Så blev jag Wikipedian

2011-04-21 07:00 Mats Lewan  
Mats Lewan valde ett kontroversiellt ämne när han debuterade på Wikipedia. Diskussionen om hans artikel om den italienska energikatalysatorn pågår fortfarande. Mats Lewan fick oväntad hjälp i diskussionerna av en nobelpristagare i fysik. Foto: Jörgen Appelgren

Här är Ny Tekniks snabbguide för dig som vill bli redaktör för det världsomspännande uppslagsverket. Ny Tekniks reporter Mats Lewan hamnade direkt i hetluften när han skrev sin första artikel i Wikipedia.

<p>För några veckor sedan tänkte jag plötsligt: "Jag kanske skulle skriva en rad i Wikipedia om det här. Men hur gör man?".</p> <p>Dittills hade jag använt Wikipedia flitigt för att kolla främst okontroversiella faktauppgifter, framför allt inom it, där det ideellt uppbyggda uppslagsverket i regel har mycket säkra uppgifter.</p> <p>Att jag nu övervägde ett eget bidrag berodde på min rapportering i Ny Teknik om den italienska "energikatalysatorn", som möjligen bygger på så kallad kall fusion.</p> <p>Den direkta anledningen var att jag hittade en artikel i Wikipedia om energikatalysatorn, och insåg att jag kunde komplettera med information som var efterfrågad och som få andra i världen hade. Samtidigt visste jag att ämnet var kontroversiellt, vilket ibland leder till trassel på Wikipedia.</p> <p>Det tog inte lång tid att hitta fliken "Edit" och att inse att det bara var att sätta igång och skriva, till och med utan att registrera sig. Däremot tog det någon dag att förstå hur man formaterar länkar, referenser och annan märkning av innehållet.</p> <p>Väl över den tröskeln gick det snabbt att lägga in ett par stycken med länkar och referenser till Ny Tekniks artiklar.</p> <p>En journalist i USA som bevakade ämnet varnade mig snabbt och sa att jag säkert snart skulle få hård kritik.</p> <p>Inledningsvis var det dock lugnt. Men efter någon vecka vaknade en administratör som hade synpunkter, både på mina inlägg och min rapportering i Ny Teknik.</p> <p>Han skrev ett långt meddelande på min personliga diskussionssida - alla har en sådan - om detta, och jag förstod att jag förväntades svara.</p> <p>Det utvecklades snabbt till en lång och nyttig diskussion som främst fördes på själva artikelns diskussionssida, mellan mig och administratören, men också med professor Brian Josephson, en nobelpristagare i fysik som visade sig rycka ut till mitt försvar.</p> <p>Diskussionen pågår fortfarande och är ett exempel på processer som få besökare troligen lägger märke till, men som är en väsentlig del av Wikipedia. </p>

Miljoner artiklar

  • Wikipedia grundades 2001 och finns i dag på över 270 språk.
     
  • Engelska Wikipedia har 3,6 miljoner artiklar, den svenska har omkring 400 000.
     
  • Antalet aktiva skribenter är drygt 90 000.

(Källa: Wikipedia)

Våga klicka på fliken "Edit"

  1. Vem som helst kan när som helst ändra och lägga till i praktiskt taget alla artiklar på Wikipedia, på alla språk. Eller skapa en ny artikel.
     
  2. Man behöver inte registrera sig som användare. Inlägget loggas då med datorns ip-nummer i stället.
     
  3. Under fliken "Visa historik" kan man se alla ändringar som gjorts i artikeln, och jämföra med tidigare versioner.
     
  4. Fundamentalt för alla inlägg är att det krävs källhänvisningar. Därför måste man lära sig hur sådana formateras. Enklast är att kopiera modeller ur andra artiklar eller ur artikeln "Wikipedia:Citation templates".
     
  5. Till varje artikel hör en diskussionssida där man kan ventilera synpunkter på innehåll och ändringar. Även diskussionssidan har en historik.
     
  6. Inlägg på Wikipedia övervakas av administratörer - frivilliga användare med större befogenheter. De utnämns efter en diskussion bland andra administratörer Wikipedias användare ("editors"). Ett stöd på omkring 80 procent krävs.
     
  7. Administratörer har bland annat rätt att radera och skrivskydda sidor samt blockera användare. (Uppdaterat): Denna rätt är dock endast verktyg som administratörernas ska använda i enlighet med vad användarna som kollektiv kommer fram till.
     
  8. På engelska Wikipedia finns omkring 1 800 administratörer, på svenska omkring 100.
     
  9. Ovanför administratörerna finns ytterligare nivåer med så kallade byråkrater och en skiljedomskommitté - den absolut sista instansen vid konflikter.
     
  10. Bland problem som Wikipedia hanterar finns vandalism - medvetet sabotage mot artiklar - samt åsiktskrig mellan skribenter.

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS