Tele 2 vill sluta lagra med hjälp av EU-domstolen

2015-03-18 05:30  
Tele 2:s chefsjurist Stefan Backman är nöjd med att PTS, Post- och tele­styrelsen, också vill att EU-domstolen tar ställning till datalagringen.

Samtidigt som Telia Sonera nu avslöjas ha lång lagringstid för mobilkundernas trafikdata, driver konkurrenten Tele 2 ett mål mot de svenska datalagringsreglerna i kammarrätten.

Den 8 april i fjol upphävde EU-domstolen direktivet som tvingar operatörer i hela Europa att lagra abonnenternas trafikdata. Flera operatörer i Sverige menade då att de svenska reglerna, som bygger på direktivet, samtidigt slutade att gälla.

Därefter har Tele 2 försökt att stoppa tillämpningen av reglerna rättsligt. Kammarrätten i Stockholm grunnar nu på om man ska inhämta förhandsbesked från EU-domstolen. 

– Vi bereder det här just nu, säger kammarrättsrådet Erika Odung.

När Tele 2 slutade lagra, blev det inte mycket trafikdata kvar i databaserna.

– Vi sparade bara uppgifter om kundernas röstsamtal för att kunna fakturera. Allting annat slutade vi lagra, säger Stefan Backman, chefsjurist på Tele 2.

Bolaget anser att direktivet bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter och begär nu att EU-domstolen ska få tolka om bestämmelserna måste följas eller inte.

Även motparten PTS, Post- och telestyrelsen, vill inhämta EU-domstolens synpunkter. Myndigheten skriver i en inlaga att Tele 2:s överklagande väcker frågan om den omfattande lagringen är proportionerlig i förhållande till integritetskravet i direktivet om elektronisk kommunikation.

– Det är första gången som PTS vitsordar att det behövs ett uttalande från EU-domstolen. För oss är det ett tecken på att PTS tvekar, säger Stefan Backman.

Efter EU-domen i april gjorde PTS en hemlig rättsanalys och kom då fram till att bestämmelserna inte höll måttet. Senare under sommaren kovände man: Tele 2 och andra operatörer skulle fortsätta att datalagra.

Det skedde efter att regeringens utredare Sten Heckscher kommit fram till att de svenska reglerna varken stred mot EU- eller Europarätten.

Om tvisten landar i EU-domstolen, blir det första gången sedan direktivet upphävdes som domarna i Luxemburg får ta sig an att tolka en medlemsstats tillämpning. Dock är det kammarrätten som har sista ordet.

EU-domstolen kan dock inte pröva de svenska bestämmelserna i förhållande själva direktivet i sig, utan bara i relation till andra av EU:s rättsakter.

– Direktivet är upphävt och borta, det är som om det är aldrig funnits, skrattar Gitte Stadler, pressansvarig vid EU-domstolen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt