Supraledare fick Nobelpris i fysik

2003-10-07 11:30  
Partikel-bombning

Kungliga Veteskapsakademien valde i år att ge Nobelpriset i fysik till tre forskare inom supraledning och suprafluiditet. Det är sjätte gången som forskningen inom det ”motståndslösa flödet” får Nobelpriset.

Supraledande magnetspolar används bland annat i den 27 kilometer långa partikelacceleratorn på Cern i Geneve, som nu håller på att byggas om.

Supraledningstekniken används också för att ladda sjuhusens magnetkameror och i försöken med höghastighetståg som "svävar" friktionslöst över rälsen.

Supraflytande heliums speciella egenskaper används i forskningen om universums tillkomst och kaosteorin.

Sex Nobelpriser på 90 år
Redan 1913 fick holländaren Heike Kamerlingh Onnes Nobelpriset för de första teorierna om supraledande material.

Partikelaccelleratorn hos Cern.
1962 fick ryssen Lev Landau Nobelpriset för teorin runt supraflytande helium. Lev Landau arbetade fram den så kallade GL-teorin (Ginsburg-Landau) tillsammans med kollegan Vitaly Ginsburg, som fick årets fysikpris.

Men det var först med den så kallade BSC-teorin, om hur supraledande material tränger ut de magnetiska flödena, som supraledning blev mer konkret. De tre forskarna John Bardeen, Leon Cooper och Robert Schreiffer fick Nobelpriset för sina upptäckter 1972.

1973 fick Leo Esaki, Ivar Giaever och Brian D Josephson Nobelpriset för tunnling till supraledare och 1987 fick Johannes Georg Bednorz och Dr Karl Alexander Müller Nobelpriset för supraledning i keramiskt material.

Två ryssar och en amerikan
Dagens tre Nobelpristagare - Vitaly Ginzburg, Alexei Abrikosov och Antony Legett, verksamma i Moskva i Ryssland och Illinois i USA - har vidareutvecklat teorierna om "typ I-supraledare" och kunnat förklara att supraledning och magnetism kunde samexistera och förbli supraledande vid höga magnetfält.

Dessa supraledare kallas "typ II" och möjliggör till exempel den höga magnetladdningen i magnetkamerorna.

Det var ryssen Alexi Abrikosov, som numera bor i Illinois och är verksam på Argonne National Laboratory, som först vidareutvecklade Vitaly Ginzburgs teorier om typ I-supraledare (GL-teroin). Därför får båda Nobelpris.

Amerikanen Anthony Leggett får priset för sin teori om hur flytande helium kan bli supraledande vid låga temperaturer. Men den ordnade växelverkan som heliumatomerna kan ordnas kan vid vissa tillstånd övergå i kaos eller turbulens.

Detta är ett av den klassiska fysikens olösta problem, konstaterar Kungliga Vetenskapsakademien i sin presentation av de tre pristagarna.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt