Forskare blåser upp klimatfrågan i taket

2009-12-01 23:00  

Ett uppblåsbart tält ska göra komplicerade samband begripliga under klimatmötet i Köpenhamn. Hemligheten ligger i visualisering i världsklass från Norrköping.

Hur ser min hemstad ut om havsytan stiger en meter? Vilka länder vinner på att utsläppen redovisas historiskt? Och hur krymper Arktis ismassor om temperaturen ökar tre grader? En interaktiv visualisering ger svaren.

- Vi kommunicerar otroligt komplex information så att man förstår och blir engagerad, säger Tina Neset, som är forskare och projektledare på CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning, i Norrköping.

Hon är en av närmare 20 forskare som deltar i ett stort samarbetsprojekt för att åskådliggöra den globala uppvärmningens orsaker och konsekvenser. Gigantiska databaser med klimatdata omvandlas snabbt till färger, former och staplar på en simulerad jordglob.

En av utmaningarna är att sammanställa och presentera data från många olika källor.

Informationen anpassas dessutom till användaren. Det kan vara en forskare som analyserar sina resultat i ett webbgränssnitt, en beslutsfattare som ser en presentation på en bärbar dator eller en skolklass som får en guidad tur i det uppblåsbara tältet, där bilderna projiceras i innertaket. Enligt gruppen är intresset stort bland klimatforskare runt om i världen.

Vid Ny Tekniks besök i Norrköping är det bråda dagar. Cirka tio forskare i projektet ska till klimatmötet i Köpenhamn.

Allt är inte färdigt ännu. Man vill exempelvis kunna visa hur den danska huvudstaden översvämmas om havsnivån höjs några meter. Det skulle innebära att såväl den berömda statyn Den lille havfruen som stadskärnan delvis hamnar under ytan.

- Det är viktigt att visa effekterna på kuststäder och deras infrastruktur, säger Tina Neset.

Ett annat dragplåster visar olika länders syn på hur utsläppen ska beräknas.

Brasilien vill lyfta fram de ackumulerade utsläppen i ett historiskt perspektiv. Då växer USA till en röd jätteupphöjning. USA pratar hellre om dagens utsläpp, vilket gör Kina lika stort och rött som USA.

Indien föredrar att beräkna utsläpp per capita. Då blir Indien platt och blekt som en halvstekt pannkaka.

Björn-Ola Linnér, professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning säger att han är oerhört glad över den nya tekniken.

- Beslutfattare inom politik och näringsliv förstår snabbt när jag gör presentationer. Även jag har fått riktiga aha-upplevelser, säger han.

Förändringar blir begripliga

* I samarbetet deltar CSPR, Linköpings universitet, Norrköpings Visualiseringscenter-C, SMHI, Interaktiva Institutet, Nasa, tyska Max Planck Institute och Noaa, den amerikanska motsvarigheten till SMHI.

* I botten finns grafikmotorn Uniview, utvecklad av företaget Sciss, med rötter i Linköpings universitet.

Idag används tekniken av cirka 60 planetarier och vetenskapsmuséer runt om i världen.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt