Saab testar sin ”flytande drönare” – ska fatta rationella beslut

Saab Kockums har utvecklat Piraya i närmare 15 år. Den säljs inte som en produkt utan är en forskningsplattform.

– Vi har fyra stycken i dag, och de kan utrustas med en rad olika system som vi vill testa och utveckla inom både autonomi och fjärrstyrning. Sensorer, kameror, lidar, ekolod och så vidare. System som kan lära sig känna igen saker med maskininlärning, fusionera ihop informationen och fatta rationella beslut, säger Roger Berg, forskningschef på Saab Kockums.

Piraya ingår även i den stora ai-forskningssatsningen Wasp (Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program), och närmare bestämt i den forskningsarena som ägnar sig åt tillämpningar för risk- och räddningsarbete.

Nyligen fälttestades och demonstrerades Piraya vid årliga industridagar i Västerviks skärgård.

Tillsammans med en rad andra aktörer följdes ett fiktivt räddningsscenario. På jakt efter olycksdrabbade personer sökte autonoma båtar och drönare igenom skärgården, anslutna till en ledningscentral där mänskliga operatörer dirigerade och följde uppdraget för att söka av vatten- och landområden.

Farkosternas kameror, sensorer och mjukvara lät operatörerna i realtid se alla objekt som markerades. De kunde kommendera exempelvis en drönare att gå närmare för en grundligare undersökning.

– Pirayan demonstrerade sin förmåga att undvika kollisioner, att automatiskt uppfylla de internationella sjövägsreglerna, med mera. Även om flottan och amfibieförbanden är de primära målgrupperna för Saab Kockums, finns även möjliga civila applikationer för de tekniker som utvecklas på plattformen. USV:er lämpar sig för allehanda arbetsuppgifter som är ”DDD” – dull, dirty and dangerous, säger Roger Berg.

Ska kunna söka på egen hand

Anders Ynnerman, programdirektör för Wasp och professor inom visualisering vid Linköpings universitet, beskriver demonstrationen i Västervik som att ”samla kompetenser från olika verksamheter för att lösa problem under verkliga förhållanden”.

– Vid sådana här fältstudier lär vi oss tillsammans hantera oförutsedda händelser som inte inträffar i labbet. Vad händer när väder och vind spelar in, när vi drabbas av kommunikationsbortfall eller när energikällor laddar ur? Det handlar väldigt mycket om robusthet och redundans i systemen, säger Anders Ynnerman.

Ett mål är att längre fram kunna utrusta farkosterna med mer autonomi, exempelvis så att en drönare kan söka efter människor på egen hand och sedan automatiskt kommendera in räddningsresurser.

– Vi tittar på hur det mänskliga beslutsfattandet ska tas in i den tekniska miljön. Att låta maskininlärningen exempelvis identifiera personer och miljöer, men också att få ai-stöd i själva beslutsprocessen. Att välja färdväg, bästa sätt att uppnå det önskade målet, och så vidare, säger Anders Ynnerman.

Saab Kockums har arbetat med USV:er sedan långt före Piraya och Wasp.

– Redan på 80-talet började vi leverera radiostyrda minsvepningssystem till marinen, och för 20 år sedan inleddes en stor gemensam satsning på ”det uppkopplade försvaret”. När den sedan avstannade stod vi med en massa ackumulerad kompetens, och beslöt fortsätta jobba med obemannade marina system på egen hand, berättar Roger Berg.

För fem år sedan köpte Saab Kockums Dockstavarvet, som bland annat tillverkar Stridsbåt 90. Det är ursprungligen en rent militär båt för skärgårdsstrid och ilandsättande av trupper.

– En kvalificerad, robust plattform där tekniken som testats på Piraya kan överföras, sammanfattar Roger Berg.

Inom forskningsområdet är en Stridsbåt 90, med namnet Enforcer III, ombyggd till ett flytande labb. Den används för datainsamling och forskningstester, och har använts för att utvärdera kooperativ landning av drönare på båt samt positionering med distansövervakning.

Under 2022 har Saab Kockums även genomfört de första fälttesterna av Enforcer III tillsammans med marinen. Bland annat har den använts för så kallad ”framskjuten spaning” vid övningar: fjärrstyrd från en korvett kördes Enforcer III fram för att upptäcka fientliga mål på vattnet och i luften.

Upptäckta mål meddelades till Saabs personal ombord på korvetten, som i sin tur meddelade fartygschefen. På detta sätt kunde korvetten ligga mer tillbakadraget och ”radartyst”, och därmed bli svårare att lokalisera för motståndaren.

– Enforcern är mer produktinriktad än Pirayan. Bland annat har den utrustats med Saabs mest avancerade radarsystem och tröghetsnavigeringssystem, säger Roger Berg.

Få använder USV:er operativt

Saab och svenska marinen är förstås inte ensamma om att utveckla militära USV:er. I september drev en oidentifierad, kamerautrustad farkost i land vid Sevastopol, på den av Ryssland ockuperade Krim-halvön. Rysk militär tog hand om farkosten och påstår sig ha förstört den. En bild av farkosten spreds på sociala medier.

Roger Berg känner till incidenten, men säger sig inte veta mer än så.

– Vi bevakar det som händer, och det händer ju mycket på det här området, i många olika länder. Men det är ganska få som använder USV:er operativt i dag, säger han.

Hur ligger Sverige till i en internationell jämförelse?

– Vi har hållit på länge, och har byggt upp god kunskap. Men vi har ju en viss återstartsträcka efter de neddragningar på försvaret som varit, säger Roger Berg.