Revansch för tryckta plastminnet

2014-02-11 12:51  

Världens största press för tryckt elektronik rullar nu i gång i Linköping. En stor revansch för Thinfilm efter 17 års utveckling, 1,3 miljarder kronor och en bitter ägarstrid. – Massproduktion till lågt pris. Där har du hela affärsidén med tryckt elektronik, säger Torbjörn Eriksson, vice platschef på Thinfilm Electronics i Linköping.

När den nya tryckpressen tas i drift om några veckor blir företaget först i världen med att kunna producera tryckta minnen i så stora volymer. 200 miljoner minnen per år ska maskinen klara, betydlig mer än den tryckpress företaget hittills använt hos sin partner i Sydkorea.

Minnena rymmer bara 20 bitar och är flera kvadratcentimeter stora. Men de kan tillverkas för en spottstyver – cirka 35 öre styck.

Vid Ny Tekniks besök i Linköping i mitten av januari trimmas den fjorton meter långa tryckpressen in. En kilometerlång plastfolie matas från en rulle till en annan i ganska maklig takt, några meter per sekund. Däremellan mönstras plastytan. Metoden kallas rulle-till-rulle-tryckning, och påminner om hur vanliga papperskataloger trycks. Fast i stället för tryckfärg används bläck med olika elektriska egenskaper.

Det färdiga minnet kan både läsas och skrivas. Den lilla remsan är bara 50 mikrometer tjock, genomskinlig och sladdrig. Samtidigt är den tålig. Torbjörn Eriksson berättar hur man kan böja minnet och stampa på det – ändå lagrar det data i tio år.

Minnet ska dessutom vara så pass miljövänligt att man kan äta upp det. Det har den amerikanska leksakstillverkaren Hasbro, som är en av Thinfilms första kunder, kommit fram till. Bland de övriga kunderna finns bland annat förpackningsjätten Bemis Company och Brady, som tillverkar maskiner för märketiketter.

Den första produkten som når marknaden är en etikett som inte kan förfalskas (se sidoartikel). Därefter står mer avancerade system på tur där Thinfilms minnen och transistorer kopplas samman med tryckta komponenter från företagets partner. Enkla skärmar, batterier och sensorer till exempel.

Förhoppningarna har länge varit stora på att billig, tryckt elektronik ska ta plats i alla möjliga tillämpningar där dagens kiselelektronik är för dyr. Totalt finns fler än 3 000 aktörer på området, enligt en rapport från analysföretaget Idtechex.

Flera produkter finns redan på marknaden, däribland rfid-taggar, engångssensorer och böjbara skärmar. Men en av utmaningarna har varit att koppla ihop olika komponenter till små system som kan massproduceras, vilket Thinfilm säger sig kunna göra. Företaget har exempelvis som ambition att förse alla tänkbara prylar med billiga, trådlösa etiketter för uppkoppling mot nätverk, och därmed bli en viktig pusselbit i framtidens ”internet of things”.

Thinfilms 17-åriga  historia rymmer stor dramatik –?och stora pengar. Total har företaget tagit in mer än 1,3 miljarder kronor sedan starten 1997 då en grupp Linköpingsforskare grundade företaget. Visionen var redan då att skapa billiga plastminnen. Två år senare gick Intel in i bolaget, och målet blev i stället snabba datorminnen i en hybridteknik mellan plast och kisel. Men år 2004 drog sig Intel ur, och Thinfilm genomled en turbulent ägarstrid.

Därefter har företaget gjort en helomvändning och satsar åter på billiga polymerminnen. Ägaren är det norska bolaget Thinfilm Electronics, noterat på Oslobörsen, och affärsmodellen är att både producera och licensiera tryckt elektronik. Utvecklingen har fortsatt i Linköping under alla turer. Och tekniken bygger fortfarande på företagets 13 ursprungliga patentfamiljer.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt