Operatörernas tillstånd krävs för falska basstationer

2016-08-18 06:00  
Imsi catchers, som används för att övervaka mobiler, går att beställa på nätet. Som i detta fall i Alibabas webbshop.

När polisen använder falska basstationer, behöver de inte tillstånd från PTS. De kan vända sig direkt till mobiloperatörerna.

Som Ny Teknik tidigare rapporterat anses polisens övervakning av mobilanvändare med hjälp av så kallade falska basstationer i mobilnäten, vara allt mer problematisk.

Bland annat i förhållande till Europakonventionen, som innehåller skydd för kommunikationer.

Skälet är att spaningsmetoden inte är reglerad i svensk lag. Detta trots att flera statliga utredningar, bland annat Polismetodutredningen, föreslagit detta, senast 2010.

Markus Naarttijärvi, forskare vid juridiska institutionen i Umeå, menar i en färsk studie att den snabba tekniska utvecklingen ökat metodens och därmed polisens användningsområden - och att det nu är dags att i lag avgränsa hur polisen får nyttja utrustningarna. Apparaterna kan numera inhämta id-information om mobiler, ange geografisk position och vissa modeller kan avlyssna innehållet i exempelvis röstsamtal eller sms.

Läs mer:

Läs mer: Hur fungerar den falska basstationen?

Så länge polisen inte bryter kryptering i mobilkommunikationen, kan brottsbekämparna hänvisa till att etern är fri att lyssna på.

Markus Naarttijärvi anser dock att man kan ifrågasätta om denna historiska princip är rättsligt hållbar i dag.

– Den utgångspunkten har sin bakgrund i när man på 60-talet avskaffade tillståndsplikten på radiomottagare, den tog sikte på hushållsradio och var inte tänkt att legitimera avlyssning av kommunikationer, förklarar han.

Läs mer:

Läs mer: Så avslöjades de falska basstationerna

Läsare som hört av sig till Ny Teknik konstaterar att falska basstationer, imsi-catchers, utgör både mottagare och sändare - och att dessa sänder på frekvensband som Post- och telestyrelsen, PTS, tilldelat enskilda operatörerna. Behöver polisen då inte egna tillstånd från PTS för sina sändningar med falska basstationer i jakten på kriminella?

– Nej, säger Jonas Wessel, chef för spektrumavdelningen på PTS. Polisen kan i stället låna eller hyra frekvenser av mobiloperatörerna när de ska ut och spana på misstänkta.

Huruvida polismyndigheten har sådana låneavtal med olika operatörer känner han inte till. Men om polisen sätter upp falska basstationer utan att ha operatörernas medgivanden, bryter de mot lagen.

– De får inte använda sig av operatörernas frekvensband utan att fråga respektive operatör om lov, förklarar han.

Läs mer:

Läs mer: Svensk polis använder falska basstationer

PTS har dock inga uppgifter om att falska basstationer orsakar fel eller störningar i mobilnäten för operatörerna.

– Jag har pratat med vår tillsynspersonal och vi har inte fått in några störningsanmälningar eller utrett några störningar som kan kopplas till falska basstationer eller imsi-catchers sedan vi gjorde mätningar vid Rosenbad 2014, säger Jonas Wessel.

Wessel bekräftar att de flesta modeller av falska basstationer - det finns både passiva och aktiva - sänder radiosignaler, för att få mobiler i närheten att koppla upp sig till dem, i stället för till operatörens ”riktiga” basstation.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt