Energi

30 miljarder i elprisstöd för hushåll – och högkostnadsskydd för företag

Elnät. Foto: TT

Regeringen vill att Svenska kraftnät använder minst 30 miljarder för att kompensera hushåll för höga elpriser i ett högkostnadsskydd. Även företag ska få ta del av högkostnadsskydd.

Publicerad

Uppdaterad

– I dag har vi ett mycket viktigt besked att ge. Vi vill införa ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Svenska kraftnät bedömer att man kommer att ha omkring 60 miljarder kronor på kontot för så kallade flaskhalsintäkter nästa år.

Regeringen vill att de pengarna återförs till hushåll och företag. Det uppdrag som Svenska kraftnät nu får innebär att minst 30 av de 60 miljarder kronorna ska återföras till hushållen.

I vilken form återföringen ska ske blir upp till myndigheten att avgöra. Enligt regeringen kan det handla om åtgärder som sänker priser på elmarknaden, men även om en direkt kompensation till hushåll och företag.

Särskilt fokus på södra Sverige

Tanken är att de hushåll och företag som drabbats hårdast av höga elpriser ska kompenseras mest genom återföringen. Därför vill regeringen att åtgärderna särskilt träffar hushåll och företag i södra Sverige.

När återföringen kan ske är ännu oklart, men regeringen uppger att det ska gå så snabbt som möjligt. Energiminstier Khashayar Farmanbar (S) uppger att Svenska kraftnät ska komma med sina förslag på hur återföringen ska ske senast 15 november.

Elpriskompensationen för den gångna vintern presenterades i januari och började betalas ut fyra månader senare.

Svenska kraftnät äger stamnätet som transporterar el mellan olika delar av Sverige. De 60 miljarder kronor i flaskhalsintäkter som bedöms finnas på Svenska kraftnäts konto i slutet av nästa år kommer från så kallade kapacitetsavgifter som betalas in av kraftbolag och regionala nätägare.

Kapacitetsavgifterna tas ut när det uppstår prisskillnader mellan olika delar av landet på grund av brister i överföringskapaciteten. På senare tid har de intäkterna blivit oväntat höga.

Det är EU:s elmarknadsförordning som bestämmer hur pengarna får användas, till exempel för investeringar, reparationer, underhåll eller sänkta stamnätstariffer.

Regeringen har under våren varit i kontakt med EU-kommissionen som meddelat att det finns öppning för att använda medlen till nödåtgärder för hushåll och företag.

Svenska kraftnät: Vi kan finanisera upprustningar med lån

Svenska kraftnät hade under onsdagseftermiddagen ännu inte mottagit regeringsuppdraget.

– Jag har inte sett uppdraget i detalj, men indikationerna är att vi ska utreda hur vi snabbare kan återföra kapacitetsavgifterna. Jag har inte sett uppdraget ännu, så mer än så vet jag inte just nu, säger Peter Wigert, finansdirektör vid Svenska kraftnät.

I dagsläget använder Svenska kraftnät flaskhalsintäkterna – även kallade kapacitetsavgifter – för bland annat upprustning av elnätet.

– Det är den återföringen som vi anstränger oss för att maximera i dag, ja. Vi täcker också ett antal kostnadsposter med kapacitetsavgifterna. Vi får enligt regelverket använda dem för att finansiera investeringar som minskar överföringsbegränsningar, säger Peter Wigert.

TT: Om kapacitetsavgifterna nu måste användas till annat, blir då upprustningar i elnätet skjutna på framtiden?

– Nej, det blir de inte. Om vi behöver finansiera våra investeringar med lån, så kan vi göra det. Vi kan låna av Riksgälden. Investeringstakten påverkas inte, oavsett om den betalas med kassa eller med lån.

Analytiker: Minskar drivkraft bakom energieffektivisering

– Sådana här förslag kan riskera att minska incitamenten att dra ned på elanvändningen, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis.

Han framhåller att det är olyckligt eftersom det gör det svårare att få balans i elförsörjningen om kunderna inte försöker göra vad de kan för att minska elanvändningen.

– Jag förstår att många väljare uppskattar att få pengar tillbaka. Men man kunde också ha använt dem på andra sätt, sätt som gynnat medborgare och elsystemet på lång sikt, säger han.

Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens förslag om högkostnadsskydd i en kort, skriftlig kommentar. Men förslaget räcker inte som enskild åtgärd.

”Det underliggande problemet är dock i lika hög grad inhemskt och kräver en kraftsamling för utbyggnad av planerbar elproduktion. Därför krävs omgående beslut för att säkra konkurrenskraftiga elpriser på lång sikt” anser Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

”Exportbegränsning farlig väg att gå”

Även Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige, tycker att regeringens uppdrag till Svenska kraftnät är bra:

”Vi förespråkar framför allt åtgärder som minskar effekten av de kapacitetsbegränsningar i elnätet som ger upphov till de högre priserna i framför allt södra Sverige – till exempel genom så kallad mothandel. Dessutom vill jag betona vikten av att våra politiker fattar nödvändiga beslut så att vi kan förnya elnätet, förbättra överföringskapaciteten och investera i ny elproduktion”.

Regeringen är inte ensam om att presentera olika valförslag i energifrågan inför höstens val. Förutom liknande förslag om stöd ser Christian Holtz ytterligare en kategori som går ut på att begränsa exporten av el. Regeringens förslag handlar dock inte om exportbegränsningar.

– Det tror jag inte är juridiskt möjligt. Och i den mån det är möjligt så tror jag det är en farlig väg att gå för det kommer att mötas av olika motåtgärder från andra länder. Då ska vi veta att vi precis som andra länder är väldigt beroende av import.

Christian Holtz påpekar att förslag om exportbegränsningar är udda utifrån att liknande förslag inte skulle vara aktuellt inom andra områden.

– Ingenstans talar man om att minska till exempel exporten av lastbilar från Sverige för att få ned kostnaden. Det är klart att kostnaderna på Scania-lastbilar skulle sjunka om man förbjöd export av dem. Men på lång sikt skulle det bli ett hårt slag mot svensk exportindustri.