31 miljarder brända - före start

2011-03-08 23:00  

Arbetet med att hitta en lösning för slutförvaring av kärnkraftsavfallet har hittills kostat 31 miljarder kronor. Men någon anläggning finns ännu inte.

<p>Onsdagen den 16 mars presenterar SKB, Svensk kärnbränslehantering, en ansökan om att få bygga en anläggning för slutförvaring och en för inkapsling. </p> <p>Ansökan är på över 1 000 sidor och lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen. </p> <p>Därefter ska ansökan granskas. SKB uppskattar att bygget "i bästa fall" kan komma i gång 2015, och börja ta emot avfallet tio år senare. </p> <p>SKB bildades redan i mitten på 1970-talet av de fyra kärnkraftsbolagen för att hitta en lösning för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. </p> <p>Den totala kostnaden för slutförvaringen baseras på 50-60 års drifttid av kärnkraftverken. Uppskattningen av totalkostnaden höjdes nyligen till 123 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär byggkostnaden för sex Öresundsbroar. </p> <p>- Totalkostnaden kan öka ytterligare. Det är svårt att uppskatta kostnader så långt fram i tiden, säger Björn Hedberg, enhetschef för finansiell kontroll på Strålsäkerhetsmyndigheten.</p> <p>Sedan 1982 har kärnkraftsbolagen årligen betalat pengar till en Kärnavfallsfond, som nu värderas till 43 miljarder kronor.</p> <p>SKB får nästan alla anslag från den fonden och har redan spenderat 31 miljarder kronor, i dagens penningvärde.

  • En tredjedel av de 31 miljarderna har gått till mellanlagringen av det farliga avfallet. Det sker i Clab i Oskarshamn.
     
  • Nästan lika mycket har spenderats för på FoU, forskning och utveckling. Den lösning som SKB förespråkar kallas KBS-3, slutförvaring i kopparkapslar. Metoden har kritiserats av KTH-forskare, vilket Ny Teknik har rapporterat om tidigare.
     
  • 12 procent, alltså 3,6 miljarder kronor, har använts för "administration och miljökonsekvensbeskrivning".

Från början var SKB en litet bolag med några få anställda. I dag har bolaget vuxit till ungefär 400 anställda.

Kostnaden för slutförvaret - så här långt

Totalt beräknas slutförvaret kosta 123 miljarder kronor. Så här har SKB spenderat de 31 miljarderna som hittills använts:

33 procent: Mellanlagret, Clab

28 procent: FoU och demonstration

12 procent: Administration, miljökonsekvensbeskrivning

11 procent: Platsundersökning

9 procent: Slutförvar, kortlivat radioaktivt avfall

5 procent: Transporter, sigyn

2 procent: Inkapplingsanläggning

Så betalar branschen för säkert slutförvar

  • Det är SKB som uppskattar kostnaden för att "på ett säkert sätt ta hand om avfallet från de svenska kärnkraftverken". Därefter granskas förslaget av Strålsäkerhets- myndigheten som sedan föreslår för regeringen hur stor avgift de fyra kärnkraftsbolagen ska betala in till Kärnavfallsfonden. Hittills har avgiften legat mellan 1 och 2 öre per kWh kärnkraftsel.
     
  • Sedan 1982 har de fyra kärnkrafts-bolagen betalt in 29,4 miljarder kronor, i löpande penningvärde. Fonden värderas i dag till 43 miljarder.
Mer om: SKB Slutförvar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt