Energi

Biogas är bästa biobränslet

Biogas bästa fordonsbränslet.
Pål Börjesson är den stora auktoriteten i Sverige på biobränslen. Han är agronom från SLU i Uppsala, har doktorerat på miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola och är i dag docent på institutionenTeknik och Samhälle på Lth. Foto: Pål Börjesson för Ny Tekniks räkning

Biogas från gödsel ger störst klimatnytta som ersättare till bensin och diesel. Minst blir nyttan med rapsdiesel, RME. Det är resultatet av en stor livscykelanalys som gjorts av forskare i Lund.

Publicerad

- Men sammantaget är alla svenska biodrivmedel betydligt bättre än bensin och diesel. Det är viktigt att poängterar, säger Pål Börjesson, docent i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola och huvudförfattare till rapporten, till Ny Teknik.

Läs hela den nya rapporten om livscykelanalysen här.

I sin analys av biodrivmedel som produceras och används i Sverige har forskarna Pål Börjesson, Linda Tufvesson och Mikael Lantz tagit hänsyn till utsläppen i hela produktionskedjan.

Även biprodukternas klimatpåverkan är inbakade i modellen.

Gödselstacken är en metanbomb
Jämfört med bensin och diesel minskar utsläppen av växthusgaser allra mest om de ersätts med biogas från gödsel. Minskningen beräknas till 148 procent.

Att minskningen blir mer än 100 procent beror på de indirekta effekterna enligt Pål Börjesson.

- Alternativet till att röta gödslet till biogas är att det lagras och då sker utsläpp av metan som är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid.

Sockerrör och sockerbeta
Efter biogas ger etanol från sockerbetor och sockerrör störst miljönytta. Dessa bränslen minskar utsläppen av växthusgaser med 80 respektive 79 procent.

- Transporterna från Brasilien påverkar resultatet för sockerrörsetanolen. Man ska också komma ihåg att det finns begränsade möjligheter att öka odlingen av sockerbetor i Sverige, säger Pål Börjesson.

Vete och raps sist i tabellen
Etanol baserad på spannmål och biodiesel från raps (rapsmetylester, RME) hamnar sist i rankingen.

- Men skillnaderna är inte så stora. Resultatet beror i hög grad på i vilken utsträckning som biprodukterna drank respektive rapsmjöl kan ersätta sojamjöl som djurfoder.

Pål Börjesson hoppas att rapporten ska bidra till en mer nyanserad debatt.

- Det är fel att spela ut olika biodrivmedel mot varandra. Det finns plats för alla om de produceras på rätt sätt.

Hans slutsats är att de system vi har i Sverige i dag för att framställa biodrivmedel är bra ur klimatsynpunkt men att de alla också har sina begränsningar.

Oberoende granskning
Rapporten har initerats av Svenskt gastekniskt centrum och finansierats av en lång rad tillverkare av olika drivmedel samt Energimyndigheten.

För att garantera rapportens oberoende har artikelförfattarna låtit Svenska miljöinsitutet, IVL gör en kritisk granskning.

.- Vi har också haft en bred referensgrupp knuten till studien får att genomgången ska bli så rättvis som möjligt, säger Pål Börjesson.

Finetanol och fuletanol
Pål Börjesson konstaterade i sin rapport "Finetanol och fuletanol" - vad avgör?" i juni 2008 att miljöeffekterna av svensk spannmålsetanol kan förbättras kraftigt om man:

a) tar tillvara halm på ett bättre sätt,

b) minskar lutsgasutsläppen både vid själva odlingen och vid tillverkningen av kvävegödselmedel

c) och samtidigt ffektiviserar hela produktionskedjan

Då kan man få en reduktionen av växthusgaser med hela 90 procent i framtiden, jämfört med 71 procent i dag.

Brasiliansk sockerrörsetanol ses idag som finetanol på grund av att de flesta av kraven uppfylls. Reduktionen av växthusgaser uppskattas till runt 85 procent jämfört med bensin.

Den amerikanska majsetanol betraktas däremot som ”ful-etanol”. Skälet är att många anläggningar använder kol som bränsle. Dessutom tas normalt inte majsblasten tillvara. Det gör att den amerikanska majsetanolen enbart reducerar växthusgaserna med 20 procent jämfört med bensin.

Läs den gamla rapporten om fin- och fuletanol här.

Läs Ny Tekniks artikel om rapporten här.

Miljöeffekt av biobränsen

Tabellen från rapporten"Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" visar hur stor minskningen av växthusgaser blir med olika biodrivmedel jämfört med fossila bränslen.

Biogas från gödsel148 %

Biogas från livsmedelsavfall119 %

Biogas från organiskt hushållsavfall103 %

Biogas från vallväxter86 %

Biogas från sockerbetor inkl. blast85 %

Etanol från sockerbetor80 %

Etanol från sockerrör79 %

Biogas från majs75 %

Spannmålsbaserad etanol71 %

RME68 %

Källa: Rapport 70 från avdelningen för miljö- och energisystem Lth. Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz.