Digitalisering

Sveriges superdatorer

har blivit slöa

KTH försvarar de svenska färgerna.
KTH försvarar de svenska färgerna.

Sveriges superdatorer sjunker allt lägre på listan över världens 500 mest kraftfulla datorer. Nu finns bara en, på plats 128. Som bäst har Sverige haft åtta datorer på listan med en topplacering på plats 35. Men en uppryckning är på gång.

Publicerad

På den senaste listan över världens 500 mest kraftfulla datorer finns bara en svensk med. Den är placerad på KTH och hittas på plats 128.
För bara sex år sedan fanns åtta svenska datorer med på listan och högsta placering nåddes 1997 med en 35:e-plats.


- En anledning till att vi halkat efter är att superdatorer i dag är prestigeprojekt som lett till att stora rika länder som USA och Japan satsar mycket resurser på att vara bäst, säger Sverker Holmgren, docent i numerisk analys vid Uppsala universitet och chef för Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC, som samordnar datorresurserna vid de svenska universiteten.


Ett annat skäl till eftersläpningen är att när de svenska datorerna låg bra till på topplistan satsade staten, olika stiftelser och näringslivet årligen cirka 75 miljoner kronor på superdatorprojekt. I dag är motsvarande satsning omkring 45 miljoner.


Men statistiken från organisationen Top500.org som sammanställer datorstatistiken säger inte hela sanningen.


- Under senare år har Sverige främst satsat på kostnadseffektiva mindre system som hamnar utanför listan, säger Sverker Holmgren.


System som sammantaget ger stor beräkningskraft.