Flytande vindkraftverk ska ge el till norska oljeplattformar

2021-10-11 11:26  
2020 släppte de två norska olje- och gasfälten Snorre samt Gulflaks tillsammans ut mer än 1,1 miljoner ton koldioxid. Foto: Aker Solutions

Fem plattformar i två av Nordsjöns oljefält ska få el från flytande vindkraftverk. Med en kapacitet på 88 MW blir norska Hywind Tampen den största i sitt slag.

Det är Equinor, tidigare Statoil, som tillsammans med sina partners vill använda grön el i utvinningen av olja och gas vid de två norska fälten Snorre och Gulflaks i Nordsjön. De ska förses med el från vindkraftparken Hywind Tampen, med elva flytande vindkraftverk, vardera på 8 MW. Det skriver norska Teknisk Ukeblad.

Sedan 2017 driver Equinor den första flytande vindkraftsparken i världen, Hywind Scotland, med en kapacitet på 30 MW. Även projektet i Norge är det första i sitt slag, där havsbaserad vind försörjer plattformar. Här kan du läsa mer om den teknik som används för flytande vindkraft.

Med en effekt på 88 MW räknar Equinor med att Hywind Tampen blir världens största flytande vindkraftspark. Den beräknas stå färdig hösten 2022 och ska då täcka 35 procent av elbehovet vid två plattformar som hör till Snorre samt tre plattformar vid Gulflaks.

Minskar utsläppen från utvinningen med 17 procent

2020 släppte de två olje- och gasfälten ut mer än 1,1 miljoner ton koldioxid, då främst från förbränning av naturgas i turbiner avsett för elproduktion samt drift av gaskompressorer. Equinor räknar med att vindkraftsparkens el ska ge en sänkning med mer än 200 000 ton koldioxid om året.

Läs mer: Det återvinningsbara rotorbladet är här

Det motsvarar 17 procent av de totala utsläppen, med reservation för att dessa kan variera – samt att olika vindförhållanden påverkar hur mycket el som produceras. Ovanpå detta bidrar vindkraftsleen till minskade utsläpp av kväveoxider på 1 000 ton om året.

Utvinningen i sig bidrar i senare steg till mycket större koldioxidutsläpp, när olja och gasen används.

Kostnaden för Hywind Tampen förväntas landa på cirka 5,1 miljarder kronor. Norska staten kliver in med 2,38 miljarder kronor. Ett av målen med projektet är samtidigt att agera testbädd för utvecklingen av havsbaserad vindkraft, med nya metoder för installation, förankring, betongstrukturer, samt att testa större turbiner och integrationen mellan vindkraft och plattformar.

John Edgren

Mer om: Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt