Gotländsk vindkraftsel kan sparas som vätgas

2016-11-22 13:11  

I dagsläget finns ett 30-tal pilotanläggningar i Europa för Power to Gas, till exempel en i norra Tyskland som drivs av biltillverkaren Audi. Ännu finns ingen anläggning i Sverige.

Men sedan flera år driver företaget Swedegas, som äger det svenska stamnätet för naturgas, ett projekt för att ta reda på om en pilotanläggning kan byggas i Sverige. Arbetet sker i samarbete med en rad andra organisationer och företag i energibranschen.

I fokus för projektet står Gotland. Ön har redan ett överskott av vindkraftsel under enskilda timmar samtidigt som det finns en ambition att kraftigt bygga ut vindkraften.

Konsultfirman Sweco undersöker förutsättningarna för anläggningen och utreder tre möjliga storlekar: 1,5, 3 eller 10 MW. Resultaten ska presenteras i januari. Då kommer det att stå klart vilken storlek som är lämpligast att satsa på, var den bör byggas och hur mycket det kommer att kosta.

Läs mer:

Läs mer: Sju hetaste sätten att lagra energi

Tanken är att el från vindkraft ska användas för att framställa vätgas genom elektrolys. I nästa steg ska vätgasen reagera med koldioxid från till exempel Cementas cementfabrik i Slite för att framställa metan, som kan användas för att driva Gotlandsbåtarna eller andra fordon.

På ett år räknar Sweco med att bränsle med ett energiinnehåll på 5–30 GWh skulle kunna framställas, beroende på vilken storlek man väljer på anläggningen.

I studien undersöks två olika metoder för att framställa metan, den etablerade kemiska och den biologiska, som befinner sig i ett utvecklingsstadium.

– Den biologiska är mer flexibel eftersom den kan hantera fluktuerande vätgasströmmar momentant, vilket eliminerar behovet av vätgaslager, berättar Swedegas vd Johan Zettergren.

Läs mer:

Läs mer: Vattenfall väljer batterilagring

Problemet med Power to Gas-tekniken är att den ger låga verkningsgrader, ofta runt 50 procent, och att det är svårt att nå lönsamhet. Johan Zettergren framhåller tre sätt att förbättra ekonomin i Gotlandsprojektet: nya elektrolysörer som höjer verkningsgraden, nyttjande av biprodukter och att bygga storskaligt.

– Men lönsamheten är tuff att få till. Utan styrmedel och investeringsstöd blir det svårt… Någon form av stöd är rimligt med tanke på samhällsnyttorna. Flera aktörer, privata som offentliga, bör i samarbete satsa på omställningen till ett förnybart energisystem, säger han.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt