Oklart om typsnitt hjälper dyslektiker

2014-11-18 08:29  
Typsnittet Dyslexie, formgivet speciellt för dyslektiker. Foto: Christian Boer

Flera nyheter om speciella typsnitt som underlättar för dyslektiker har dykt upp på nätet under den senaste tiden. I själva verket tycks de särskilda typsnitten dock inte göra någon nytta.

Det är framförallt det några år gamla typsnittet Dyslexie, designat av holländaren Christian Boer, som fått uppmärksamhet i samband med en designkonferens i Istanbul. Typsnittet har drag av handskriven text och utmärks av några egenskaper som ibland anses göra det lättare att läsa för personer med dyslexi – bland annat tydliga så kallade överhäng och underhäng, inte ren spegling av b och d, p och q, samt klar skillnad på I, l och 1.

Samtidigt med Dyslexie har snarlika fria typsnitt som Lexia Readable och Open-Dyslexic uppmärksammats.

Men nyttan med de särskilt utformade typsnitten får mycket litet stöd i forskning, visar det sig. Chuck Bigelow, formgivare av typsnittsfamiljen Lucida, berättar i sin blogg Bigelowandholmes.typepad.com om hur han gått igenom 50 studier och böcker kring dyslexi, utan att hitta resultat som pekar på att sådana typsnitt gör nytta.

I tre av studierna visas att Dyslexie inte förbättrar vare sig läshastighet eller förståelse jämfört med exempelvis det klassiska typsnittet Arial.

Däremot finns det andra typografiska råd som hjälper. Ett är att använda typsnitt utan så kallade seriffer, till exempel Arial, Century Gothic, Verdana och Trebuchet. Även typsnittet Comic Sans uppskattas av vissa dyslektiker, men uppfattas av andra som barnsligt och oseriöst i vissa sammanhang.

Ett annat råd är att använda korta rader – upp till 18 tecken per rad, vilket har visat sig låta dyslektiker uppnå maximal läshastighet. Ett tredje är att ha ordentligt med luft mellan bokstäverna samt en storlek som är upp till 32 procent större än normalt.

Enligt Chuck Bigelow anses mellan 3 och 17 procent av de läskunniga i moderna samhällen vara dyslektiker, beroende på definition och på hur man mäter. Uppgifter längre tillbaka än till 1800-talet finns inte eftersom läskunnigheten då inte var utbredd.

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt