattenfylld bassäng i stället för att läcka ut i omgivningen.

Varje reaktor har haverifilter utom Oskarshamn 1 och 2, vilka  delar på ett haverifilter. Det kan i sig utgöra ett problem om olyckor sker samtidigt i bägge reaktorerna, visar stresstesterna.

De nuvarande filtren inte är konstruerade för att klara sin uppgift längre än 24 timmar.

Hur de ska klara att ta emot pulserande ångmoln under en längre tid ska nu utredas. Även kemin i vattnet bedöms kunna bli ett problem som  man måste lösa.

- Det är inte säkert att allt jod som finns i reaktorångan stannar i vattenfiltret, säger Christian Ekberg, professor i kärnteknik på Chalmers, som forskar i ämnet tillsammans med en doktorand.

Ytterligare en fråga är hur vattnet från den avkylda reaktorångan ska hanteras när den hamnar i filtret.

Bassängen måste sannolikt tömmas på radioaktiva vattenmängder om förloppet blir utdraget, och varifrån ska då elen till vattenpumparna som pumpar ut vattnet komma? Och var ska det radioaktiva vattnet förvaras?

I EUs stresstester har uppgiften varit att räkna på att extrema händelser, som kan vara i tre dygn eller mer.

Enligt Jan Hanberg har den svenska industrin utgått från förlopp i som kan vara sju–tio dygn, eller fram tills dess att en härdsmälta uppstår.

Ansvariga på Tepco, som nyligen var på besök Sverige,  uppgav att kärnkraftverket i Fukushima var utan el i nio–tio dygn.

Läget var också mer dramatiskt än vad som hittills varit offentligt känt. Detta eftersom inte bara det fasta elnätet och reservaggregaten slogs ut, utan även det mesta av batteridriften.

Bara en batteriskena av två–tre på block 3 fungerade, enligt Tepco.

I de övriga reaktorerna var batteridriften borta, vilket gjorde kontrollrummen svarta. Mätinstrument och ventiler och annan säkerhetsutrustning fungerade inte heller, annat än hjälpligt eftersom man tog hjälp av bilbatterier som hämtades från parkeringen.

Batteriproblemen uppges ha blivit kända efter att specifikationerna för hur stresstesterna skulle utföras skrevs.

I stresstesterna har det förutsatts att batterierna fungerar i extrema lägen.

- Nu var det inte så att batterierna fungerade och det har vi alltså inte tagit höjd för i våra stresstester, säger en säkerhetschef inom svensk kärnkraftsindustri, som anser att testerna i detta avseende varit för milda.

Vad hade skillnaden blivit?

- Ja, då hade vi troligen kommit fram till att robustheten på våra verk är något sämre än det nuvarande resultatet.

Niklas Dahlin

Mer om: Tsunami Energi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt