Superbasstationen ger 100 Mbit/s i glesbygden

2016-04-19 10:02  

Så ska digitala gapet mellan stad och land minska.

UPPDATERAD. Telekomprofessorn vill att varje stuga i hela Sverige ska kunna få 100 Mbit/s. Hans lösning är superbasstationer med räckvidd på 20 mil uppsatta i tv-masterna.

Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds universitet, vill minska det digitala gapet i Sverige, och på sikt i världen.

– Två procent av svenskarna och mer än halva Sveriges yta har inte tillgång till mobilt bredband, säger han.

– Visst syns det pinnar på mobilskärmen över ett större område. Men det betyder inte att du får en kanal eller ens kan betala med mobilen. Det behövs mer kapacitet på landsbygden för att kunna dra nytta av framtidens uppkopplade samhälle, menar Per Ödling.

Han varnar för att den digitala klyftan kommer att öka när allt mer fokus läggs på storstäderna.

Tillsammans med Jaap van de Beek, professor i signalbehandling vid Luleå Tekniska universitet och representanter för de naturnära näringarna via LRF, besöksnäringens centralorgan Visita och Akademi Norr lobbar Per Ödling för att skapa ett nytt nationellt mobilt bredbandsnät.

– Vårt mål är att det ska finnas 100 Mbit/s i stugorna på landsbygden om tio år och att folk och företag ska kunna använda mobilen för betalning överallt.  Och vi har en lösning för hur det skulle kunna gå till, säger han.

Operatören Net1, ibland kallad glesbygdsoperatören, räcker inte, menar Per Ödling.

– Det är jättebra att de finns, men folk vill ha ett enda sim-kort, som kan användas till både landsbygd och stad. För landsbygden blir det för dyrt med flera parallella nät och självklart ska Net1:s  nät vara en del av det framtida gemensamma. Kanske till och med grunden för det, föreslår han.

I storstäderna skriker kunderna om mer kapacitet och bättre täckning inomhus. Där är det ont om oanvänt spektrum. På landsbygden finns det däremot gott om spektrum, och utmaningarna är långa avstånd och kapacitet.

Professorernas lösning för landsbygden är en kombination av superceller med avancerade antenner och extremt strömsnåla makroceller, som klarar sig utan el och fiber.

Superbasstationer med räckvidd på 20 mil i 20-talet av landets stora tv-master skulle ge nationell täckning. Tillsammans med avancerade antenner, massive mimo, skulle de kunna ge mycket kapacitet till relativt låg kostnad över långa avstånd. Stugorna behöver installera en terminal med avancerad antenn kopplad till eluttaget.

Tekniklösningen med superceller finns ”nästan” klara. Ericsson levererade basstationer med 20 mils räckvidd och hastighet på 1 Mbit/s till Australien redan 2006. De avancerade antennerna som behövs för högre kapacitet utvecklas för 5g och väntas finnas inom något år.

100 Mbit/s till stugorna betyder inte att man kan ringa med sin mobil, avståndet mellan mobilen och superbasen är för långt. Men professorerna har en idé:

Det som krävs är traditionella basstationer, makroceller, som klarar sig utan tillgång till fiber och elkraft.

Det är förstås en utmaning. Men makrobaserna skulle kunna göras extremt strömsnåla och förses med solceller. I stället för fiber och mikrolänkar föreslår forskarna att trafiken skickas via de delar av spektrum som inte nyttjas i de glest befolkade delarna. En lösning för att minska energianvändningen som forskarna förespråkar kallas "ultra lean design" och har utvecklats av Ericsson för 5g.

Än så länge har intresset från företag och finansiärer varit lågt.

– Deras fokus är ju lönsamhet, och det finns många fler som är villiga att betala för mobilt bredband i städerna. Vi jobbar för att minska den digitala klyftan, inte för att tjäna pengar, säger Per Ödling.

Han hoppas på sikt få draghjälp från näringslivet, eftersom många svenska företag har sin verksamhet på landsbygden. I den uppkopplade industriella framtiden blir mobilt bredband allt viktigare för att skapa mervärde.

– En stor del av Sveriges BNP skapas av näringar på landsbygden. Som skogen, gruvorna och vattenkraften. I den uppkopplade framtiden blir mobilt bredband allt viktigare för att skapa mervärde och då måste det finnas ett mobil bredbandsnät för hela landet, säger Per Ödling.

Fem snabba frågor till Per Ödling:

Vem ska äga det nya nätet?

– Någon som inte styrs av att maximera vinsten. Det skulle kunna vara en stiftelse, något liknande banverket eller någon med ett samhällsintresse och som också vill skapa ett mervärde för näringslivet genom att koppla upp maskinerna på landsbygden.

Ni sökte pengar från Vinnova, men fick avslag. Vilken var deras motivering?

– Att de här problemen löser mobilbranschen själva med 5g. Men det stämmer inte. Landsbygden finns inte med i specifikationerna för 5g. Alla vi som är engagerade i det här jobbar på frivillig basis än så länge. Vi vill åstadkomma en förändring på riktigt, men det är klart att det tar tid.  Vi räknar med tio år.

Telias nätchef hävdar att en av finesserna med 5g är att det ska ge 100 Mbit/s överallt i landsbygden?

– Visst, det blir säkert lite 5g i masterna där ute, men inte mer investering än vad abonnemangen därute motiverar. Det vore naivt att tro att det blir bättre än i dag.

Det finns andra tekniska lösningar för att få mobilt bredband i glesbygd, exempelvis Googles Project Loon med vätgasballonger. Hur ser du på det?

– Det är ett roligt experiment, men man måste bygga vidare på något som är i princip existerande och har en låg driftkostnad.

Vilka kostnader räknar ni med?

– Det beror på skalan och är svårt att uppskatta. Och vi är helt enkelt inte där ännu. Vi ser nätet i Sverige som en prototypyta där den här teknologin sedan ska sprida sig och användas till att inkludera de två-tredjedelar av världens befolkning som idag inte är uppkopplade. Fungerar det här skulle det kunna användas på alla ställen i världen som inte har tillgång till mobilt bredband

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL