Blåsta på pengarna för hemgjord el

2009-11-24 23:00  

Protesterna växer mot regeringens förslag till nya regler för dem som vill producera sin egen el. Kritikerna vill ha rätt att kvitta överskottet från sina vindkraftverk och solceller mot förbrukad el. I dag lönar det sig inte att sälja elen.

KTH-professorn och utredaren Lennart Söder föreslog i februari förra året ett system med månadsvis nettodebitering - det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av den el han eller hon köpt och sålt.

Enligt Lennart Söder skulle en sådan kvittning leda till att svenskarna monterar fler solceller på taken och bygger fler små vindkraftverk.

Men när regeringen nyligen presenterade sitt färdiga lagförslag fanns inte allmän nettodebitering med.

- Jag förstår faktiskt inte hur regeringen tänker, säger Lennart Söder.

Nu växer protesterna. I dag, onsdag, träffas kritikerna i Stockholm för att diskutera förslaget och vilka följder det får för den småskaliga produktionen av el.

Branschorganisationen Svensk Energi är vädjar i brev till näringsdepartementet att man ska ta med nettodebitering.

Det har också kommit in brev från ett 70-tal personer som begär laglig rätt att få kvitta överskottselen de får en solig eller blåsig dag mot den el de köper.

I det nuvarande systemet är det upp till nätbolagen själva att bestämma om de vill erbjuda en kund nettodebitering.

Överskottet från den egenproducerade elen skänks ofta bort, eftersom det inte lönar sig att sälja den. Det var det som Lennart Söders nätanslutningsutredning ville ändra på.

- Men istället för en rak och enkel affär varje månad mellan elkunden och nätägarna, ska nu det lilla överskott som pyser ut på nätet även i fortsättningen administreras per timme av flera olika parter. Det blir bara krångligt, säger Björn Galant, ansvarig för frågor som rör infrastruktur på LRF och expert i nätanslutningsutredningen.

Enligt Jan-Olof Lundgren, sakkunnig på näringsdepartementet, har departementet inte tagit emot något konkret förslag om nettodebitering från Lennart Söder.

- Vi vill se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och nätbalansfrågan innan vi går vidare, säger Jan-Olof Lundgren.

Lennart Söder är förvånad:

- Det verkar som om regeringen missuppfattat utredningen.

Nu planerar näringsminister Maud Olofsson att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att efter nyår utreda nackdelar och fördelar med nettodebitering.

Amerikaner, tyskar och danskar får betalt för sitt överskott

I USA har 42 av landets 50 delstater infört nettomätning. Utvecklingen började under 1980-talet i stater som Iowa och Minnesota. Vem som får vara med i systemet varierar mellan staterna. Vissa stater har dessutom ett tak på hur många som får delta. Ersättningen varierar, eftersom elpriserna skiljer sig kraftigt mellan staterna. De flesta småskaliga anläggningarna ägs och drivs av villaägare, företag, lantbrukare, organisationer och offentliga inrättningar.

I Tyskland finns sedan 1999 en inmatningslag som innebär att alla som producerar el med vindkraftverk eller solceller får en fast ersättning som ligger över marknadspriset. Subventionen gäller i 20 år. För solceller, som får mest stöd, gör det att investeringarna ofta betalar sig på mindre än halva tiden. Det fasta priset för el från solceller är i dag fyra gånger högre än marknadspriset och har gjort att det numera finns solpaneler på hundratusentals tyska tak.

Alla som själv producerar grön el kan räkna av den från elnotan. De betalar varken avgifter eller tillägg för den del av elförbrukningen som de producerar själv. I dag får alla energianläggningar under 6 kW utom solceller nettoavräkna på timbasis, medan solceller får avräkna på helåret. Men en ändring är på väg. Framöver ska alla danska ägare av gröna energikällor under 6 kW få avräkna elen månadsvis. Det finns också ett särskilt stöd till vindsnurror under 25 kW.

Mer om: Solceller Elpris

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt