Skapa-priset – innovativ 20-åring

2005-09-27 23:00  

Det nationella Skapa-priset på sammanlagt 400 000 kronor delas i år ut för tjugonde gången. Det tjugotal tävlingsbidrag som presenteras på Tekniska mässan är resultatet av lika många länsfinaler under året. De slutliga vinnarna får i år ta emot sina priser i samband med invigningen tisdagen den 18 oktober.

Från 16 oktober till nyår ska Sigurd Melins Tubvall visas på en designutställning på Museum of Modern Art i NewYork.


"Jag har fått blodad tand för det här med uppfinningar, det är helt enkelt skitroligt!"

Sigurd Melin
Det säger Sigurd Melin, en av de 80-talet uppfinnare och innovatörer som fått ta emot ett Skapa-pris under de 20 år priset delats ut. Han fick ett andrapris på 50 000 kronor 1997, men först nu har det äntligen lossnat för hans uppfinning Tubvallen, en vall i plast som fylls med luft och förankras med det vatten som finns på plats vid en översvämning.

Han har tagit sig förbi de flesta av uppfinnandets fallgropar, gått i konkurs, startat på nytt och varit envis nog att dra sin idé i mål. Och från den 16 oktober till nyår ska Tubvallen visas på en designutställning på Museum of Modern Art i NewYork.

- Spännande, ett bra sätt att synas, vi hoppas att folk ska se den där och vilja bli återförsäljare, säger Sigurd Melin.

För det är den strategi som verkar gå hem; Tubvallen tillverkas här i Sverige, men sedan ser Sigurd och hans kolleger på företaget Noaq till att synas och bli hittade av tänkbara återförsäljare runt om i världen.

- Tubvallen säljs nu i ett antal länder och vi har just fått en order på 150 meter till staden Cremona i Italien. Det är ju inga hårresande mängder, men det är en början.

Trots att resan varit lång och han nog har ångrat sig en eller annan gång under vägen, så har han fått uppfinnandet i blodet. Han kan inte sluta. Just nu delar han sin tid mellan tubvallen, ett nyframtaget tsunamivarningssystem och att rita kartor, det yrke han haft från och till sedan han tog ut sin examen från KTH.

På många sätt är Sigurd Melin en typisk pristagare. Han fick priset för en lysande idé, men en idé som kräver ett stort mått av arbete och engagemang för att få ut på marknaden.

När nu vinnaren av de tjugonde Skapa-priset ska koras på Tekniska mässan så är det resultatet av en lång räcka av händelser. Kommunerna har, via Almi-bolagen, dammsugits på bra idéer och tjugotalet länsfinaler har avgjorts på lika många platser.

- De lokala och regionala tävlingarna är det som gör Skapa helt unikt och som skapar legitimiteten. Det säger Christer Asplund, Skapa-stiftelsens ordförande som också är ordförande i den nationella juryn.

Samtidigt medger han att just det lokala engagemanget är den svaga länken.

- I samband med 20-årsjubileet vill vi nu höja statusen och lyfta priset ett par steg. Bland annat vill vi ha med Kommunförbundet som partner, säger Christer Asplund.

Skapa-priset ska enligt statuterna delas ut till "den eller de som gjort den mest förtjänstfulla insatsen i landet när det gäller nyskapande och kreativitet som leder till kommersiella möjligheter inom det tekniska och industriella området". De kommersiella succéerna finns, men är få, och på senare år har juryn fått kritik dels för att alltför få kvinnor fått priset, men också för att högskoleforskarna gynnats.

- Det har blivit svårare för de enskilda uppfinnarna, men Skapa-priset är och ska vara även för dem, säger Per Laurell, som även han sitter i juryn och just nu arbetar med en jubileumsskrift inför 20-årsjubileet.

Det viktigaste med Skapa-priset anser han vara att det lyfter fram och synliggör innovatörerna och deras projekt. Det ger också innovationen legitimitet, en stämpel på att det är en bra idé, vilket underlättar kontakterna med finansiärer.

- Jag tror också att den stora uppmärksamhet priset får, lokalt, regionalt och nationellt uppmuntrar och stimulerar massor av människor i landet att göra något av sina idéer.


Vinnare regionfinal i Norrbotten 2003

Susanne Röstmark lyfte DC3an.
Susanne Röstmark i Kiruna vann regionfinalen i Norrbotten 2003 för en teknik för att genom frysning stabilisera, lyfta och föra bort förorenat sediment.

- Det är verkligen bra med uppskattning när man försöker marknadsföra en idé som är lite annorlunda. Det är så många som bara avfärdar en med ett ja, ja lilla gumman.

Hennes idé som kommersialiserats i företaget Frigeo är den frysteknik som ligger bakom den lyckade bärgningen av den DC3a som hittades på botten av Östersjön sommaren 2003.

- Jag kontaktade försvarsmakten och där var de intresserade.

- Det var ju lite nervöst att frysa ner något på så stort djup som 127 meter, men vi visste ju att tekniken skulle fungera.

Frystekniken är egentligen avsedd för sanering av förorenade sediment, men här går försäljningen trögare.

- I stället för att rena sedimenten träter man i domstol om vem som ska betala. Jag hoppas att vi överlever till det börjar lossna.


Göran vann 1999

Göran Jysky med sin minröjare.
Göran Jysky i Nyköping vann ett första pris på 300 000 kronor år 1999 för en lätt och enkel minröjare, Elmine. Minröjaren bedömdes av juryn ha en stor marknad i världen.

- Minröjaren har det inte blivit någon riktig fart på, jag har inte sålt en enda en, säger Göran Jysky.

- Det är svårt att komma in med något nytt.

Men klagar gör han inte.

- Det får värka fram, tids nog så kommer den säkert i bruk.

Göran Jysky har en rad andra uppfinningar i produktion, en stoftavskiljare för bergborrar som säljs över hela världen, en styrcylinder och instrument för att borra rakt, bland annat. I sju år var han vd för det egna företaget, men sålde redan 1978 och fortsatte sitt gamla yrke som polis i Nyköping. Att vara småföretagare var för slitigt.

- Jag jobbade jämt.

Sedan några år tillbaka är han pensionär. En fiffig vedspäntare och en dubbelkratta som också fungerar som upplockare är ett par av de senaste produkterna.

- Skapa-priset visade att mina uppfinningar inte är så dumma ändå, säger Göran Jysky.


Dubbelt upp, Monika

Monika Dahlstrand tar nya tag.
Monika Dahlstrand i Torhamn, Blekinge, fick 50 000 kronor 1992 för en narkosmask för spädbarn och 25 000 kronor 1995 för en rökutsug.

- Skapa-priset har betytt mycket för mig, det är verkligen en puff i ryggen och det är en förutsättning för att kunna gå vidare med en idé.

När Monika Dahlstrands narkosmask för spädbarn presenterades väckte den stor uppmärksamhet och hon fick ganska snabbt en köpare.

- Men tyvärr köptes det företaget upp av giganten GE och nu finns rättigheterna i USA.

Hon har bett att få reda på vad som händer med masken och har fått till svar att den inte behövs.

- Men det vet jag ju att den gör, säger Monika Dahlstrand, som själv arbetar som narkossköterska.

Med rökutsugen för laseroperationer gick det inte heller så bra.

- Idén kneps, det tillverkas rökutsugar med samma grundidé, men jag kan inte göra något år det.

Men givit upp har hon inte.

- Jag har legat lite lågt ett tag, det tog mig hårt det där med masken. Men nu har huvudet satt fart igen och jag har ett projekt tillsammans med Almi i Kalmar och Blekinge tekniska högskola i Karlskrona.


Professorn som vann förstapris 2002

Mikael Kubista startar företag.
Mikael Kubista, biträdande professor på Chalmers, fick förstapriset på 300 000 kronor år 2002 för en dna-baserad analysmetod som snabbt bestämmer mängden nukleinsyra, vilket gör det enkelt att upptäcka virus och bakterier. Metoden säljs och utvecklas av Lightup technologies som på hemsidan säger att upphovsmannen är Skapa-pristagare.

- Den svenska akademiska välden värdesätter tyvärr inte den här typen av pris, entreprenöriella framgångar passar inte in i det akademiska meritvärderingsystemet säger Mikael Kubista.

- Utländska universitet har ofta en sundare syn på sin roll i samhället. Där uppskattas denna typ av pris betydligt mer. Själv är jag naturligtvis både glad och stolt.

Priset gjorde det möjligt för Mikael Kubista att starta Tataa Biocenter, som nu etablerar sig över hela Europa.

Monica Westman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt