Forsmark och Oskarshamn får dela på 67 miljarder

2009-06-03 15:02  

SKB fördelar gracerna nästan millimeterrättvist mellan Forsmark och Oskarshamn när det gäller slutförvaret av det svenska kärnbränslet. Investeringar på 35 miljarder i Forsmark och 32 miljarder i Oskarshamn.

Det blev Forsmark i Östhammars kommun i Uppland som fick det svenska kärnbränsleförvaret på sin lott medan Oskarshamn i Småland tar hand om själva kapseltillverkningen och inkapslingen av det använda kärnbränslet.

De båda kommunalråden, centerpartisten Jacob Spangenberg i Östhammar och socialdemokraten Peter Wretlund i Oskarshamn, klappade om varandra, önskade varandra lycka till och lovade att de skulle vara bästa vänner även framöver.

Peter Wretlund, som först såg litet bekymrad ut, försäkrade att solen skulle skina lika starkt i Oskarshamn även i framtiden – trots att själva kärnbränsleförvaret inte hamnade där.

"Berget har talat"
SKB:s styrelse satt i flera timmar i går kväll och gick igenom det slutliga materialet som entydigt pekade till Forsmarks fördel.

- Berget har talat. Berget i Forsmark är tätare och torrare än det i Oskarshamn. Det gjorde valet enklare för oss, sade SKB:s vd Claes Thegerström på presskonferensen ombord på SKB:s fraktfartyg Sigyn på onsdagen.

I SKB:s styrelse sitter representanter för de olika kärnkraftsbolagen i Sverige, de som äger SKB, samt två externa representanter, EU-politikerna Sören Wibe och Anders Wijkman.

Själva beslutet togs på onsdagsförmiddagen av en enig SKB-styrelse.

- Vågskålen vägde tydligt till Forsmarks fördel. Och jag är glad för att det blev ett så entydigt resultat, sade Claes Thegerström.

Tydlig uppdelning Forsmark-Oskarshamn
Det blir därmed en tydligt funktionell uppdelning mellan de två kommuner som arbetat tillsammans med SKB om slutförvarsplanerna i snart tio år.

Forsmark får det nya slutförvaret av använt kärnbränsle plus en utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall.

Laxemar utanför Oskarshamnsköter all hantering fram till slutförvaret. I Laxemar byggs det befintliga mellanlagret för använt kärnbränsle Clab ut, man bygger en anläggning för inkapsling av det bränsle som legat i Clab i 30 år för att svalna i stora vattenbassänger och man får en helt ny fabrik för att bygga själva kaplarna av järn och koppar.

- Vi räknade på hur mycket pengar som det här innebär för de båda kommunerna och kom i går fram till en ganska jämn fördelning av investeringarna – 35 miljarder kronor i Forsmark och 32 miljarder kronor i Oskarshamn, säger Saida Laârouchi Engström, ansvarig för kommunsamarbetet på SKB till Ny Teknik.

Det är alltså en grov beräkning över hur mycket SKB har investerat och kommer att investera i respektive kommun - både i nuvarande anläggningar, platsundersökningar och i kommande anläggningar.

33 års utredning

1976startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle.

1982köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.

1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.

1985invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn - stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.

1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.

1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.

1995invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.

1998invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.

2002startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.

2006ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.

2007avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.

2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.

2010kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.

2013/2014:Regeringen fattar beslut.

2015-2022: Bygget av kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av slutförvaret för lågaktivt avfall.

2023-2070: Slutförvaret fylls upp av använt kärnbränsle som legat och svalnat i 30 år i bassänger på mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Källa: SKB

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt