Välkommen upp i molnet

2011-11-15 23:00  

Molntjänsterna är här för att stanna. Åtkomlighet och enkelhet är de stora fördelarna när allt från bilder på Facebook till produktdata läggs i molnet. Men utvecklingen bjuder samtidigt på utmaningar och nya frågeställningar.

Molnet är ordbehandlingen i Google Docs, nätverkshårddisken i Dropbox och musiken i Spotify. Men molnet är också den oförädlade beräkningskraft och det tomma lagringsutrymme som Amazon säljer. Och även den plattform som Facebook och Microsoft Azure utgör för utvecklare av appar och program.

Molnet är alltså inte ett. Snarare ett molnlandskap. Och för att fortsätta väderanalogin: prognosen är tilltagande molnighet.

– Vi ser en efterfrågan från användare som vill ha lättanvända tjänster åtkomliga överallt, samtidigt som teknikutvecklingen underlättar just den trenden, säger Gregor Petri, analytiker på Gartner.

Han lyfter fram flera faktorer som driver på utvecklingen.

Världens konsumenter får allt mer avancerad teknik i sina händer, de vänjer sig vid användarvänliga tjänster som alltid är tillgängliga. Men konsumenterna är också arbetstagare och förväntar sig i allt större utsträckning kraftfulla och lättanvända tjänster även på jobbet.

Samtidigt har vi en teknikutveckling som gör det möjligt att bygga nättjänster som delas av alla användare på hela jorden.

Slutligen är företagens behov på väg att bli så komplexa att den egna it-avdelningen, om en sådan alls finns, många gånger inte klarar av att leverera det som krävs.

En annan viktig faktor är ekonomin. Med en molntjänst tas kostnaden från driftbudgeten, där tjänsterna betalas per användare, månad för månad. Beroende på tidshorisont kan det innebära att det blir billigare än att göra en stor investering i hårdvara och programlicenser.

Ett pressad pris är möjlig tack vare en delad infrastruktur, där varje användare – om det nu är en privatperson eller ett företag – bara betalar för den faktiska förbrukningen, mätt i exempelvis processorcykler eller lagringsutrymme.

Molnleverantörerna låter många kunder dela på samma hårdvara och kan därför utnyttja den bättre, med pressade priser som en direkt konsekvens.

Det är välkommet för tjänsteföretag som inte behöver dimensionera serverparken efter topparna.

Dropbox, där man kan lagra filer, är ett typexempel. Företaget äger inte sin hårdvara, utan hyr utrymme i Amazons moln och kan därmed enkelt växa i takt med att kunderna strömmar till och lagrar allt mer data.

– När Amazon lanserade sina molntjänster skakade vi bara på huvudet och utgick från att bokverksamheten på något sätt subventionerade deras erbjudande, säger Mikael Haglund, teknisk direktör på svenska IBM.

– Men så satte vi oss ner och räknade, tittade på hur långt det faktiskt skulle vara möjligt att automatisera den här typen av tjänster och så vidare. Då upptäckte vi att det faktiskt finns marginaler också på de här prisnivåerna.

Men drivkrafterna handlar inte bara om kostnadsbesparing. Med molnet och webbapplikationer kan tempot i utvecklingen skruvas upp markant. Med den gamla modellen, där nya programversioner levererades på cd, var en typisk utvecklingscykel tre till fyra år. Med en tjänst på nätet finns möjligheten att göra småuppdateringar hela tiden.

Dessutom kan man testa olika idéer på olika användare och se vad som får bäst mottagande. Eller rulla tillbaka till en gammal version, om nyheterna inte faller i god jord.

– Hade Facebook existerat i den gamla världen hade uppdateringarna kommit vart tredje, vart fjärde år. Vilket i?dag, med Facebooks snabba utveckling, är en helt omöjlig tanke, säger Philippe Botteri på riskkapitalfirman Accel Partners.

Microsoft är ett tydligt exempel på företag som måste lämna en gammal licensmodell.

Daniel Akenine, svensk teknikchef på Microsoft, förklarar.

– För oss är det ett systemskifte, i dag jobbar närmare 90 procent av våra utvecklare med molnet på ett eller annat sätt.

Han tror, liksomalla andra Ny Teknik har pratat med, att molnet har framtiden för sig. Mest att vinna, åtminstone på kort sikt, tycks de små företagen ha.

– För små och mindre är det kanske realistiskt att tänka sig en framtid där man bara använder molnet. För dem är det en bekvämlighetsfaktor, de slipper driva egna servrar och uppdatera operativsystem.

Så är molnet egentligen tre moln

1. Infrastucture as a service, IaaS. It-råvara i form av beräkningskapacitet och lagringsutrymme. Föregångaren Amazon lägger grunden för mångas verksamhet i molnet.

2. Platform as a service, PaaS. Ett slags operativsystem på nätet där utvecklare kan bygga program för en viss tjänst. Salesforce har sin plattform force.com. Facebook är ytterligare ett exempel. Det sociala nätverket är en tjänst i sig, men också ett ekosystem för andra.

3. Software as a service, SaaS. Tjänster för slutanvändare, exempelvis gratistjänster som Twitter, freemiumtjänster som Spotify och Dropbox, eller kommersiella tjänster som Google Apps, Microsoft Office 365 och IBM LotusLive.

Anders Thoresson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt