Sverige växlar upp i stamcellsracet

2005-09-27 23:00  
Sverige lägger in fyran

I höst startar forskningen kring terapeutisk kloning i de svenska stamcellslaboratorierna. Det ger Sverige en fortsatt tätplats inom internationell stamcellsforskning. Men någon ny stamcellshajp är det inte. Förhoppningarna om att stamceller är den nära morgondagens medicin mot svåra sjukdomar har bromsats in.

Klicka på bilden för en stor grafik i ett nytt fönster.
Grafik Ingemar Franzén
- Vi var kanske lite naiva i början. Då var allt så hajpat och det såg ut att finnas mycket riskkapital. Men i och med it-kraschen försvann den chansen.

Anders Lindahl, stamcellsforskare i Göteborg, var en av de glada optimisterna för fyra år sedan, när det snurrade som bäst kring den svenska stamcellsforskningen. Framtiden såg ljus ut.

Inom fem år skulle hans forskning kring nya broskceller gjorda av embryonala stamceller ge resultat; då skulle man kunna laga trasiga knän, var bedömningen då.

I dag är mediahaussen över och stamcellsforskningen nere på jorden igen. Förhoppningarna kring stamcellen, "alla cellers urmoder" som den nära morgondagens medicin mot cancer, demenssjukdomar och diabetes har bromsats upp. Få vill ange när deras egen forskning kan nå ett medicinskt genombrott.

Anders Lindahls egen forskning tuffar på, men några embryonala stamceller i knäna på hans patienter finns inte än.

- Vi kan ta fram något som liknar broskvävnad, men den är fortfarande mycket primitiv, säger han.

Själva hantverket prioriteras I dag riktas fokus inom stamcellsforskningen mot hantverket: att odla livskraftiga stamceller, att förstå och styra deras utveckling och specialisering. Och på två av landets fertilitetskliniker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Karolinska universitetssjukhuset Huddinge utanför Stockholm, har arbetet med terapeutisk kloning just startat.

Principen är att byta ut arvsmassan i en donerad äggcell till en kroppscell från en patient. Ägget är obefruktat, men växer ändå till ett embryo, som blir en genetisk kopia av patienten. Ur embryot utvinner man embryonala stamceller, som ska kunna styras till att reparera den sjuka vävnaden hos patienten. Själva embryot får växa i högst 14 dagar, sedan förstörs det.

- Vi håller på att lära oss det rent tekniska, det är en pillig teknik, säger Kersti Lundin, chef för reproduktionslaboratoriet på Sahlgrenska. Resurserna är begränsade; en person är avsatt för arbetet två dagar i veckan.

Stort laboratorium i Sydkorea

På Huddinge sjukhus räknar Outi Hovatta, professor i gynekologi, med att fyra personer ska lära sig detta. En resa till den sydkoreanska forskaren Woo Suk Hwang är planerad i höst. Han var först i världen med terapeutisk kloning av mänskliga embryon och basar över ett stort laboratorium med 10-15 personer.

Outi Hovatta själv ligger långt i den internationella framkanten med sin forskning kring embryonala stamceller. Hon är en av dem som gett Sverige en ledande position på stamcellsområdet med sin framgångsrika odling av stamcellslinjer.

Men den positionen är inte ohotad, anser Ingemar Kihlström, konsult inom bioteknik- och läkemedelsbranschen.

- Bushs förbud mot statlig finansiering till forskning på embryonala stamceller har fått den amerikanska stamcellsforskningen att halka efter Europa och delar av Asien. Nu har många amerikanska delstater börjat inse detta. Och när amerikanerna sätter in kapital kan forskningen avancera mycket fort, säger han.

En av förklaringarna till de svenska framgångarna inom den embryonala stamcellsforskningen är enligt

Ingemar Kihlström att vi satsade tidigt på provrörsbefruktning. Och skapade klara regler och lagar kring den.

Läkemedelstester behöver stamceller

På företagssidan utnämner han Cellartis och Neuronova till de två flaggskeppen i svensk stamcellsbransch.

- De står sig bra i internationell konkurrens. Cellartis och Neuronova är bland de fem främsta i världen inom sina områden.

Cellartis är avknoppat från stamcellsforskare i Göteborg och arbetar främst med så kallad screening: att utveckla embryonala stamceller för läkemedelstester. Neuronova har knoppats av från forskargruppen med Jonas Frisén, Karolinska institutet, Stockholm. De forskar kring ett antal sjukdomar i centrala nervsystemet och utvecklar ny nervvävnad utifrån adulta stamceller. Neuronova planerar att snart göra kliniska försök.

Du nämner bara två svenska företag inom stamcellsforskningen. Är inte det väldigt lite?

- Ärligt talat är det mycket bättre med få men stora företag, än att splittra upp dem i många små, säger Ingemar Kihlström.

Kerstin Österberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt