Sveriges hetaste teknikentreprenörer

2000-05-31 13:00  
Det är bara att bestämma sig

- Jag låg på rygg i soffan och läste en rapport om marknaden för inställbara lasrar. Innan jag läst klart hade jag bestämt mig: Det här ska byggas ett företag av!

Att först bestämma sig och sedan satsa allt, är något som Lennart Ramberg ofta återkommer till. Förmågan att fatta beslut är enligt honom själv hans viktigaste egenskap som ledare för lasertillverkaren Altitun.

När Ny Teknik träffar Lennart Ramberg vid Altituns fabrik i Järfälla väster om Stockholm, har det bara gått några dagar sedan nyheten slog ner som en bomb. Det amerikanska telekomföretaget ADC köper Altitun för rekordsumman åtta miljarder kronor. Så mycket pengar har aldrig någonsin betalats för ett svenskt forskningsföretag.

"Största affären av en Karlstadpöjk", skrev lokaltidningen.

- Vi kom till och med på första sidan i Financial Times, säger Lennart Ramberg, märkbart stolt.

Det är ett bolag med tre år på nacken, 45 anställda och fem miljoner i omsättning som ADC köper. Den hisnade värderingen beror på Altituns världsledande ställning på området inställbara lasrar.

Medan en vanlig fix laser bara skickar ljus med en enda våglängd kan Altituns inställbara laser skicka ljus på många olika våglängder. Våglängden kan ändras inom loppet av några nanosekunder.

Det är mycket användbart i optiska telenät. Flera signaler kan skickas samtidigt i nätet utan att störa varandra. Med avstämbara lasrar kan växlingen göras helt optisk. Genom att helt enkelt byta våglängd på signalen talar man om vart den ska. Operatören kan också styra trafiken mer flexibelt och erbjuda bredband på beställning.

De ökade kraven på bandbredd gör att marknaden rör sig mycket snabbt framåt. Altituns vision är att företagets små halvledarlasrar ska bli en nyckelkomponent i framtidens optiska telenät.

Historien om Altitun började redan i början på 1990-talet på forskningsinstitutet IMC (Industriellt Mikroelektronikcentrum). Där fanns en grupp världsledande laserforskare som specialiserat sig på inställbara lasrar.

- De slog världsrekord efter världsrekord när det gäller teknisk prestanda, men det återstod att hitta användningsområden.

Från början var det tänkt att de inställbara lasrarna skulle användas som sensorer bland annat för gasanalys. 1996 tog forskarna hjälp av en brittisk marknadskonsult som pekade på en enorm marknad inom telekommunikation.

- Det var när jag läste hans rapport som jag blev helt frälst.

Lennart Ramberg jobbade då som avdelningschef på IMCs uppdragsverksamhet. Tidigare hade han jobbat inom ABB och forskat vid Cornell University i USA och NTT i Japan efter att ha doktorerat på transistorer vid 27 års ålder på Chalmers.

Han kände en av laserforskarna, Björn Broberg, sedan Chalmerstiden. Efter att ha snackat ihop sig i korridorerna, startade de Altitun tillsammans med Stefan Lindgren och Stefan Nilsson, också från IMC, under våren 1997. Till grundarskaran anslöt sig också den brittiske konsulten.

- Han la sitt lönsamma bolag på is, satsade 400 000 kronor och ställde upp på att jobba ett halvår utan lön, precis som vi andra.

Kunskaperna och erfarenheterna hos de fem grundarna kompletterande varandra. Att Lennart Ramberg blev vd berodde på att han hade "mest koll på hur ett bolag fungerar". Han hade också suttit i en del bolagsstyrelser hemma i Värmland. Någon erfarenhet som egen företagare hade han däremot inte, med undantag av en mindre framgångsrik satsning på ett groddföretag inom rymdelektronik efter Chalmerstiden.

- Någon gång ska vara den första. Jag tyckte det var det coolaste jag kunde göra just då.

Lennart Ramberg berättar att det var lätt att hitta riskkapital. Flera riskkapitalbolag hörde av sig på ett tidigt skede och erbjöd pengar.

- Idag finns hur mycket pengar som helst. För en tekniker med en bra idé och förmåga att rita overhead-bilder är det inga problem. Det är betydligt svårare att få marknaden att acceptera produkterna och bygga upp produktion.

Under de tre år som Altitun varit igång har man anställt ytterligare 40 personer. Före lucia ska det bli minst 50 till. Under hösten tog Altitun sitt kanske största beslut. Då bestämde sig ledningen för att sköta produktionen av laserchipen i egen regi.

- Alla andra lägger ut produktionen, men vi behåller den inom företaget. Det har visat sig vara väldigt rätt. Kunderna blev plötslig mycket mer intresserade. De vill ju ha någon som kan tillverka grejorna.

Altitun har tagit över en fabrik i Järfälla med ett 1 200 kvadratmeter stort renrum. Fabriken tillhörde från början ABB Hafo, senare Mitel.

- En kanonlokal och vi har till och med anställt produktionschefen från Miteltiden.

Innan året är slut ska produktionen vara igång.

- Det är egentligen nu det börjar, säger Lennart Ramberg.

Den fortsatta resan sker med ADC, ett storföretag med drygt 14 000 anställda, som ägare.

- Egentligen är man ingen riktig entreprenör om man är beredd att sälja till ett storföretag. En äkta entreprenör skulle nog aldrig förlika sig med rapportstrukturen.

Affären betraktar han ändå som "klockren". Personkemin funkar, Altitun kan forsätta som ett självständigt dotterbolag och värderingen var minst sagt hisnande. De fem grundarna kan växla in sina Altitunaktier mot aktier i ADC till ett värde av minst en halv miljard kronor per man.

Lennart Ramberg tar pratet om pengar till synes med ro. Budet nådde honom när han stod i duschen efter att ha cyklat till jobbet.

- Jag bad deras kille vänta så jag kunde torka mig. Det är många som velat köpa oss, men tanken i skallen har hela tiden varit inriktad på att vi ska rå oss själva.

Han säger att han för egen del inte hunnit tänka på vad han ska göra med pengarna. Den senaste tiden har han jobbat dygnet runt.

- Jag har redan en segelbåt på 34 fot, mer klarar jag inte att hantera. Lyx för mig är att få tid att ringa en reparatör som kan fixa torktumlaren hemma. Det har varit så vansinnigt mycket jobb den senaste tiden.

Efter en tids betänketid tillägger han att en expedition till Grönlands östkust nog ändå vore något.

Han hoppas att Altitun kan bana väg för fler framgångsrika, svenska teknikföretag. Hans råd till andra forskare och innovatörer lyder:

- När du har idén så bestäm dig för att köra. Trassla ut patentläget och ta in pengar. Se till att du har folk med dig och dra på för fullt. Är du en klockren forskartyp så se till att ta in någon som kan leda företaget.

- Att komma snabbt till marknaden blir allt viktigare och om det är något jag ångrar så är det at vi inte drog på ännu mer från början än vad vi gjorde.

Namn: Lennart Ramberg.
Född: 1960 i Karlstad.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik och teknisk doktor i elektroteknik på Chalmers.
Karriär: Forskare på Cornell University och NTT i Japan. Jobb på ABB.
Familj: Gift och två barn
Intressen: Segling, skidor och älgjakt.


Jag ställer frågor ingen annan ställt

Tävlingsmänniska, rebell, säljare och affärsman med visioner och förmåga att ta tag i saker. Så beskriver sig Christer Fåhraeus. Han är serieentreprenören som på fem år startat tre nya företag i forskarbyn Ideon i Lund.

- Jag ställer frågor som ingen har ställt och så fort jag har en bra idé tar jag patent, säger Christer Fåhraeus.

Som forskare i neurofysiologi ställde han sig frågan hur han kunde få ut texten i de böcker han läste i digital form. Det blev grunden till ett av företagen, C-technologies, som startades av Fåhraues 1996. Företaget har lämnat in 80 patentansökningar på sin teknik att läsa in och tolka text med hjälp av avancerad bildbehandling.

Affärsidén är dels att sälja den egenutvecklade C-pennan, dels att sälja licenser på tekniken till andra företag t ex Ericsson, som också är delägare.

Även hans andra bolag bygger på samma grundteknik. Cellavision använder bildbehandling i ett automatiskt system för klassificering av vita blodkroppar. Precise Biometrics använder bildbehandlingsalgoritmerna till att matcha fingeravtryck i system för säker inloggning.

Den aggressiva patenteringen är något som skiljer Christer Fåhraeus från andra forskare och ingenjörer.

- Mina idéer är inte superfantastiska. Andra har säkert burit på liknande tankar, skillnaden är att de inte patenterat och gjort något av dem.

Själv har han aldrig "hackat kod". Teknikutvecklingen lämnar han till andra.

- Jag är bra på att sälja in mina koncept och få folk med mig. Sedan rekryterar jag extremt duktiga tekniker som kan förvandla idéerna till konkreta produkter.

Namn: Christer Fåhraeus.
Född: 1965 i Uppsala.
Utbildning: Omkring 200 poäng i matematik och fysik vid Lunds universitet/tekniska högskola, 2,5 år på läkarlinjen, Master of Science, Bioengineering, University of California i San Diego, doktorand i neurofysiologi.
Karriär: Grundat tre företag i forskningsbyn Ideon i Lund, Cella Vision, C-Technologies och Precise Biometrics. För närvarande vd i Anoto, ett dotterbolag till C-Technologies.
Familj: Ogift.
Intressen: Sport, särskilt löpning, squash och golf.


Forskningskontakter viktigast

Bengt Ågerup grundade Q-med, som på fem år växt från ett enmans levebrödsföretag till en koncern med nära tre miljarder i börsvärde.

Grunden är Bengt Ågerups patenterade teknik för att stabilisera hyaluronsyra.

Bolaget ligger i Uppsala och har idag 100 anställda men räknar med att expandera snabbt de närmaste åren.

Q-med säljer idag främst implantat för att fylla ut rynkor och förstora läppar och bröst. Men företaget har också utvecklat produkter för behandling av inkontinens och nedslitna knän.

Samtidigt sker forskning kring mycket avancerade tillämpningar, till exempel att implantera insulinproducerande celler hos diabetiker. Då kan hyaluronsyran skydda mot att cellerna skadas eller stöts av:

- Vi hoppas kunna skapa en miljö som är vänlig för de implanterade cellerna och gör att de kan utveckla sina egenskaper. Det grundar vi på att människans äggceller skyddar sig på samma sätt, med ett hyaluronsyraskikt under den embryonala utvecklingen.

Ett led i satsningen är att Q-med nu diskuterar att köpa amerikanska cellterapiföretaget Ixion.

En stor del av forskningen sker i samarbete med universitet och högskolor.

- Ju mindre man är, desto viktigare är de kontakterna, säger Bengt Ågerup.

Namn: Bengt Ågerup.
Född: 1943 i Sundsvall.
Utbildning: I fysiologi i Uppsala 1974.
Karriär: På Pharmacia 1975-1985, de sista fem åren forskningschef för oftalmologidivisionen.
Familj: Fru och fyra barn, bor i Paris.
Intressen: Fransk kultur.


Poänglöst utan marknad

På tre år har Switchcore vuxit från forskningsprojekt till ett företag med 70 anställda och ett börsvärde i mångmiljardklassen. Företaget har bland annat utvecklat en integrerad växelkrets som klarar att växla 24 miljoner datapaket per sekund.

- Det var ett lyckoskott att det elektronikbyggsätt vi forskade på passar så väl ihop med bredbandsväxling, säger Per Andersson vd och en av företagets tre grundare.

1997 lämnade han forskningen för att starta Switchcore tillsammans med professor Christer Svensson i Linköping.

- Som forskare var vi i början ganska vilsna och visste ingenting om hur man bygger företag. Som tur var kände jag Jan Nilsson, en sann entreprenör med fenomenal förmåga att hjälpa nya företag i de första kritiska skedena. Utan hans hjälp hade vi kanske givit upp.

Per Andersson beskriver sig själv som en välstrukturerad, hårt arbetande person med ett tydligt, långsiktigt mål.

- Vi ska bli motsvarigheten till Intel i nätverksindustrin.

Switchcore väntar fortfarande på ett genombrott på marknaden. Tidigast under sista kvartalet i år ska de första växelchipen levereras. Steget från forskning till företagande är stort. Per Andersson betonar vikten av att ha "markkontakt" med kunderna.

- Det går inte att utveckla produkter för produkternas egen skull. Det måste finnas en marknad och en möjlighet att slå igenom på den. Annars är det poänglöst ur företagssynvinkel även om det är intressant ur forskningssynvinkel.

Namn: Per Andersson.
Född: 1960 i Malmö.
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik, doktorerat i datorsystemteknik vid Lunds universitet.
Karriär: Kortare tid som IT-chef vid Lunds universitet innan han drog igång Switchcore 1997 tillsammans med entreprenören Jan Nilsson och professor Christer Svensson i Linköping.
Familj: Gift, två barn.
Intressen: Att ta med familjen i den egna motorbåten.


Pengarna betydde mest i början

På sina försäljningsresor hos postorderföretag runt om i världen hittade Jan Andersson hela våningsplan med människor som satt och matade in uppgifter från blanketter.

- Efter ett tag tyckte jag att det var konstigt att det inte fanns system som kunde läsa blanketterna automatisk.

Här föddes idén till det som 1991 skulle bli Readsoft. Ett programvaruföretag som idag säljer system för automatisk blanketthantering runt hela världen.

Redan 1988 började Jan Andersson tillsammans med studiekamraten Lars Appelstål utveckla grunden till programmet som tolkar handskriven text.

På dagarna gick de till sina ordinarie jobb och på kvällar och nätter programmerade de. Att ha en färdig tolk för handskriven text var viktigt för trovärdigheten gentemot finansiärerna i starten.

- Vi hade ett par år när vi programmerade som galningar. I slutet av 1992 hade vi ett system som fungerade.

Trots att företaget vuxit och Jan Anderssons arbetsuppgifter förändrats totalt sedan starten säger han sig fortfarande vara entreprenör, men drivkrafterna har förändrats något. Från början var pengarna viktigast, men nu är det lika mycket att ta hand om och utveckla företaget.

- Det är vår baby det här, förklarar han.

Namn: Jan Andersson.
Född: 1959 i Helsingborg.
Utbildning: Civilingenjör i datateknik i Linköping 1986.
Karriär: Systemutvecklare, projektledare, försäljare och styrelseledamot på ett mindre företag som säljer administrativa programvaror till postorderföretag. Sade upp sig för att arbeta med Readsoft 1991.
Familj: Fru och två barn.
Intressen: Bilar, båtar, svampplockning och hantverk. Han har byggt en egen bil.


Från cykelbud till Microsoft

Direkt efter gymnasiet drog Hjalmar Winbladh och en gymnasiekompis igång budfirman Pedal. Företaget blev en framgång på grund av bra kommunikation mellan buden och budcentralen. Ur det kommunikationsbehovet föddes idén till nästa projekt: Sendit.

- Jag hittar idéer hela tiden och slipar vidare på dem, förklarar Hjalmar Winbladh.

Affärsidén bakom Pedal var lokal för Stockholms innerstad. För Sendit var planerna större. Tillsammans med Jonas Lindroth som varit datakonsult hos Pedal tog han fram en global affärsidé.

- Vi såg möjligheten att kombinera digital mobiltelefoni och internet. Och det såg vi redan 1995 vilket var väldigt tidigt.

Första produkten var en servermjukvara för att skicka e-post till mobiltelefoner. Redan 1996 var första tjänsten igång tillsammans med Europolitan.

- Det var innan riskkapitalmarknaden kommit igång. Så det var en väldig utmaning att få tag i tillräckligt med pengar.

Efter en kraftig tillväxt för Sendit blev företaget förra året uppköpt av mjukvarujätten Microsoft och en del av dess utveckling mot mobilt internet.

Winbladh själv har gått från att vara entreprenör på ett nystartat företag till bli chef inom ett av världens största företag. Själv beskriver han sig idag som intraprenör.

- Jag tror inte att man ska skilja så mycket på entreprenör och intraprenör egentligen. Den ena söker finansiering för sina visioner externt på en kapitalmarknad och den andra internt i ett företag.

Namn: Hjalmar Winbladh.
Född: 1968 i Bromma.
Utbildning: Hoppade av efter en halv civilekonomutbildning på Stockholms universitet.
Karriär: Efter gymnasiet 1990 startade han städbolaget Pedant som sedan övergick i budfirman Pedal med en gymnasiekompis. Ur Pedal växte Sendit som sedan köptes av Microsoft och blev Microsoft MobileInternet.
Familj: Fru och två döttrar.
Intressen: Segling och vindsurfing.


Mina anställda kan mer

Christopher Ahlberg doktorerade på metoder att visualisera stora datamängder så att information kan sökas via grafiska gränssnitt. Runt den tekniken har han byggt Spotfire Inc med huvudkontor i Boston och utveckling även i Sverige. Bolaget närmar sig börsintroduktion i USA.

Idag har Spotfire tjugofem av världens största läkemedelsföretag som kunder. De prenumererar på företagets webbtjänster för att analysera och navigera genom sina enorma databaser.

- När man ska sälja en ny högteknikprodukt gäller det att fokusera i början. För oss är läkemedelsindustrin språngbräda till andra branscher, säger Christopher Ahlberg.

- Det är ett väldigt bra område att börja med, läkemedelsforskarna köper väldigt mycket verktyg och väldigt mycket data. Vi är nästan ensamma om att erbjuda beslutsstöd för forskare och tekniker. Idag säljer vi också till kemiindustrin och halvledarindustrin och är på väg in i ett halvdussin andra branscher.

Företaget har idag växt till 110 anställda och 50 miljoner kronor i omsättning. En så snabb förvandling ställer stora krav på den som leder:

- Man får fråga sig hur långt man kan växa med uppgiften. Hittills har jag löst den uppgiften genom att rekrytera väldigt, väldigt bra folk som kan det här tio gånger bättre än jag själv, säger Christopher Ahlberg.

Namn: Christopher Ahlberg.
Född: 1968 i Göteborg.
Utbildning: Civilingenjör och teknologie doktor vid Chalmers, forskade stor del av tiden vid University of Maryland i USA.
Karriär: Spotfire Inc.
Intressen: Att läsa böcker och boxas.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt