Europas batteristrategi formas i Stockholm

Affärssajten Bloomberg konstaterade nyligen att Elon Musks Gigafactory i USA får all uppmärksamhet när det kommer till produktion av litiumjon-batterier – samtidigt som Kina är på väg att begrava honom i batterier.

Ungefär 55 procent av världens litiumjon-batterier produceras i dag i Kina, enligt Bloomberg. USA får nöja sig med 10 procent. År 2021 väntas Kinas andel ha ökat till 65 procent och USA:s till 17.

Den totala årliga produktionen väntas under samma period stiga från 103 GWh till 273 GWh. Batterier till elbilar spås stå för merparten av ökningen. Europa har ingen egen kategori i Bloombergs sammanställning utan lyder under ”övriga världen”.

EU-kommissionen har insett att Europa hamnat på efterkälken och bestämt sig för att försöka göra något åt saken. En batteristrategi håller därför på att tas fram. Uppdraget att utforma ett förslag med rekommendationer gick nyligen till InnoEnergy, en organisation bestående av såväl privata som offentliga aktörer och till vilken EU är en stor bidragsgivare. Tankesmedjan EPSC, knuten till kommissionen, ska också delta.

Kenneth Johansson är vd för den skandinaviska grenen av InnoEnergy, med kontor vid KTH i Stockholm. Ny Teknik träffade honom för ett samtal om hur Europa ska kunna inta en tätposition när det kommer till batteritillverkning. För det är målsättningen.

– 25 procent av världens drivlinor till förbränningsmotorer tillverkas i Europa, men bara 3 procent av motsvarande komponenter till elbilar, inklusive batterier. Omställningen till elbilar pågår redan. Eftersom Europas struktur är inställd på förbränningsmotorer så måste vi ha en plan för hur omställningen ska gå till, säger han.

Ett första förslag är redan inskickat till kommissionen. I den har InnoEnergy ställt upp strategiska ramar för en europeisk batteriindustri, uppdelat på en värdekedja i sex delar: Råvara, aktiva material (t.ex. katoder, elektrolyter), battericeller, batteripaket och slutligen elbilar/stationära battterier/annan slutprodukt.

– Europa ligger väl till i de tre sistnämnda stegen, det vill säga applikationer som använder batterier. Ett kortsiktigt mål är därför att stärka upp de tre första stegen. På lite längre sikt, sju till tio år, handlar det om att rikta in forskningen kring råvara, aktiva material och celler och få de tre sistnämnde stegen att ta till sig den nya teknologin, säger han.

Finns det ett egenvärde i att Europa i högre utsträckning ska kunna försörja sig självt med batterier?

– Ja. Det finns en geopolitisk dimension i det här också, att kunna kontrollera råvaruflöden. Att vara självförsörjande är ett stort plus. Sen vilken tyngd det får i besluten återstår att se.

Varför har Europa hamnat på efterkälken?

– Jag har inget klart svar utan kan bara spekulera. Den storskaliga batteritillverkningen har hittills drivits av konsumentelektronik. Tesla har ju sedan öppnat upp bilbranschen, genom en kreativ och visionär entreprenör. En sänkt kostnad per kWh har gjort att fler nu följer efter.

– Jag vet inte om Asien har investerat i batterifabriker på grund av elbilar eller konsumentelektronik, men på fem tio års sikt finns det fortfarande ett stort glapp mellan kapacitet och uppskattat behov. Där finns det en möjlighet för Europa att komma ikapp, säger han.

Den förre Tesla-chefen Peter Carlsson vill med bolaget Northvolt bygga en stor batterifabrik i Sverige, med en kapacitet på upp till 32 GWh. Kampen om placeringen står nu mellan Skellefteå och Västerås. Tesla har aviserat en europeisk batterifabrik och Daimler investerar omkring 5 miljarder kronor i en ny fabrik i Tyskland.

Hur ska Northvolts planer betraktas i skenet av EU:s batteristrategi?

– Lyckas de blir de en nyckelspelare. De är en uppstickare i den globala batteribranschen, men en föregångare i Europa, säger han.

Vilka verktyg har EU för att främja inhemsk batteriproduktion?

– Finansiella instrument, ramprogram, regelverk och stödsystem. Europeiska investeringsbanken är ett bra exempel. EU kan inte driva upp en egen kommersiell aktör men har instrument som kan riktas in på batteriproduktion. Vilken form av stödsystem det blir blir dock en senare fråga.

Planen är att rekommendationer för strategin ska vara klar i oktober eller november. Bland annat ska europeiska nyckelspelare inom branschen bjudas in för att få delta i arbetet.

– Vi vill leverera ett lättförståeligt och konkret strategidokument för att sedan kunna ta nästa steg, säger Kenneth Johansson.