Rådman: "Reglera avlyssning i ny lag"

2010-12-29 11:06  

Polisens användning av särskilda spaningsmetoder som avlyssning, pejling, infiltration och brottsprovokation bör regleras i en ny lag.

Chefsrådmannen Stefan Reimer föreslår i ett slutbetänkande i Polismetodutredningen att polisens möjligheter att använda avlyssning av personer med dold mikrofon, bildupptagning (av t ex bostäder och korrespondens) och lokalisering av personer ska regleras i en ny ”lag om särskilda inhämtningsmetoder”.

Varken i rättegångsbalken eller i andra lagar finns det i dag några allmänna regler som beskriver hur polis och åklagare och andra myndigheter får inhämta information.

Enligt den svenska grundlagen, Regeringsformen,  och Europakonventionen om mänskliga rättigheter är den enskilde skyddad mot avlyssning av exempelvis förtrolig kommunikation.

Det finns också lagar om när skyddsreglerna kan upphävas. Exempelvis lagen om hemlig rumsavlyssning och andra tvångsmedel. Exempelvis hemlig teleövervakning. Dessa kan bara användas vid pågående förundersökning.



Nu föreslår Polismetodutredarna en utvidgad reglering av spaningsmetoderna, som i syftar till att säkerställa att Sverige lever upp till reglerna i Europakonventionen.



Så här beskriver utredningen det rättsliga läget:

 

”Möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att använd teknisk utrustning för att ta upp ljud, bild och för att lokalisera en person är i princip oreglerad. Vad gäller ljudupptagning kan förenklat sägas gälla att endast ljudupptagning av samtal mellan andra är reglerad. I denna del finns ett grundläggande förbud i 4 kap. 9 a § BrB som kompletteras med en reglering av de brottsbekämpande
myndigheternas rätt att använda bl.a. hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning. Rätten att uppta ett samtal i vilket man själv deltar (eller vid vilket någon deltagare samtyckt till åtgärden) är emellertid, förutom de allmänna befogenheterna i polislagen, i princip oreglerad.

När det gäller bildupptagning finns en reglering avseende allmän och hemlig kameraövervakning, men upptagning med annat än fjärrstyrda kameror är oreglerad, förutom genom de allmänna principerna i polislagen. Vad gäller lokalisering av person råder en mer generell avsaknad av särskilda regler.”

Utredningen föreslår nu att dessa spaningsmetoder ska få användas i utredningar om brottet som kan ge minst ett års fängelse.
Inom underrättelseverksamheten får de också användas för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott, enligt förslaget.

Stefan Reimer vill också att en särskild myndighet, kallad Nämnden, ska bildas. Den ska i stället för domstolar kunna bevilja polisen tillstånd att använda de så kallade särskilda spaningsmetoderna när det är fråga om underrättelsverksamhet.

Utredaren vill också att polisens användning av så kallade IMSI-catchers ska regleras i lag. IMSI-catchers är teknisk utrustning som fångar upp vilka mobiler som används i ett område och har blivit allt viktigare i polisens utredningar, enligt Stefan Reimer.

Dessutom föreslås att polisen ska få använda störsändare för att slå ut radio- och telesamtal inom ett visst område.

Enligt utredningen bör också Tullen, Kustbevakningen och Skatteverket också få möjlighet att använda vissa av spaningsteknikerna.

Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, välkomnar förslagen om polisens spaningsmetoder.

– Det är oerhört viktigt att de här frågorna regleras, säger hon till TT.
Samtidigt  är hon kritisk mot flera punkter i utredarens förslag. Det gäller bland annat i vilken utsträckning polisen ska få göra sig skyldig till brott i samband med infiltration.
 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt