Pressat Comhem satsar på mer tv

2007-12-11 23:00  
Com hem vds vd Gunnar Asp. <br/> Foto: Tomas Ohlsson

Tv, tv, tv, och hdtv. Det är Comhems strategi för att möta den nya aggressiva konkurrensen från Telia Sonera, Telenor och fastighetsbolagen.

När Gunnar Asp blev vd för Comhem för fyra år sedan var huvudkonkurrenterna andra kabelbolag. Strategin var då att också erbjuda bredband och telefoni, och utmana Telia och Bredbandsbolaget.

Nu har de nya konkurrenterna vaknat och slår tillbaka mot Comhems kärnverksamhet.

På kort tid har Telia Sonera fått över 200 000 tv-tittare via bredband. Merparten bor visserligen i småhus, men Telia satsar också på egen fiber till flerfamiljshus.

Ett resultat är ett nytt avtal med fastighetsägare i Stockholm om ett öppet nät för tv, bredband och telefoni till 50 000 hushåll.

Samtidigt drar även de stora fastighetsägarna egen fiber för att slippa beroendet av ett enda kabel-tv-bolag. Sabo planerar exempelvis egna öppna nät till 100 000 hushåll per år.

Med detta helt nya konkurrensläge, vad blir nu det viktigaste motdraget från din sida, Gunnar Asp?

– Att erbjuda kunderna det de vill ha. Nämligen ett brett utbud av tv-kanaler, och friheten att välja vilka kanaler som helst.

Han väljer alltså att angripa nykomlingarna där han ser deras svaghet. Comhem har 130 kanaler att erbjuda, Telia Sonera har bara 27.

Men de flesta svenskar tittar ju ändå bara på de fem största kanalerna, och merparten av era kunder väljer bara ert basutbud med 15 kanaler.

– Nej, det stämmer inte längre. För fyra, fem år sedan tittade bara 10 procent av svenska hushåll på andra kanaler än de fem stora. I dag är den andelen 30 procent.

– Och 40–50 procent av hushållen har betal-tv i dag. Det är en stor förändring på bara några år.

Gunnar Asp har dessutom en viktig konkurrensfördel med Comhems närmare 1,8 miljoner anslutna kunder: han får ett avsevärt bättre avtal med programbolagen än konkurrenter med några hundra tusen kunder.

En annan konkurrensfördel Gunnar Asp nämner är kapaciteten i näten.

När svenskarna anammar hdtv har Comhem ett ess i rockärmen, anser han.

– Två hdtv-kanaler per hushåll kommer att kräva minst 25–30 megabit/s. Men för oss är det en ickefråga. Vi har ett antal gigabit/s ner till våra kunder.

Men Telia och Telenor förbereder sig ock­så för hdtv.

I Norge satsar Telenor på vdsl2 som ger upp till 100 megabit/s till kunderna. Och Telia lovar hdtv redan nästa år.

Telia har dessutom något som Gunnar Asp skulle vilja ha. Ett nät som når ut till alla svenska hushåll. Själv når han bara ut till 40 procent.

– Det här är en massmarknads­affär. Så självklart har vi en ambition att nå så många hushåll som möjligt. Och potentialen är ju 60 procent.

Hur vill han inte avslöja.

– Man kan hyra in sig i andras nät med kontroll över tjänstutvecklingen, man kan bygga själv, man kan köpa.

Comhem skulle säkert föredra att köpa de två andra stora kabelbolagen och få en halv miljon nya kunder på ett bräde.

– Invester­ingsviljan hos våra ägare är absolut på max, om affärs­upplägget är det rätta, försäkrar Gunnar Asp.

Haken är att bolagen ägs av konkurrenterna Tele2 och Telenor. Då är det lättare att köpa fler av de många mindre bolagen som tillsammans har omkring 200 000 tittare.

-Det är ju också en substantiell summa, och det är ju alltid lättare att köpa än att bygga själv, säger han.

I första hand verkar dock Gunnar Asp prioritera tillväxt hos de 1,8 miljoner hushåll han redan har anslutit. Bara drygt en fjärdedel av dem betalar för mer än basutbudet på 15 kanaler. Ungefär lika många köper bredband, och en kvarts miljon betalar för telefontjänsten.

Men Comhems nya konkurrenter når inte bara fler kunder, de har också ­ytterligare en tjänst att erbjuda: Telia, Tele2 och Telenor har varsitt mobilnät.

Comhem har fört diskussioner med mobiloperatören Tre. Men utan resultat.

Gunnar Asp pekar på skillnaderna mellan fasta och mobila tjänster – fasta tjänster riktar sig till hushåll, mobila mer till individen, poängterar han.

– Men oaktat detta så är vi övertygade om att kunderna framöver kommer att efterfråga en integrerad fast och mobil tjänst. De kommer att vilja se de bästa programmen framför den bästa skärmen, men samtidigt kunna ta med sig en del av de tjänsterna när de lämnar hemmet.

– Men behovet finns inte där ännu, slår han fast.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt