Forskarnas simpla lösning kan vara framtidens vågkraftverk

2019-02-14 13:09  
Foto: Universities of Trento, Bologna and Edinburgh and Scuola Superiore Sant'Anna Pisa

University of Edinburgh har designat ett enkelt vågkraftverk, som bygger på ett rör med ett dielektriskt membran. I full skala ska innovationen kunna generera 500 kilowatt, vilket skulle täcka strömbehovet för cirka 100 hushåll.

Vågkraftverk lockar med sin rena energi, men de storskaliga projekten med turbiner och många rörliga delar är kostsamma att driva och underhålla. Många har satt sin förhoppning till DEG. ”Dielectric elastomer generator” är småskaliga kraftverk med få rörliga delar som bygger på dielektriska elaster.

Nu har University of Edinburgh lyckats ta fram en enkel design som genererar riktigt mycket el. Deras prototyp-system är utvecklat i samarbete med tre italienska universitet, i Trento, Bologna och Pisa.

Läs mer: Nytt batteri gör både el och vätgas

Kraftverket utgörs av ett stående rör som är öppet i botten där vattnet släpps in. Toppen av röret är dock förseglad av ett gummimembran som innehåller lager av ett dielektriskt material. Röret gungar i vågorna, och omväxlande pressar vattnet upp luftpelaren vilket får membranet att blåsas upp, och då alstras spänning. Och när vattnet drar sig tillbaka i röret så uppstår ett negativt tryck som suger ned membranet i röret, och elektricitet genereras. Lösningen innebär att det dielektriska materialet levererar ström konstant – som skickas till land via en undervattenskabel.

Med utgångspunkt från resultaten vid University of Edinburghs vågtank räknar forskarna med att ett av vågkraftverken ska kunna generera 500 kilowatt, vilket skulle täcka strömbehovet för cirka 100 hushåll. Nu hoppas de att man inom några årtionden ska ha fått upp en flotta av DEG-anläggningar längs den skotska kusten. Det rapporterar New Atlas.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt