Energi

Det här vet vi om Nord Stream-läckorna i Östersjön

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren
Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren
Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren
Bild tagen av danska försvarsmaktens F-16 vid Bornholm, där gasledningen Nord Stream 2 läcker. Foto: Forsvaret
Den mindre läckan på Nord Stream 2, i svensk ekonomisk zon, ökade under måndagen i omfattning till cirka 30 meter i diameter. Foto: Kustbevakningen/Tt
Ett fartyg i färd att lägga ner Nord Stream 2, november 2018. Foto: Bernd Wuestneck/AP/TT

Nord Stream 1 och Nord Stream 2 utsattes för sabotage i september 2022. Flera kraftiga undervattensexplosioner registrerades av mätstationer i både Sverige och Danmark i samma område som gasläckorna vid de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Här samlar vi de senaste nyheterna om gasläckorna i Nord Stream 1 och Nord Stream 2.

Publicerad Uppdaterad

I september 2022 upptäcktes fyra läckor på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 som går från Ryssland till Tyskland genom Östersjön.

Nord Stream 1 ägs av ett konsortium bestående av ryska Gazprom (51 procent), tyska Eon (15,5 procent), tyska Wintershall Dea (15,5 procent), nederländska Gasunie (9 procent) samt franska Engie (9 procent). Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet kontrolleras av Gazprom.

Läckaget i Nord Stream 2 uppstod under natten till måndagen den 26 september. Under tisdagen 27 september upptäcktes att Nord Stream 1 också läckte. På onsdagen meddelades ytterligare läckage.

Åklagare Mats Ljungqvist har bekräftat att det rör sig om sabotage.

Här samlar Ny Teknik de senaste nyheterna om gasläckorna.

6 april

Åklagaren: Huvudspåret en stat

Det kan bli svårt att slå fast vem som ligger bakom explosionerna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2, enligt åklagare Mats Ljungqvist. Men huvudspåret pekar mot en stat.

– Det finns olika omständigheter och spår som pekar åt så många olika håll, säger Mats Ljungqvist – men understryker samtidigt:

– Att det är frågan om en aktör med betydande resurser och kunskaper är fullkomligt klart.

Under förundersökningens gång har åklagaren fått "otroligt mycket mejl från allmänheten".

– En återkommande fråga är om vi vill hitta sanningen. Om vi vågar hitta sanningen. Och det vill jag försäkra att det vill vi verkligen, säger han.

– Det finns svårigheter att koka fram till ett tydligt utpekande.

Är det en stat eller grupp som kan ligga bakom?

– Vi utesluter inte att det skulle kunna finnas aktörer som inte tillhör en stat som har förmåga att göra det här. Men då är vi inne på ypperligt få företag eller grupperingar. Med tanke på samtliga omständigheter är huvudspåret att det är en stat som ligger bakom.

Utredningen har tidigare kunnat fastställa att det rör sig om ett grovt sabotage, där bland annat analyser visat rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som undersökts. Men spåren är många och spretiga om man får tro åklagaren.

– De som genomfört det här har varit noga med att när man lämnar spår – vilket man alltid måste göra – så är väl känslan att man har sett till att det inte ska peka åt något särskilt håll.

– Eller för att vända på steken: Åt alla håll samtidigt.

Utredningen fortsätter och man genomför nu flera olika utredningsåtgärder.

29 mars

Danska försvaret har hämtat upp okända föremålet

Ett okänt föremål har bärgats av det danska försvaret vid gasledningen Nord Stream 2 i Östersjön. Danmarks energimyndighet uppger i ett pressmeddelande att det troligtvis rör sig om ett rökljus, som används för ubåtar, och att föremålet är ofarligt.

– Ett rökljus är ett sätt för en ubåt att meddela sig med fartyg på ytan. Om man övar och vill avbryta kan man skicka upp den så avger den rök i viss färg, säger Jimmie Adamsson kommunikationschef vid marinen i Sverige till Dagens Nyheter.

Det var i slutet av september i fjol som det skedde sprängningar vid Nord Stream 1 och 2, som ägs av ryska gasbolaget Gazprom.

Objektet hittades på 73 meters djup och en representant från ägarbolaget ska ha varit med vid bärgningen. Utredningar kring sprängattentatet pågår i flera länder.

28 mars

Fartyg med avstängda transpondrar runt Nord Stream innan sprängning

P524 Nymfen.

Det danska patrullfartyget P524 Nymfen lämnade sin vanliga patrullrutt en kväll i september, några dagar före sprängningarna på ledningarna Nord Stream 1 och 2, rapporterar brittiska The Times. Fartyget stängde av sin transponder och försvann i flera timmar från internationella spårningssystem, skriver tidningen enligt TT.

Kort därefter ska ett svenskt övervakningsplan från flygvapnet ha flugit fram och tillbaka i närheten och en svensk korvett ska ha kört mot platsen och cirkulerat i området.

Samtidigt befann sig sex ryska fartyg i närheten av ledningarna, fyra dagar innan gasrörledningarna sprängdes i bitar, enligt både The Times och den tyska nättidningen T-online.

Bland de ryska fartygen fanns ett som hade miniubåten AS-26 med sig, enligt uppgifterna. Det ryska fartyget ska ha släckt sin transponder då den var i närheten av området.

Allt tyder på att det danska försvaret hade kännedom om och övervakade de ryska fartygen på plats, enligt tidningen Jyllands-Posten.

27 mars

Säkerhetsrådet avvisar ryskt krav på oberoende utredning

Sent på måndagskvällen avvisade FN:s säkerhetsråd det ryska utkastet till resolution med krav på en oberoende utredning av sabotaget, rapporterar TT via nyhetsbyrån AFP.

Flera västländer har lagt skulden för explosionerna på Ryssland, som i sin tur i stället har anklagat väst för sabotage.

Tre länder sade ja till resolutionen i omröstningen, förutom Ryssland även Kina och Brasilien, medan de övriga tolv avstod. Resolutionen kräver att en kommission ska inrättas för att "genomföra en omfattande, transparent och opartisk internationell utredning av alla aspekter av sabotagehandlingen".

Sverige, Tyskland och Danmark har inlett utredningar, men Ryssland riktar skarp kritik mot dessa.

Enligt det ryska FN-sändebudet Vasilij Nebenzia finns misstankar om att de tre utredningarna inte syftar till att "belysa vad som hände med sabotagehandlingarna, utan snarare att dölja bevis och att städa upp brottsplatsen".

24 mars

Misstänkt föremål funnet – ska bärgas

Ett cylinderformat objekt, 40 centimeter långt och tio cm i diameter, har hittats vid Nord Stream 2-ledningen. Danska Energistyrelsen erbjuder nu det Gazpromägda bolaget bakom ledningen att närvara vid bärgningen av objektet, som även det norska försvaret ska medverka till.

Föremålet som hittat vid Nord Stream 2 kan vara en marin rökboj.

Danska myndigheter har undersökt objektet som inte omedelbart bedöms utgöra en säkerhetsrisk. Det kan röra sig om en marin rökboj, enligt Energistyrelsen.

Inbjudan att delta vid bärgningen välkomnas av Ryssland.

En rökboj är en form av nödsignal. Den är oftast kopplad till en livboj som används vid man överbord. När rökbojen träffar vattnet så tänds den och släpper ut en tjock orange rök i cirka 15 minuter för att markera den nödställdes position för till exempel helikopter. En rökboj är gjord av plast och flyter.

– Den på bilden ser inte ut som den typen av rökboj som jag menar och jag vågar inte uttala mig om vad det är för något, säger personal vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral till Ny Teknik via presstjänsten.

8 mars

Hyrd båt med spår av sprängämnen utreds

En hyrd båt som gick ut från tyska Rostock misstänks ha koppling till sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2, enligt uppgifter i flera tyska medier. Åklagare i Tyskland bekräftar att båten undersökts.

Enligt de tyska tv-kanalerna ARD och SWR samt tidningen Die Zeit sågs båten lämna Rostock i östra Tyskland den 6 september. Det var cirka 20 dagar innan läckorna på ledningarna upptäcktes. Båten hade hyrts från ett företag som är registrerat i Polen, ägt av två ukrainare.

Just före de tyska mediernas redogörelse kom även New York Times med en artikel om sprängningarna. Tidningen skriver att "högt uppsatta källor" har uppgett att en pro-ukrainsk grupp ska ligga bakom, men framhåller samtidigt att uppgifterna är vaga. Inget är känt om personer i gruppen eller på vems uppdrag de skulle ha agerat, enligt tidningen.

I artikeln citeras den svenske åklagaren Mats Ljungqvist, som leder den svenska utredningen om sprängningarna.

– Tror jag att det var Ryssland som sprängde Nord Stream? Jag har aldrig trott det. Det är inte logiskt, säger Ljungqvist till tidningen, i en intervju gjord i slutet av februari.

– Men precis som när det gäller mord så går det inte att utesluta någonting.

TT har sökt Ljungqvist, som uppges vara på tjänsteresa.

Enligt de tyska medierna ska båten ha haft sex personer ombord – en kapten, en läkare, två dykare och två personer som assisterade dykarna. Deras identitet eller nationalitet är inte känd och de uppges ha använt falska pass när båten hyrdes.

Båten noterades efter avfärden från Rostock bland annat ha varit vid Wieck, nära området där gasledningarna möter land vid Greifswald och därefter vid Christiansö nordost om Bornholm.

Efter det att båten lämnats tillbaka till uthyraren, de tyska medieuppgifterna säger inget om när det skedde, ska spår av sprängämnen ha upptäckts ombord.

Det tyska riksåklagarämbetet bekräftar nu, i ett skriftligt uttalande till Ekot, att båten undersöktes i slutet av januari. Misstanke fanns om att den hade använts för att frakta sprängmedel för sprängningarna.

Undersökningen av fynd på båten är inte klar, enligt uttalandet. Det går därför inte att slå fast om misstanken om sprängmedel höll, eller inte. Riksåklagaren uppger att utredningen fortsätter och att det inte går att säga något om vem eller vilka, eller om en stat, låg bakom sprängningarna.

27 februari

Gammalt gift sipprar fram

Havsmiljön får lida av konsekvenserna efter explosionerna på Nord Stream-ledningarna. Gamla gifter från havsbotten har frigjorts och spridits över elva kubikkilometer, enligt forskare. Effekten av att gifterna nu åter sipprar fram är dock inte klargjorda.

– Det är mycket stora mängder av förorenat sediment som kastades upp i vattenpelaren. Vi talar om gamla välkända ämnen som bly och TBT, som kommer från båtars bottenfärg, säger seniorforskare Hans Sanderson vid Institutionen för miljövetenskap vid Aarhus universitet till radion.

8 februari

Teori: USA låg bakom sprängningarna

Den 85-årige Pultizerprisbelönade journalisten Seymour Hersh publicerar en teori på sin blogg om att sprängningarna var en militär dykoperation utförd av USA. Attackdykare ska enligt en anonym källa till Hersh ha förts till Östersjön med Natoövningen Baltops 22 som täckmantel. Där ska de ha placerat sprängladdningar som alltså detonerade tre månader senare. USA:s president Joe Biden uppges ha gett ordern.

Teorin har kritiserats hårt, inte minst eftersom det enda beviset är en anonym källa. Vita Huset har bestämt tillbakavisat uppgifterna, liksom CIA.

Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan samt forskare vid Marina system på KTH, säger till Svenska Dagbladet att teorin inte kan uteslutas baserat på den tekniska bevisningen, men att tidsramen tre månader talar emot.

– Tre månader är lång tid. Ju längre tid sprängladdningar finns på botten, desto större chans är att de upptäcks. Risken är också att de syns från ytan, säger Hans Liwång till SvD.

21 december

Källa: Inga definitiva bevis mot Ryssland

Det finns inga definitiva bevis som pekar på att Ryssland ligger bakom sabotagen mot Nord Stream-ledningarna. Det säger en av 23 diplomat- och underrättelsekällor från nio Västländer som Washintgon Post intervjuade veckorna innan jul. Några av de intervjuade menar att de inte tror att Ryssland är skyldigt. Andra menar fortfarande att Ryssland är huvudmisstänkt – men att det kan bli omöjligt att leda i bevis vilket land som faktiskt ligger bakom.

18 november

Nu bekräftar åklagare: Grovt sabotage vid Nord Stream

Nord Stream utsattes för grovt sabotage, bekräftar åklagaren i ett pressmeddelande. Sprängämne har påträffats på flera främmande föremål.

Kammaråklagare Mats Ljungqvist, som leder den pågående förundersökningen kring detonationerna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2, konstaterar att det handlar om grovt sabotage:

"Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades. Det avancerade analysarbetet fortsätter för att kunna dra säkrare slutsatser kring händelsen", säger han i ett pressmeddelande.

27 oktober

Ryskt fartyg framme vid Nord Stream-läcka

Svenska Försvarsmakten gör egna undersökningar av havsbotten nära gasläckorna på Nord Stream. Nu får man sällskap av ett ryskt fartyg som precis anlänt till platsen, rapporterar P4 Blekinge.

– Som med all annan verksamhet till sjöss får vi ta hänsyn till varandra. Att undersöka läckorna kräver inget tillstånd från svenska myndigheter, så vi får samsas om utrymmet, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Marinen, till radion.

26 oktober:

Försvaret undersöker gasläckorna i Östersjön

Svenska Försvarsmakten gör egna undersökningar av havsbotten nära gasläckorna på Nord Stream. De kompletterande undersökningarna utförs denna vecka med minröjningsfartyg, skriver myndigheten på Twitter.

“Undersökningarna görs på eget initiativ och är inte en del av brottsutredningen”, skriver Försvarsmakten.

18 oktober:

Expressen har filmat Nord Stream 1

Under tisdagen publicerade Expressen de första bilderna från den spränga gasledningen Nord Stream 1. Tidningen var under måndagen ute på Östersjön tillsammans med det norska företaget Blueye Robotics, som utvecklar undervattensrobotar.

Filmningen visar stor förödelse på havsbotten. Minst 50 meter av det ena röret tycks saknas eller ligger begravt under botten.

– Man ser att det varit en väldigt stor påverkan på havsbotten runt röret. Det går rännor i sjöbotten där rören har legat där man ser trasiga föremål som ser ut som rördelar, säger Trond Larsen på Blueye Robotics, till Expressen.

– Det är en extrem kraft som kan böja så tjock metall på det sätt vi ser, säger han.

Det blottade tvärsnittet av röret är på vissa håll skarpt kapat, på andra håll kraftigt deformerat. Det är är oklart i vilken omfattning brottsplatsundersökningen har påverkat omgivningen

13 oktober:

Metangasutsläppen från Nord Stream saknar motstycke

Forskare på Norsk institutt for luftforskning (Nilu) har gjort nya beräkningar på utsläppen från gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Uppskattningarna, som är baserade på nya atmosfäriska observationer och simuleringar, pekar på att mellan 56 000 och 155 000 ton metangas kan ha nått havsytan under de första tre dagarna, då majoriteten av gasen antas ha läckt ut.

Tidigare beräknade forskarna att upp till 80 000 ton gas kan ha nått atmosfären.

De fyra läckorna inträffade på tre separata rörledningar och resulterade i totalt sex läckande sektioner, varav tre kortare mot Tyskland och tre längre mot Ryssland.

Gastrycket i de längre sektionerna tros ha avtagit under en längre tid, medan de kortare tömts snabbare.

Men mängden gas som faktiskt nått ytan och släppts ut till atmosfären är svårt att uppskatta. Simuleringarna, som bygger på avlägsna atmosfäriska observationer av koncentrationen av metan samt meteorologiska modeller av vind, är komplexa.

Upp till 155 000 ton metangas kan ha nått atmosfären, även om en del av metanet kan ha blandat sig i havsvattnet.

– Rörens fulla kapacitet har kanske inte nått atmosfären omedelbart, men enligt tidigare dokumenterade mätningar saknar storleken på utsläppet ändå motstycke, säger Pisso.

Även om Nord Stream-läckorna varit stora, är den totala långsiktiga klimatpåverkan fortfarande försumbar, skriver Nilu. De uppskattningsvis 56 000 till 155 000 ton som släpps ut motsvarar cirka 0,01–0,03 procent av all metan som släpps ut globalt varje år.

– Även om det är betydande kommer händelsen inte att direkt påverka den globala uppvärmningen, säger Pisso.

10 oktober:

Sverige säger nej till rysk insyn i brottsutredning

Rysslands krav på insyn i den svenska brottsutredningen om gasläckorna i Östersjön möts av kalla handen av statsminister Magdalena Andersson (S).

Men det står andra fritt att själva göra undersökningar i området, konstaterar hon.

– Svensk ekonomisk zon är inte ett territorium som Sverige förfogar över. Nu har ju vi släppt avspärrningarna och då är det också möjligt för andra fartyg att vistas i området, det är så reglerna ser ut, säger hon under en pressträff i Karlskrona ombord på Kustbevakningens fartyg Amfitrite.

Rysslands premiärminister Michail Misjustin har i ett brev till Magdalena Andersson begärt att ryska myndigheter och den ryska gasjätten Gazprom ska få insyn i utredningen av Nord Stream-läckorna. Men det kan inte Sveriges regering tillmötesgå, enligt den avgående statsministern.

– I Sverige råder förundersökningssekretess i våra förundersökningar och det gäller naturligtvis också i det här fallet.

Utsläppet från Nord Stream 2 minskar – mäter 15 meter i diameter

Det kvarvarande utsläppet från Nord Stream 2 har under helgen minskat ytterligare. Den mindre läckan i svensk ekonomisk zon mäter nu 15 meter i diameter på havsytan, enligt Kustbevakningens senaste flygobservation.

– Tendensen är att det minskar, men sjö- och vågbilden gör det svårt att säga exakt hur snabbt det går. Därför har vi ingen prognos för när det kan upphöra, säger Mattias Lindholm, presstalesperson på Kustbevakningen.

Förra veckan hävdes avspärrningarna kring de två misstänka sabotageområdena, men Kustbevakningen har en fortsatt förhöjd bevakning. Sedan tidigare finns det inget synligt utsläpp kvar från den större av de två läckorna från gasledningen.

7 oktober:

Nya ryska krav om insyn i Nord Stream-utredning

Rysslands premiärminister Michail Misjustin har i ett brev till statsminister Magdalena Andersson begärt att ryska myndigheter och Gazprom ska få insyn i den svenska utredningen av Nord Stream-läckorna, skriver Expressen.

Ryska myndigheter har tidigare fört fram att de bör få delta i utredningen av läckorna, vilket Sverige har avfärdat. Nu har Ryssland ännu en gång begärt att få insyn i utredningen via ett brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson, enligt Expressen.

”Den 6 oktober inkom ett brev från den ryske premiärministern Michail Misjustin till statsminister Magdalena Andersson med begäran om att ryska myndigheter och företaget Gazprom skulle engageras i den svenska utredningen. Brevet bereds för närvarande inom Regeringskansliet”, skriver UD i en kommentar till tidningen.

Beslutet att häva avspärrningarna innebär att det är fritt fram för de som vill dyka, fiska eller vistas i området. Det innebär också att Ryssland nu får skicka fartyg till området. Vill de däremot göra vissa typer av undersökningar av havsbotten kan det krävas tillstånd, enligt Kustbevakningen.

6 oktober:

Stärkt misstanke om grovt sabotage vid gasläckor

Avspärrningarna har hävts och misstankarna om grovt sabotage har stärkts efter att Säpo gjort en brottsplatsundersökning vid gasläckorna i Östersjön.

– Efter en samlad bedömning kan vi konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2, säger Nina Odermalm-Schei, på Säpo till TT.

Säkerhetspolisen har i helgen genomfört en brottsplatsundersökning i området för gasläckorna i Östersjön med stöd av Kustbevakningen, Försvarsmakten och Polismyndigheten, enligt ett pressmeddelande.

– Jag kan bekräfta att säkerhetspolisen har genomfört en brottsplatsundersökning under ledning av åklagare. Vi har haft medarbetare från säkerhetspolisen som har arbetat på platsen med stöd av bland annat Kustbevakningen, säger Nina Odermalm-Schei, kommunikationschef på Säkerhetspolisen till TT.

– Efter en samlad bedömning kan vi konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2. De har orsakat omfattande skador, säger hon.

– Efter brottsplatsundersökningen har misstankarna om grovt sabotage förstärkts. Vi har också gjort vissa beslag som vi dessvärre inte kan berätta vad de omfattas av. Nu kommer vi att fortsätta förundersökningen och analysera beslagen och ytterligare klarlägga händelsen, säger Nina Odermalm-Schei.

Avspärrningarna i området har nu hävts efter beslut av kammaråklagare Mats Ljungqvist.

"Vi kan konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna. Brottsplatsundersökningen har stärkt misstankarna om grovt sabotage. Det har gjorts beslag på brottsplatsen och dessa ska nu undersökas", säger han i ett pressmeddelande.

Statsminister Magdalena Andersson (S) är försiktig med att kommentera uppgifterna om stärkta misstankar om sabotage.

– Det råder ju förundersökningssekretess i Sverige, men det är väldigt bra att man arbetar intensivt med det, också i samarbete med Danmark och Tyskland, säger Andersson på väg in till dagens europeiska toppmöte i Prag.

Vad för sorts stöd väntar du dig från mötet?

Vi har ju fått väldigt fint stöd i Sverige och från andra länder, både med erbjudanden om teknisk hjälp, men också väldigt tydliga uttalanden från EU-ledare och från Nato och det är viktigt ur många aspekter. Det här handlar om mycket mer än Sverige och Danmark. Det här handlar om den europeiska energiförsörjningen, säger Andersson.

Höga metanhalter i vattnet

Metanhalterna i vattnet runt läckan på Nordstream-ledningarna är 1 000 gånger högre än normalt, enligt analyser från forskningsfartyget Skagerak, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Forskningsfartyget är nu på väg tillbaka till Göteborg efter att ha avslutat sina analystagningar några sjömil från läckorna.

Den vetenskapliga chefen ombord, Katarina Abrahamsson, säger till Ekot att de höga metanhalterna skulle kunna påverka växt- och djurplankton i havet, men att det krävs fler analyser för att bekräfta det.

Norsk expert: Nord Stream bör kunna repareras

Kommer rören gå att laga och finns politisk vilja till en fortsatt förbindelse med Ryssland? Fylls rören upp av det bräckta vattnet från Östersjön kan det leda till korrosion och rost i en omfattning som gör skadorna permanenta.

Men enligt Hans Iver Lange, senior rådgivare på Sintef och expert på brottmekanik och utveckling av bland annat undervattensledningar, ska det mycket till för det ska gå så pass långt.

– I utgångsläget ska det vara relativt enkelt att reparera ledningen om man förbereder sig på rätt sätt, säger han.

– Så länge det är naturgas i röret och det finns ett övertryck så är insidan skyddad från större korrosionsskador.

Undervattensledningar har i grunden flera skydd mot just korrosion. Utanpå finns bland annat så kallade offeranoder, mindre ädel metall som tar smällen, utplacerade med jämna mellanrum. Enligt Hans Iver Lange ger det troligtvis ett skydd även för rörets insida.

– Går ledningen tom på gas och stora delar av röret fylls av saltvatten och blir stående i många år, så att det skyddet förbrukas och röret får ett kraftigt korrosionsangrepp – då har det gått så långt att röret inte går att reparera, säger Hans Iver Lange.

– Men det är långt fram i tiden. Jag känner inte till designen på just Nord Stream så exakt hur lång tid det tar där är jag osäker på, påpekar han.

5 oktober:

Kvarvarande läcka kan bero på nivåskillnader

Kustbevakningen flyger under dagen över området där läckagen pågår och fortsätter sin bevakning. På onsdagsmorgonen är läget vid den mindre läckan oförändrat och den har fortfarande en area på 20 meter i diameter, medan den större är borta.

– Det är samma förhållande kring läckorna. Vi kommer få rapporter från våra flygobservationer som vi kommer göra under dagen. Vi kommer flyga minst tills vi inte har något pågående läckage, säger Mattias Lindholm, presstalesperson vid Kustbevakningen.

TT: Varför har den ena läckan försvunnit men inte den andra?

– Det finns nivåskillnader bland rören bland annat. Men olika faktorer kan påverka, säger han.

Ryssland vill också undersöka läckorna

Ryska myndigheter bör vara representerade i en utredning av läckorna i Nord Stream, anser Rysslands vice utrikesminister Sergej Versjinin.

– Det måste till en utredning. Självfallet med ryskt deltagande, säger han till ryska medier, rapporterar AFP.

Uttalandet kommer efter det att Sverige blockerat området runt rörledningarna i väntan på en utredning.

Kustbevakningen har rätt att ingripa om någon tar sig in på det avspärrade området där utredningen om misstänkt sabotage på Nord Streams ledningar pågår.

– På det avspärrade området, så kan vi enligt åklagarbeslutet agera som om det vore svenskt territorium, säger Mattias Lindholm, presstalesperson vid Kustbevakningen.

– Hur vi skulle ingripa berättar vi inte, men vi kan agera. Det viktiga är att vi får arbeta ostört.

Bolaget Nord Stream, där ryska Gazprom är majoritetsägare, skriver på sin hemsida att man i nuläget inte har åtkomst till läckorna, eftersom Sverige och Danmark inte har beviljat nödvändiga tillstånd.

Operatören hänvisar till svenska Åklagarmyndighetens beslut att spärra av området och skriver också att Danmark har låtit meddela att handläggningstiden för dess begäran kan ta mer än 20 arbetsdagar.

4 oktober:

Polenkabeln inte skadad av explosionerna

Likströmskabeln Swepol Link mellan Sverige och Polen är oskadd, visar tisdagens provmätning. Det innebär att kabeln åter kan tas i drift den 9 oktober, uppger Svenska Kraftnät.

– Mätningarna visade att vi inte hade några fel på kabeln. Det var vår bedömning förra veckan, men det känns skönt att ha fått det bekräftat, säger Per Kvarnefalk, chef för anläggningar vid Svenska kraftnät.

Mätningarna genomfördes efter explosionerna som skadade gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i slutet av september. 500 meter från en av explosionsplatserna löper likströmskabeln Swepol Link – ofta kallad Polenkabeln – som används för att importera och exportera el mellan Sverige och Polen.

Ledningen har den senaste tiden varit ur bruk för planerat underhåll, och det har därför varit oklart om den varit skadad eller inte fram till nu när mätningar genomförts.

3 oktober:

Läcka från Nord Stream 2 ökar: "Håller uppsikt"

Enligt Kustbevakningen och Nord Stream skulle de två utsläppen inom svensk ekonomisk zon upphöra under söndagen. Men det mindre läckaget från Nord Stream 2 har växt till ett område om cirka 30 meter på ytan.

– Vad det beror på vet vi inte. Men vi håller uppsikt, säger Mattias Lindholm vid Kustbevakningen.

Det större utsläppet från Nord Stream 1 har minskat och syns inte längre på ytan. I nuläget finns ingen förklaring till varför läckagen på danskt territorium minskat snabbare än på den svenska zonen. Men Kustbevakningen räknar med att utsläppet kommer att fortsätta.

Den mindre läckan på Nord Stream 2, i svensk ekonomisk zon, ökade under måndagen i omfattning till cirka 30 meter i diameter. Foto: Kustbevakningen/Tt

Ubåtsräddningsfartyg på plats vid läckorna

Den svenska marinen med bland annat ett ubåtsräddningsfartyg med dykexpertis finns på plats vid läckorna i svenska ekonomisk zon sedan i lördags.

– Kustbevakningen leder arbetet. Men vi är där och stödjer dem med olika fartyg. Vi kommenterar inte hur många eller vilka fartyg vi är där med, men det vi går ut med att vi är på plats med fartyget Belos, som är till för att rädda personal på ubåtar samt avancerade dykuppdrag, säger Jimmie Adamsson, som är kommunikationschef på marinen.

Båten som är specialutrustad för uppdraget har även personal med expertis på ubåtsräddning samt avancerade dykuppdrag. Varför de är på plats med just Belos vill Adamsson inte kommentera.

Gasutsläppen verkar vara över

Bolaget Nord Stream har meddelat att "det nu verkar råda ett stabilt tryck i de två Nord Stream 1-rörledningarna", skriver den danska energimyndigheten på Twitter och avslutar:

"Det tyder därigenom på att utblåsningen av gas nu också är avslutad från de två sista läckorna."

Läckorna från Nord Stream 1 har varit avsevärt större än från Nord Stream 2, som enligt Energistyrelsen i lördags slutade läcka gas i den danska ekonomiska zonen.

Med stabilt tryck menas att jämvikt uppstått mellan gas- och vattentrycket. Det innebär att vattentrycket vid de fyra läckorna är så stort att gasen inte tar sig ut.

30 september:

Därför tänder inte Kustbevakningen eld på gasen

Kustbevakningen har befogenhet att tända eld på läckorna inom svensk ekonomisk zon. Det skulle minska klimatpåverkan genom att den potenta växthusgasen metan omvandlas till mindre potent koldioxid samt vatten. Men myndigheten har valt att inte göra det på grund av säkerhetsriskerna för egen personal, berättar Mattias Lindholm, pressekreterare.

Den mindre svenska läckan tycks minska i omfattning

På torsdagen såg Kustbevakningen, som bevakar området dygnet runt, vid flygobservationer en förändring vid det mindre av de två utsläppen i den svenska ekonomiska zonen, det över Nord Stream 2, som tyder på att det har minskat i omfattning.

– Det var en visuell bedömning vi gjorde i går att det hade minskat. Vi kommer ha ett flyg uppe under förmiddagen och när de har rapporterat vet vi mer om det här lilla utsläppet fortsatt minskar eller om det har ökat igen, säger Kustbevakningens presstalesperson Mattias Lindholm.

Navigationsvarning utökad

Sjöfartsverket har sedan torsdagen utökat sin navigationsvarning för att handelsfartyg ska hålla sig minst sju sjömil, motsvarande knappt 13 kilometer, från området med de skadade ledningarna nordost om Bornholm.

På grund av det höga flödet är det i dagsläget för farligt att gå ner och undersöka utsläppsplatserna. Nord Stream har i en kommentar på sin hemsida skrivit att bolaget har för avsikt att bedöma skadorna på ledningen så snart man får tillgång till "nödvändiga officiella tillstånd".

Detta kan dock ske först när trycket i gasledningen har stabiliserats och läckaget har upphört och fram tills dess är det inte möjlighet att ge någon prognos kring en återställning av ledningssystemet, enligt Nord Stream.

29 september:

Nord Stream-ledningarna läcker på fyra ställen

Läckorna i gasrören Nord Stream 1 och Nord Stream 2 är inte tre, utan fyra. Något som Kustbevakningen klargjorde sent på onsdagen och vilket Svenska Dagbladet var först att rapportera om.

Det större av de "svenska" läckagen är på Nord Stream 1, det mindre är på Nord Stream 2.

– Vi har läckage på två positioner i svensk ekonomisk zon. Sedan finns det precis på andra sidan gränsen, i dansk ekonomisk zon, ytterligare ett utsläpp. De här tre ligger väldigt nära varandra vid det avlysta området där vi har vårt fartyg, säger Kustbevakningens presstalesperson Mattias Lindholm

Varnade för attack mot Nord Stream redan 2007

Redan tre år före byggstarten av den första Nord Stream-ledningen, 2007, varnade experter för attacker, rapporterar Dagens Nyheter. Särskilt lyftes sårbarheten för explosioner fram.

"Trots dess betongskal är ledningen ganska sårbar, och en dykare skulle räcka för att fästa en sprängladdning", står det i rapporten från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), enligt tidningen.

Rapporten gjordes på uppdrag av Försvarsdepartementet och pekar framför allt ut potentiella hot med koppling till Ryssland.

– För oss var det uppenbart att det fanns en mängd säkerhetspolitiska problem kopplade till Nord Stream. Det borde ha rest betydande frågetecken, säger Mike Winnerstig, som tog fram rapporten och numera är chef för den säkerhetspolitiska enheten på FOI, till DN.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren

Skärpt läge på svenska kärnkraftverk

Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark inför läget "skärpt uppmärksamhet" till följd av gasläckorna vid Nord Stream 1 och 2. "Hotbilden mot Sverige har breddats och fördjupats och är såväl militär som civil", skriver Säkerhetspolisen i en kommentar.

– Vi gick upp med det i dag med anledning av omvärldsläget och bland annat det som hänt i Östersjöområdet, säger Karin Swanson, ställföreträdande presschef vid Ringhals, på onsdagen.

Säpo tar över utredning om misstänkt Nord Stream-sabotage

Säkerhetspolisen tar över utredningen från Polismyndigheten om de misstänkta sabotagen vid Nord Stream, och kommer bedriva förundersökningen tillsammans med åklagare Mats Ljungqvist på riksenheten för säkerhetsmål.

– Att Säkerhetspolisen tar över beror på att det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen, och där det inte går att utesluta att främmande makt ligger bakom, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo.

Brottsrubriceringen är grovt sabotage.

28 september:

Havsvatten riskerar forsa in i Nord Stream – går ledningarna att laga?

Ingen har ännu tagit på sig skulden för vad som av de flesta bedöms vara riktade attentat mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Av de båda ledningarnas totalt fyra rör har tre sprungit läck. Även om ingen av ledningarna var i drift vid tillfället så fanns det gott om gas i dem, som nu flödar ut i Östersjön och vidare upp i atmosfären.

Enligt säkerhetskällor till tyska tidningen Tagesspiegel så kan de tre rören vara obrukbara för all framtid, eftersom salthaltigt vatten riskerar att läcka in vilket kan orsaka korrosion.

Det finns teknik för att laga läckor i undervattensledningar för gas direkt på havsbotten så länge djupet inte är för stort, säger Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige, till Ny Teknik.

– Vid aktuellt förläggningsdjup av 60-70 meter som antytts i vissa medier så torde det vara görbart, säger han, och är alltså av en annan uppfattning än de tyska säkerhetskällorna.

Bild tagen av danska försvarsmaktens F-16 vid Bornholm, där gasledningen Nord Stream 2 läcker. Foto: Forsvaret

Det är förstås inte bra om vatten läcker in och det kommer att krävs omfattande insatser för att återigen tömma ut vatten, föroreningar och fukt.

– Men det är inte katastrofalt i den bemärkelsen att den aldrig skulle gå att ta i drift igen, säger han.

Och för den som undrar: När rörledningen en gång lades ner på havsbotten så befann sig den öppna änden hela tiden ombord på fartyget vilket förhindrade vatten från att strömma in. Det strömmade dock in fuktig omgivningsluft som behöver drivas ut i samband med driftsättning. Detta görs genom speciella rensdon (”pigs” på engelska) som drivs fram genom röret med hjälp av gastrycket.

Vem som har ansvar för att laga ledningen beror på vad eller vem som har skadat den, sannolikt i kombination med försäkringsaspekter, påpekar Ben Bock.

– Om det visar sig vara sabotage, vilket utmålats i en mängd medier, så finns sannolikt även storpolitiska effekter att beakta i detta, säger han.

27 september:

Nord Stream 1 och Nord Stream 2 börjar läcka gas

Trycket i Nord Stream 2 föll under natten mot måndag från 105 till 7 bar, vilket visar sig bero på läckage. Under tisdagen upptäcks att Nord Stream 1 också läcker.

Läckagen förekommer på tre ställen. Nord Stream 1 har två läckor, i svensk ekonomisk zon ungefär i höjd med Simirishamn. Nord Stream 2 läcker i dansk ekonomisk zon, sydost om Bornholm. Avståndet mellan läckorna i Nord Stream 1 och 2 är uppskattningsvis 75 kilometer, och avståndet mellan läckorna i Nord Stream 1 uppgår till ungefär 6 kilometer.

Orsaken är inte fastställd. Men enligt flera bedömare beror läckagen sannolikt inte på en olyckshändelse.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren

Svenska nationella seismiska nätet, SNSN, har registrerat två tydliga sprängningar i området, rapporterar SVT.

– Det är tydligt utifrån vågformerna att det är en sprängning. Enligt vad vi kan se har explosionerna inträffat nära botten men inte i bergen, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper (SNSN) som mäter svenska jordbävningar och sprängningar till TT.

Enligt Björn Lund motsvarar den första explosionen ungefär ett par hundra kilo dynamit eller en mindre dynamitladdning som påverkats av gas. Men man kan inte med hundra procents säkerhet säga att explosionerna har skett på precis samma platser som Sjöfartsverket angett för läckagen.

– I nuläget kollar vi på vad explosionerna kan ha berott på. Vi jämför nu datan med den data vi har sedan tidigare på exempelvis minor. Vi får se om det är några avvikelser.

Skadorna på gasledningarna är ”utan motstycke”, skriver operatören Nord Stream AG, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt uttalandet är det omöjligt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta att återuppta driften av infrastrukturen för gastransport.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger under tisdagen att Ryssland är "extremt oroat" över tryckfallet och säger att situationen måste hanteras omgående. På en fråga om läckaget kan ha orsakats av ett sabotage svarar Peskov att "inget alternativ kan uteslutas i nuläget".