Energi

Dödligt kärnbränsle i oskyddade bassänger

Förvaringsbassängerna för använt kärnbränsle utanför reaktorn är mindre skyddad än själva reaktorn. Se fullständig grafik på den uppklickbara illustrationen nedan till höger. Foto: Bild: KSU - Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
Förvaringsbassängerna för använt kärnbränsle utanför reaktorn är mindre skyddad än själva reaktorn. Se fullständig grafik på den uppklickbara illustrationen nedan till höger. Foto: Bild: KSU - Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
I Fukushima lagrades vid olyckstillfället 1 744 ton använt kärnbränsle inne i reaktorbyggnaderna. Klicka för större bild med mer information om Fukushimaanläggningen. Foto: Bild: KSU - Kärnkraftsäkerhet & Utbildning AB
I Fukushima lagrades vid olyckstillfället 1 744 ton använt kärnbränsle inne i reaktorbyggnaderna. Klicka för större bild med mer information om Fukushimaanläggningen. Foto: Bild: KSU - Kärnkraftsäkerhet & Utbildning AB

Skyddet runt det glödheta och högaktiva kärnbränsle som förvaras i bassänger utanför reaktorn men i själva reaktorbyggnaden måste förbättras. Det säger svenska experter i dag.

Publicerad

- Säkerheten kring de bränslebassänger med använt kärnbränsle som finns inne i kärnkraftverken måste blir bättre.

Det säger Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet och tidigare ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden till radions vetenskapsprogram Vetenskap & Miljö på onsdagen.

Samma sak säger Lennart Carlsson, chef för enheten som sysslar med kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten.

- Kärnkraftsolyckan i Fukushima har satt fokus på bränslehanteringen, vilket säkert kommer att få konsekvenser över hela världen, säger Lennart Carlsson.

Han har nyligen kommit hem från ett möte med det internationella atomenergiorganet IAEA där frågan diskuterades.

Här är problemet:

Varje år byts en fjärdedel av bränslestavarna i kärnreaktorerna ut mot nya.

Det gamla bränslet läggs i vattenbassänger inne i själva reaktorbyggnaden för att svalna tillräckligt mycket för att sedan kunna flyttas till specialbyggda mellanlager utanför reaktorbyggnaderna.

Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken världen runt har koncentrerats till processen i själva reaktorn, medan bränslebassängerna inne i reaktorbyggnaden inte har ansetts utgöra någon risk.

- Reaktorbyggnaden är inte alls lika stark som själva reaktorinneslutningen. Skulle kylningen till förvaringsbassängerna upphöra av någon anledning kan det koka torrt i bassängerna. Explosiva gaser kan  kan då bildas och i värsta fall förstöra den yttre byggnaden, säger Björn Karlsson till Vetenskap & Miljö.

Det var detta som hände Fukushima. När jordbävningen och tsunamin slog ut elsystemet slutade kylningen av bassängerna i reaktorbyggnaden att fungera och de heta bränsleelementen skapade en vätgasexplosion som blåste av taket på reaktorbyggnaden.

Förvaring av kärnbränsle

De bränslestavar som byts ut mot nya i de svenska kärnkraftverken förvaras i minst nio månader i bassänger på kärnkraftverket, ibland betydligt längre.

Där svalnar det och de kortlivade isotoperna hinner försvinna.

Därefter transporteras bränslet i speciella behållare till det centrala mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Efter ankomsten till Clab kyls bränslet ned till "normal" temperatur och behållaren vattenfylls.

Därefter sänks hela behållaren ned i vattenbassängerna på Clab för att med specialmaskiner flyttas från transportbehållaren till de underjordiska förvaringsbassängerna under Clab.

I Clab förvaras allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken sedan 1970-talet. I dag finns mer än 5 000 ton använt kärnbränsle i Clab i väntan på slutförvaring i berget under Forsmark från 2020 och framåt.

Totalt i världen finns över 250 000 ton använt kärnbränsle lagrat i väntan på slutförvar eller upparbetning till nytt bränsle i snabba reaktorer.

Källa: Wikipedia.