Bondens nya roll: mjölka vind och sol

2012-11-08 07:15  

NORDHORN. Han har skitiga stövlar och en nytvättad BMW. Jan Marrink i nordvästra Tyskland har 220 mjölkkor och är delägare i fem vindkraftsparker.

Jan Marrink är tolfte generationen som bor på gården utanför Nordhorn, en stad med 53 000 invånare vid holländska gränsen.

För tio år sedan startade han en vindkraftspark tillsammans med 34 andra bönder i regionen. Där står nu 16 vindturbiner, 90 meter höga, på mellan 1,8 och 2 MW, tillverkade av tyska Enercon.

– Allt har fungerat perfekt, försäkrar Jan Marrink, som tog initiativ till satsningen sedan tyska staten infört ett generöst stöd till förnybar elproduktion för att få fart på installation av sol- och vindkraft.

Bara några meter vid sidan av varje torn växer majs, som snart ska skördas. Potatisen i åkern intill är nyligen upptagen. Marken kan fortfarande användas som jordbruksmark. Och det är viktigt för Jan Marrink.

Om två år, tolv år efter installationen, har investeringen betalat sig. Och då har han och de andra delägarna åtta år kvar med säkrad inkomst. Enligt de tyska reglerna är investerare i förnybar elkraft garanterad en viss inkomst per kWh i 20 år.

Jan Marrink får 80 öre per kWh för vindkraften.

På taket hemma på gården sitter solceller på 30 kW. För den elen får han över 2 kronor per kWh.

– Enda problemet med den panelen är att den är för liten.

Han hoppas få upp en större solcells­anläggning redan i år. Ytterligare 120 kW ska läggas på det nya ladutaket. Betalningen för solcellselen har sjunkit kraftigt de senaste åren. Men det har kostnaden för solcellsmodulerna också.

– Så det är fortfarande en god affär, säger Marrink.

Han har också planer på en ny biogasgenerator på 75 kW, som ska stå klar i december och drivas med gödsel från de 220 mjölkkorna.

Jan Marrink har inlett en ny karriär tack vare den tyska energiomställningen. Mjölken står i dag för 75 procent av jordbrukets inkomster, men resterande fjärdedel kommer från elproduktionen. Och den andelen väntas öka.

– Men jag vill absolut inte bara producera el. Det är jordbrukare jag är.

Han visar mig runt i grannskapet i sin BMW. Under resan passerar vi flera vindparker, två solcellsfält och ett tiotal biogasgeneratorer uppställda hos uppfödare av grisar, höns och kor.

Jan Marrink gillar inte att solcellsfälten placeras på jordbruksmark. För då kan den inte användas för odling. Och han är inte heller förtjust i biogasgeneratorer som drivs med majs. ”Tank oder Teller” är en het debatt i Tyskland. Ska marken användas för odling för bensintanken eller tallriken?

Han tycker att stödet till solceller och biogas har varit för frikostigt, men att dagens nivåer är mer rimliga.

– Många tror att vi bönder tjänat stort på det nya energistödet. Men det är en missuppfattning. Det är oftast andra bolag som tjänat de stora pengarna, medan bönderna bara hyrt ut sin mark. Men här äger vi vår vindfarm själva.

Mjölkbonden Marrink är delägare i fem vindfarmer och fungerar numera även som rådgivare för andra bönder i området. Ytterligare tre vindparker är på gång.

– För mig känns satsningen på förnybar energi helt rätt. Jag gör inte bara det här för pengarna. Jag gör det för kommande generationer.

EEG-stödet satte fart på utbyggnaden

År 2000 infördes Tyskland lagen EEG, Erneuerbare-Energien-Gesetz, för att få fart på investeringarna i förnybar elproduktion som solceller och vindkraft. Lagen garanterar hushåll, jordbrukare och andra småföretag ett fast pris per kWh för sin elproduktion under 20 år efter installationen. Och priset gäller oavsett prisnivå på den tyska elbörsen.

Sedan starten har nivån på stödet för nya investeringar förändrats flera gånger. Subventionerna till solcellsel har till exempel minskats i takt med att priset på solceller halverats.

Kostnaderna för subventionerna betalas inte av skattemedel utan av elkonsumenterna genom en särskild så kallad EEG-avgift. På lång sikt hoppas förespråkarna för energiomställningen att de totala elkostnaderna sjunker.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt