Telia Sonera kan tvingas till miljardinvestering

2003-09-23 23:00  
Bara sju miljarder!?

Alla svenskar ska kunna få ”bra” internetuppkopplingar via telenätet, enligt den nya telelagen. Om kraven ska uppfyllas med vanliga telefonmodem kan det kosta Telia Sonera eller staten fem till sju miljarder i investeringar i det gamla fasta telenätet.

Viveca Norman PTS utreder...
I den nya telelagen, som började gälla i somras, ryms ett nytt baskrav som staten kan ställa på Telia Sonera.

Myndigheterna kan ålägga Telia Sonera att tillhandahålla "funktionellt tillträde till internet" via det fasta telenätet. Tillgång till internet ska bli lika naturlig som tillgång till telefon.

En kärnfråga i sammanhanget är vilken datahastighet medborgarna
i Sverige har rätt att få, något som utreds just nu av Post- och telestyrelsen, PTS.

- Vi kommer inte att fastställa vad som är en acceptabel datahastighet. Vi utreder det åt regeringen som beslutar i frågan, säger Viveca Norman, chef för PTS avdelning för marknadsfrågor.

Minst 56 kilobit per sekund?
...och Marie Ehrling Telia Sonera får betala.
Om regeringen bestämmer sig för att 56 kilobit per sekund - det som är vanligast och maximalt går att få via telemodem i dag - ska gälla, kan PTS med stöd av nya lagen tvinga Telia Sonera att ge alla abonnenter det.

I dag är det 800.000 abonnenter som inte kan få den hastigheten, beroende på tekniska begränsningar i näten. Att åtgärda bristerna skulle kosta fem till sju miljarder kronor, enligt uppskattningar från Telia Sonera.

Men de investeringar som operatörerna kan tvingas till får inte vara förlustbringande. I så fall måste staten gå in och finansiera tjänsten.

Och redan i utredningen om nya telelagen hävdade Telia att investeringarna inte kan motiveras utifrån kommersiella skäl.

Utreder var begränsningar ligger
Den verkliga frågan handlar dock om det är i teknik som begränsar användningen till de gamla telefonmodemen, som stat och operatörer ska satsa på. Cirka 70 procent av hushållen uppskattas i dag kunna få bredbandsuppkoppling i form av adsl.

- Vi ska först titta på vad som är tekniskt och ekonomiskt genomförbart i det gamla telenätet, men också snegla på om marknaden kan tillgodose internetbehoven genom andra accessformer som fibernät, kabel-teve-nät och fast radioaccess, säger Viveca Norman.

Regeringen kan dock inte ålägga en operatör att tillgodose kraven med annan teknik än via uppringda förbindelser.

Satsa på adsl i stället
Däremot är det inget som hindrar operatörerna från att frivilligt åta sig att tillgodose konsumenternas behov via adsl eller andra mer framtidsinriktade tekniker.

Det senare är lösningen på regeringens och Telia Soneras dilemma, hävdar regeringens lagutredare Roberth Nordh. Han anser att egna åtaganden skulle bli mer lönsamma för operatörerna.

- Om det skulle vara kommersiellt intressant för oss i dag att bygga ut adsl till alla abonnenter kan jag inte kommentera. Det utredaren menar är förmodligen att det skulle billigare för staten att ersätta en utbyggnad via adsl än att lägga ned pengar i gamla telenätet, säger Claes-Göran Sundelius, ansvarig för regulatoriska frågor på Telia Sonera.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt