Dödligt kärnbränsle i oskyddade bassänger

- Säkerheten kring de bränslebassänger med använt kärnbränsle som finns inne i kärnkraftverken måste blir bättre.

Det säger Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet och tidigare ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden till radions vetenskapsprogram Vetenskap & Miljö på onsdagen.

Samma sak säger Lennart Carlsson, chef för enheten som sysslar med kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten.

- Kärnkraftsolyckan i Fukushima har satt fokus på bränslehanteringen, vilket säkert kommer att få konsekvenser över hela världen, säger Lennart Carlsson.

Han har nyligen kommit hem från ett möte med det internationella atomenergiorganet IAEA där frågan diskuterades.

Här är problemet:

Varje år byts en fjärdedel av bränslestavarna i kärnreaktorerna ut mot nya.

Det gamla bränslet läggs i vattenbassänger inne i själva reaktorbyggnaden för att svalna tillräckligt mycket för att sedan kunna flyttas till specialbyggda mellanlager utanför reaktorbyggnaderna.

Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken världen runt har koncentrerats till processen i själva reaktorn, medan bränslebassängerna inne i reaktorbyggnaden inte har ansetts utgöra någon risk.

- Reaktorbyggnaden är inte alls lika stark som själva reaktorinneslutningen. Skulle kylningen till förvaringsbassängerna upphöra av någon anledning kan det koka torrt i bassängerna. Explosiva gaser kan  kan då bildas och i värsta fall förstöra den yttre byggnaden, säger Björn Karlsson till Vetenskap & Miljö.

Det var detta som hände Fukushima. När jordbävningen och tsunamin slog ut elsystemet slutade kylningen av bassängerna i reaktorbyggnaden att fungera och de heta bränsleelementen skapade en vätgasexplosion som blåste av taket på reaktorbyggnaden.