Partierna: ”Bra att Riksbanken utreder e-kronan”

– Vi måste känna att det finns politiskt stöd i den här frågan.

Det säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick om en eventuell e-krona. Men när Ny Teknik frågar riksdagspartierna om de vill att Sverige ska införa en digital valuta i Riksbankens regi är det bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som svarar ja.

Moderaterna och Centerpartiet säger nej, medan övriga partier är positiva till att frågan utreds av Riksbanken.

När Ny Teknik berättar för Kerstin af Jochnick om partiernas inställning tycker hon att det låter ”ganska klokt”.

– Vi är verkligen i ett utredningsstadium fortfarande och det är klart att man vill ha ett bra underlag om man ska tycka att det är en bra idé. Det är många frågetecken kring vad det ska bli av det här, säger hon.

Det är två år sedan som Riksbanken offentliggjorde sitt e-kronaprojekt. En första delrapport kom förra hösten. En andra väntas senare i år.

En svensk krona utgör en fordran på centralbanken. Utöver denna egenskap som värdebevarare ska den också fungera som räkneenhet och som betalningsmedel. Samma egenskaper skulle en e-krona ha, utöver att den skulle vara ”elektroniskt tillgänglig dygnet runt, året om, och tillgänglig i realtid eller nära realtid”.

Den första delrapporten föreslår att en ”registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton”.

Alltså en digital valuta man dels kan ha på ett konto, kopplat till exempelvis ett betalkort. Dels en valuta man skulle kunna ladda på ett värdekort, i stil med sådana man använder i kollektivtrafiken.

Skälet till Riksbankens utredning är att kontantanvändningen i Sverige sjunker dramatiskt. Vartannat år gör myndigheten en enkät med frågan hur man betalade för sitt senaste köp. År 2010 svarade nästan 40 procent att de använt kontanter. I år är siffran 13 procent. I samma undersökning framgår att Swish numera är en lika vanlig betallösning som kontanter.

Risker med e-krona

Vilka risker finns då i ett kontantlöst samhälle? Ja, enligt Riksbanken kan det innebära att ”hushållen får små möjligheter att spara och betala i riskfria centralbankspengar och det kan ytterst bidra till minskad motståndskraft i betalningssystemet”.

Under våren har Riksbanken haft möten med fintechbolag och banker för att skaffa sig större kunskaper kring vilken teknisk lösning som borde användas. Bland annat är myndigheten nyfiken på om blockkedjeteknik kan implementeras.

Utöver det kikar Riksbanken bland annat på de juridiska aspekterna.

– Vi utreder vilka effekter det skulle kunna ha på penningpolitiken och på finansiell stabilitet. Vi tittar på lagstiftning. Kan vi utfärda en e-krona med nuvarande lagstiftning? Det är sannolikt så att vi inte kan det, utan lagstiftningen behöver moderniseras, säger Kerstin af Jochnick.

En annan fråga är den om vilken infrastruktur som krävs för en e-krona.

– Man kan tänka sig att man ska använda den infrastruktur som bankerna har. Men man kan också tänka sig att vi utvecklar ett parallellt system. Det skulle sannolikt vara bra för konkurrensen. Och ur beredskapssynpunkt ett bra alternativt system till det som redan finns på plats, säger Kerstin af Jochnick.

Före årsskiftet ska Riksbanken ta beslut om projektet ska förlängas eller avslutas. Vid en fortsättning väntar vidare analys, en utredning av eventuella lagändringar och därpå en pilot- och testfas.