Finland köpte mer svensk el förra året

2015-02-02 05:30  
Magnus Thorstensson.

Elåret 2014 kännetecknades av låga elpriser, ökad vindkraftsproduktion, minskad elkonsumtion och stor export.

Milda vintrar, svag konjunktur i världen, låga priser på kol och olja, bra tillrinning i de svenska vattenkraftverken och ökad vindkraftsproduktion bidrog till att det genomsnittliga elpriset på handelsplatsen Nord Pool Spot uppgick till knappt 27 öre per kilowattimme.

– Det låga elpriset ser ut att stanna ett bra tag till. Termins­priserna för de kommande tre åren ligger inte högre än 30 öre per kilowat­timme, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Svensk Energi.

De preliminära siffrorna för den svenska elproduktionen 2014 visar en stabil totalsiffra, en ökning med 1 procent jämfört med 2013 och lite drygt 1 procent jämfört med 2004.

Vattenkraftverken producerade något mer än året innan, vindkraften mycket mer, kärnkraften något mindre och värmekraften tolv procent mindre. Sammanlagt producerades 150,8 TWh el i Sverige 2014.

Medan elproduktionen var stabil föll elkonsumtionen med nästan tre procent till 135,3 TWh. Det innebar att exporten kunde öka från 10 TWh till 15 TWh under 2014.

– Framför allt köpte Finland mer svensk el, säger Magnus Thorstensson.

Vattenkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket vardera av årsproduktionen av el i Sverige, tillsammans cirka 80 procent.

I och med att vindkraften har ökat kraftigt, samtidigt som konjunkturläget inneburit minskad värmekraftsproduktion, blev dessa kraftslag ungefär likvärdiga under 2014. Tillsammans svarade de för cirka 20 procent av elproduktionen i Sverige.

El från solcellsanläggningar står fortfarande för en försvinnande liten del av årsproduktionen.

Men en installerad effekt på uppskattningsvis 60 MW ger inte solcellerna mer än 0,06 TWh tillskott till den svenska elbalansen.





Följ Ny Teknik på Facebook!

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt