Digitalisering
Riksbanken: ”Få andra alternativ än en e-krona”
Om Sverige blir kontantlöst kan en e-krona vara enda lösningen. ”Det är en fråga för hela samhället”, säger Cecilia Skingsley, vice riksbankschef.
Riksbanken kallar utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle en ”troligtvis oåterkallelig process”.
Men samtidigt som svenskarna betalar med kort eller giro, förväntar vi oss också att det på gångavstånd finns sedlar i en bankomat. Åtminstone den dag handlarnas terminaler krånglar, eller när bank-id inte fungerar. Den tryggheten kan vi inte räkna med om Sverige blir kontantlöst. I det scenariot har handeln ändå i praktiken slutat ta emot dem.
Därtill spår Riksbanken att den finansiella infrastrukturen kan komma att koncentreras till ett fåtal aktörer. Skulle betalsystemet då slås ut skulle det kunna vålla stor ekonomisk skada. Det brukar kallas ”single point of failure”. Ett haveri på ett system utan redundans.
Det är därför som det blivit så angeläget för Riksbanken att hitta ett alternativ. För även om myndigheten gång efter annan betonar att de på intet sätt bestämt att de faktiskt ska ge ut en digital valuta, en e-krona, så kan man fråga sig vilka alternativ de har. Så här säger Cecilia Skingsley, vice riksbankschef:
– Vi behöver fundera på konsekvenserna av att samhället ser ut att fasa ut användningen av kontanter. Det ingår i vår uppgift. Behöver vi komma med ett nytt erbjudande eller är betalningsmarknaden tillräckligt effektiv för att det ska kunna fungera utan kontanter? Frågan om pengar och vem som ger ut pengar och hur betalningssystemet fungerar, det är en fråga för hela samhället, säger hon.
Hennes kollega, Björn Segendorf, säger att nöden är uppfinningarnas moder.
– Nöden i det här fallet är riskerna vi ser kan uppkomma på en framtida marknad, nämligen ”single point of failure”, tillträdesproblem för ickebanker, och allmänhetens tillgång till centralbankspengar. Är det så att vi tror att det bör finnas ett riksbanksbetalningsmedel på marknaden även framöver, då finns det få andra alternativ än att ge ut en e-krona.
”Tillträdesproblem för ickebanker” är förvisso inte något nytt, men frågan har blivit allt mer angelägen i takt med att finansteknikbolag vill slå sig in på marknaden. Riksbanken öppnar i sin första rapport i e-kronaprojektet upp för att en digital svensk valuta skulle kunna bli en plattform för ”nya innovativa betaltjänster”.
– Många av de nya aktörerna som etablerar sig är inte banker, och det kommer per definition betyda att de inte fullt ut kan delta i de betalningssystem som finns i dag. En e-krona skulle möjligtvis vara ett sätt att skapa en ingång för dem, säger Björn Segendorf.
Riksbanken bjöd i höstas in till dialog med det privata och har fått in ett 40-tal förslag från svenska och utländska bolag och andra aktörer. Men de vill än så länge inte säga vilka av förslagen de vill gå vidare med.
– Vi har valt ut ett antal av de här teknikleverantörerna och ska nu ha ett antal möten under januari och februari, kanske extra möten framåt mars. Jag kan inte säga något om vilka eller vilken typ av teknik det är, säger Björn Segendorf.
Gissningsvis är de åtminstone nyfikna på blockkedjeteknik. Det svenska digitaliseringsbolaget Iteam har berättat för Ny Teknik att de är ett av bolagen som kallats till möte med myndigheten. Iteams förslag bygger på en lösning inom ramen för blockkedjeprojektet Hyperledger.
Björn Segendorf spår att det kan ta mellan sju och tio år innan en e-krona kan vara etablerad på marknaden. Men redan i år lär vi få en fingervisning. Under 2018 ska Riksbanken ta beslut om huruvida e-kronaprojektet ska fortsätta.
– Vi har tre alternativ. Det första är att, ja, vi kommer ge ut en e-krona enligt vissa specifika egenskaper. Det andra alternativet är att avsluta projektet, för att vi inte ser ett behov eller för att de tekniska förutsättningarna inte finns. Då jobbar vi vidare med frågorna om betalningar och kryptovalutor på våra avdelningar, men inte som ett eget projekt. Det tredje är att vi behöver jobba vidare med frågan i separata projekt, säger Cecilia Skingsley.