Rapport: Framtidens vård kräver bredband åt alla – ”Demokratifråga”

2021-04-06 08:23  
Installation av fiber för bredband på en fastighet i Norrbotten. Foto: Helena Landstedt/TT

Framtidens vård och lantbruk blir mer och mer digitalt beroende. Landsbygden riskerar därmed att hamna rejält på efterkälken med slöa bredband.

Svenska Stadsnätsföreningen har bett det statliga forskningsinstitutet Rise reda ut vad som händer om landsbygden lämnas bakom i bredbandsbygget. De ambitiösa målen om svensk bredbandsutbyggnad, som regeringen satte upp för några år sedan, når inte ut på landsbygden. Det är dyrt och regeringen har därför öppnat för billigare, trådlösa, men samtidigt långsammare bredbandsuppkopplingar för att nå de sista procenten i glesare bygder.

Det riskerar skapa ett digitalt A- och B-lag. Av de hushåll som fortfarande saknar snabbt bredband finns närmare hälften på landsbygden. Rises rapport pekar på konsekvenserna i ett tioårigt perspektiv framåt.

Therese Balksjö, som ansvarat för rapporten, drar några exempel där jordbruket, ofta i ouppkopplad glesbygd, framöver kommer att bli mer beroende av självkörande fordon och drönare för att hänga med i konkurrensen.

Gör skillnad

Även vården blir mer och mer digital, där säker bredbandsuppkoppling kan vara skillnaden mellan att kunna bo hemma på ålderns höst eller behöva flytta till ett äldreboende.

– Om du inte kan lita på uppkopplingen kan du inte känna dig trygg, säger Therese Balksjö.

Det finns en debatt, menar hon, om att halvsnabbt bredband räcker gott.

– Men är det verkligen tillräckligt, då kommer vi utesluta människor från viktig teknik. Det är en dekomratifråga, säger Balksjö och påstår att det i själva verket snarare är mer betydelsefullt med det bästa bredbandet på landsbygd än i stan.

– Ja, jag skulle säga att det är viktigare. I städerna finns ofta flera olika alternativ. Du har också tillgång till fysiska möten och tjänster som inte alltid finns på landet.

Dyrt sista biten

Ytterst är det förstås en pengafråga. Att gräva ner fiber till ensligt belägna hus på landet blir dyrt. Men alternativkostnaden med stora tekniska glapp mellan stad och land är också hög, menar Svenska Stadsnätsföreningen, vilket rapporten från Rise pekar på. Att nå regeringens bredbandsmål utan genvägen via billigare och långsammare bredband, klarar inte branschen, hushåll och företag själva.

– Att nå målet blir oerhört tufft om inte regeringen beslutar om ytterligare resurser, säger Mikael Ek, vd för Stadsnätsföreningen.

De svenska bredbandsmålen

Regeringens mål för 2020 var att 95 procent skulle ha bredband med en hastighet på 100 Mbit/s. Så blev det inte, bara 86 procent hade bredband med den hastigheten. Och bara runt hälften på landsbygden nådde målet.

År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

Målet för 2025 innebär att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. 98 procent av alla hushåll och företag i Sverige bör då ha tillgång till 1 Gbit/s år 2025.

Källa: Post- och telestyrelsen

 

Stadsnätsföreningen

Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseförening som representerar stadsnät i omkring 200 kommuner samt många leverantörer av tjänster och utrustning för bredband.

Olle Lindström/TT

Mer om: bredband

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt