Digitalisering

Tips för e-spanare

Stefan Kronkvist, it-polis
Stefan Kronkvist, it-polis

Det är dags att ändra på bilden av deckaren eller spaningspolisen som har förstoringsglas och letar efter fingeravtryck med pensel. I stället handlar det numera ofta om att säkra bevis i den digitala världen, ”parallellvärlden”.

Publicerad

Stefan Kronqvist, it-brottsroteln. Foto Tomas Oneborg Det kan gälla våldsbrott eller mord, sprittillverkning eller narkotikabrott. Viktiga och ibland fällande spår kan förekomma i de inblandades datorer eller i chattar på internet. Numera kan den moderna polis som behärskar informationstekniken komma längre än den traditionella polisen som bara letar IRL, In Real Life. Därför har Stefan Kronqvist, chef för rikskriminalens it-brottsrotel, skrivit boken "Brott och digitala bevis - En handledning." Boken ger en mängd insikter i de speciella problem som finns för att säkerställa spår och bevis som finns i datorer eller på internet. Det är inte uppenbart för de flesta att it-polisernas kunskap behövs vid nästan all brottslighet och inte bara för att klara upp databrott. I ett av praktikfallen i boken berättas om när olaglig sprittillverkning utreddes. Då hittades av en slump bilder i den misstänktes dator som också ledde till åtal för grov våldtäkt. Viktigt med rätt presentation Just det fallet används också som exempel på att det är viktigt med rätt presentation av digitala bevis i en rättegång. I tingsrätten blev mannen frikänd därför att pappersutskrifterna av de digitala bilderna inte visade att de säkert var tagna vid ett och samma tillfälle. I hovrätten blev det sedan fällande dom därför att bevisen presenterades i sin rätta form, digitalt och då framgick det via ett bildprogram att bilderna var tagna inom en tidsrymd av två timmar. Ett särskilt problem kan vara att handlingar som upprättas i en dator och sedan skrivs ut inte alltid kan jämföras med vanliga handlingar, eller urkunder, som det kallas. En urkund är en handling som det går att fastställa exakt vem det är som står för innehållet, exempelvis genom en underskrift. Digitala handlingar har sällan giltiga underskrifter. Det friade bland annat Jesus Alcalá i en av åtalspunkterna i det uppmärksammade målet för några år sedan. Dessutom var det målet ett bra exempel på hur viktigt det är för polisen att ta en exakt spegelkopia av datorers hårddiskar. Därigenom gick det att visa att senare framlagda dokument hade ändrats efter det datum polisen hade kopierat hårddisken. Beslagtar datorer Ibland beslagtar polisen hela datorerna i stället. Det är vid särskilt allvarliga brott eller när fortsatt brottslighet ska förhindras. I samband med sådana beslag kan det bli aktuellt att videofilma hela husrannsakan. Om det pågår automatisk piratkopiering så blir videofilmen ett särskilt bevis, exempelvis genom att visa vad som pågår på en bildskärm vid beslagstillfället. Flera mordfall har klarats upp genom spår som hittats i datorer. Det kan vara e-postkonversation mellan offret och gärningsmannen som leder polisen på spåren. Internet får därför allt större bety??delse. Det förekommer att polisen måste leta spår på webbchattar för ett hitta spår efter vilka kontakter ett offer haft, och på så sätt ringa in tänkbara gärningsmän. Då behöver polisen hjälp av de företag som sköter olika internettjänster. Att de svenska lagarna hela tiden släpar efter kan då vara både till fördel, men också nackdel för polisen i spaningsarbetet. Ibland går det inte att få fram uppgifter på grund av laghinder och ibland är en gammalmodig lag i stället till hjälp. Frågan om den enskilda individens integritet balanserar här mellan rätten att slippa insyn och rätten att vara skyddad mot exempelvis identitetsstöld. Framtidens brottsling använder allt mera teknik. Enligt Kronqvist är särskilt knarkbrottslingar "teknikintensiva". IT-brottsrotelns poliser får alltmer dela upp tekniken mellan sig i kunskapsområden. Internet är redan nu ett specialområde. Stefan Kronqvist tror att mobil teknik via 3G, videosamtal och handdatorer i framtiden innebär ökad risk för nya typer av brott, men också en chans för polisen att hitta nya typer av digitala spår. Egna verktyg De alltmer ökande informationsvolymerna är också ett problem. Det kan ta flera år att skriva ut allt som finns på en hårddisk. Det är inte möjligt att visa 300 000 barnpornografiska bilder som bevis i en rättegång. Därför utvecklar polisen egna verktyg för att hantera de nya digitala medierna, "parallellvärlden" som Stefan Kronqvist kallar den för. Boken innehåller en rejäl genomgång av tekniken, lagarna och lämpliga organisationer. Tillsammans med insikterna om problemen vid hantering av digitala bevis ger den en bra översikt, men det saknas helt praktisk handledning i tillvägagångssätt för att samla in och säkra bevis.