Hundra år av obeständighet

Om man lyssnar riktigt noga kan man nog höra ett stilla knaprande i Riksarkivets magasin. Det är tidens tand som obönhörligt gnager på alla gamla regeringsprotokoll och diplomatiska fredstraktater som lagrats genom århundradena.

I läsesalarna sitter rader av släktforskare och akademiker och slår i månghundraåriga mantalslängder och kyrkböcker. Håller papperet för allt detta bläddrande?

– Det beror på kvalitén, svarar Dirk Lichtblau, bokkonservator från Zentrum für Bucherhaltung i Leipzig. Mest hållbart är riktigt lumppapper.

– Det betraktades i Tyskland under 1500- och 1600-talen som en strategiskt viktig vara, och det var i lag förbjudet att exportera textillump från Sachsen.

Ingenting består för evigt,det ser termodynamikens andra huvudsats till. Men det finns metoder för att hindra att förfallet går för fort. Att förvara materialet torrt, fritt från luftföroreningar och i jämn temperatur, till exempel. Somliga föroreningar kan man emellertid inte avlägsna så lätt. De finns inbyggda i själva papperet.

– Johann Sebastian Bach använde tyvärr billihetsbläck när han skrev sina toccator och fugor. Därför har hans noter bleknat och försvunnit från papperen. Kvar finns bara notlinjerna.

– Mellan 1850 och 1990 tillverkades nästa bara undermåligt papper. Industriellt tillverkat massapapper är syrahaltigt. Det bryts ner in­ifrån, gulnar och blir sprött.

Beständigheten i tidningspapper är inte mer än ett femtiotal år. Detta att jämföra med äldre papper, som kan klara sig i mer än 500 år utan att spricka,

Det finns metoder för att behandla papperet och få bort syran, men det är dyrt. Så frågan är vad som behöver behandlas.

– Tidigare använde man kemiska metoder för att avgöra papperets kondition, säger kemisten Matija Strlic från universitetet i Ljubljana. Problemet var att man ju då förstörde en del av materialet under analysen. Men i ett EU-finansierat forskningsprojekt har vi nu tagit fram en metod för att analysera papperet med ljus i nära infrarött.

En apparat stor som en skokartong innehåller en ljuskälla och en spektrometer. Det papper man vill undersöka läggs på en glasplatta, och belyses. Det reflekterade ljusets spektrum jämförs med värden i en databank, varefter man kan få fullständiga uppgifter om inte bara papperets syrahalt, utan även ett tiotal andra kvalitetsparametrar. Som ligninhalt, fiberlängd, cellulosans molekylvikt, rosin- , aluminium och askinnehåll, vikbarhet etcetera.

Apparaten går under namnet ”Survenir”, och ska nu testas och utvärderas på en rad arkiv, museer och bibliotek runt om i Europa.

I Riksarkivet finns dokumentfrån1000-talet och framåt. Allra äldst är ett pergamentsblad ur en engelsk mässbok från just år 1000.

I samband med Gustav Vasas makttillträde år 1523 blev Sverige en nationalstat med egen förvaltning och byråkrati. Riksregistratur och räntekammarböcker skulle arkiveras. Landskapshandlingar och diplomatiska traktater (freds- och vänskapsavtal med mera) samlades i Riksarkivet. Kollegiernas papper och de insända landsortshandlingarna fick sedan samsas med finländskt, baltiskt och tyskt arkivmaterial som stormakten Sverige övertog i takt med sina erövringar.

Därefter har bestånden i Riksarkivet ökat lavinartat. Här finns handlingar från riksdag, departement, centrala myndigheter och deras föregångare. Dessutom 100 000 kartor och ritningar av alla statliga civila byggnader från 1697 till 1993, samt till en rad utländska fort och befästningar. Här finns handlingarna efter Palme- och Boforskommissionerna, men också de från Dalaupproret 1743 och från den Armfeltska högmålsprocessen.

Ja, här finns till och med spillrorna av den kungliga namnstämpel som Gustav III lät slå sönder efter att han gjort sig enväldig vid kuppen 1772.