Hallå där Johan: <br></br>- Det där är olagligt!

2008-04-30 07:31  

Miljöaktivisten Johan Ehrenberg säljer både solcellsaggregat och små vindsnurror i sitt bolag Egen El och har själv sommarhuset fullt av installationer. Men egentligen bryter han mot lagen.

- Ja om han inte har ett avtal med sitt elbolag om att varje timme rapportera in hur mycket el som netto produceras i huset – och betalar elbolaget för att administrera denna timmätning – så är det egentligen olagligt.

Det säger KTH-professorn Lennart Söder, som på regeringens uppdrag utrett problemet med att ansluta ny förnyelsebar el till elnätet. Hans utredning heter "Bättre kontakt via nätet". Hans tretton förslag till att underlätta för små elproducenter referaras i en separat artikel.

In och ut i vägguttaget
På nätet kan man köpa små vindsnurror för mindre än 30.000 kronor och solcellspaneler för lika mycket. Och så en växelriktare så att man kan ladda in sin egenproducerade el i vägguttaget.

- Svenska folket vet inte att det går att skicka in el i samma vägguttag som man tar ur elen, säger Johan Ehrenberg, miljöaktivist och affärsman som säljer färdiga energipaket för hemmafixaren.

Han såg hur man i Tyskland gjorde sin egen el och sålde överskottet till elbolagen genom det vanliga elnätet.

Växelriktaren är hemligheten
Hemligheten är växelriktaren som man ansluter till vägguttaget och på så sätt släpper in den egna solcellselen i huset och ut på nätet.

Har man dessutom ett välvilligt nätbolag, som till exempel Katrineholms Energi där Johan Ehrenberg har sin sommarstuga, så kan man få en nettomätare installerad och få betalt för den el som man inte själv gör slut på.

"Härligt, jag kan ju"
- När du börjar göra din egen el blir du både energimedveten och miljömedveten – plus att du får ett ökat teknikintresse. ”Jag kan ju faktiskt fixa det här”.

Johan Ehrenberg ställer sitt hopp till att Lennart Söders förslag blir verklighet.

- Det behövs bara ett enkelt politiskt beslut om att nettomätning inte ska kosta den lilla elproducenten någonting, säger Johan Ehrenberg.

Sol, vind och vatten - det är vad svenskarna vill ha

Vindkraft – små vindkraftverk med en rotordiameter under 2 meter kräver inget tillstånd att sätta upp på tomten. Med en enkel växelriktare förvandlar man strömmen från vindkraftverkets generator till 230 volts hushållsel.

Den el man inte själv använder går ut i det allmänna nätet. Om man kan få sitt elbolag att sätta upp en nettomätare kan man få betalt för sin överskottsel genom att räkningen från elleverantören blir mindre.

Det finns en uppsjö små vindkraftverk på marknaden till priser mellan 10.000 kronor och 30.000 kronor för en 1000 W-turbin. I snitt blir det en kostnad på 20 kronor per watt.

De små trädgårdssnurrorna väger alla cirka 20 kilo och levereras i platta paket. Normalt får man dock fixa masten själv. En växelriktare måste man också ha om man vill ha ström direkt i nätet och inte gå via batterier.

Solel är dyrare än vindkraft. Små solcellspaneler som läggs direkt på yttertaken kostar 70-80 kronor per installerad watt. Det är fyra gånger dyrare än vindkraft.

Även produktionskostnaden blir dyrare med solel. Solen lyser inte alltid och på vintern ger inte solelen särskilt stort bidrag till hushållselen.

En anläggning på 700 W skulle teoretiskt kunna producera 5-6 MWh per år. Men i verkligheten handlar om väsentligt mycket mindre, kanske bara 1 MWh per år.

Johan Ehrenberg, som startat företaget Egen El uppskattar att hans vindsnurra på 1.000 watt ger 2.500 kWh el per år medan solcellerna på 700 W bara ger 1.000 kWh per år. Investeringskostnaden är ungefär likvärdig, cirka 50.000 kronor.

Vattenturbin kan bli en ny favorit hos markägare som har en bäck eller å på sina marker.

Intresset för den tysk-norska Hamann-turbinen, som utvecklas av norska Smartkraft, väntas komma ut på marknaden senare i år i olika modeller är stort.

Den största modellen av den egenartade, spiralformade turbinen ryms i ett sex meter långt rör med en meter i diameter som sänks ned i vattendraget.

Som mest kan den komma upp i en effekt på 50 kW men man ska nog räkna med mindre. Med 30 kW effekt ger det en teoretisk elproduktion på cirka 250.000 kWh per år om vattenflödet inte sinar.

Den mindre modells som man nu ska verifiera i laboratorium ska rymmas i ett betydligt smalare rör, cirka 20 centimeter i diamater och bara ett par meter långt.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt