Nya pennan avgör Anotos framtid

Christer Fåhraeus

Företaget Anoto, med uppfinnarikonen Christer Fåhraeus i spetsen, kämpar mot tiden. Någon gång i höst beräknas pengarna vara helt slut i företagskassan. Hittills har det inte varit någon rusning till butikerna efter företagets nya elektroniska penna. Och de företag som testar den behöver tid för att utvärdera tekniken.

På två år har företaget Anoto dragit in 1,2 miljarder kronor till sina teknikprojekt. Sedan snart två månader finns företagets nya produkt, Anotopennan, ute i mobiltelefonbutiker i hela landet. Företaget varken tillverkar eller säljer pennorna självt utan låter andra tillverka dem på licens. Pennan innehåller en kamera och en bildbehandlingskrets som gör det möjligt att skicka över de skisser man gör med pennan till en mobiltelefon eller pc - och sedan vidare till andra telefoner via sms eller till en dator med e-post.

Christer
Fåhraeus
Men det gäller att pennan slår. Och det är bråttom. Enligt tidningen Affärsvärlden är det fyra månader tills Anotos alla pengar är slut. Andra bedömare som Ny Teknik talat med ger grundaren Christer Fåhraeus ytterligare några månader innan kassan behöver fyllas på, antingen från försäljning eller med nya pengar från ägarna. Hittills håller dock företaget fast vid sitt tidigare löfte att klara sig utan nya pengar från ägarna tills man börjar visa positivt resultat.

Det har inte varit någon rusning i butikerna efter pennan. Någon uppgift om hur många abonnemang som sålts vill Vodafone, som säljer pennorna, inte lämna ut. Men enligt de mobilhandlare Ny Teknik varit i kontakt med har pennan bara sålts i enstaka exemplar. Flera uppger att priset - närmare 3 000 kronor - avskräcker. Med en ny telefon och abonnemangsavgift blir det över 6 000 kronor.

- Man måste vara uthållig när ny teknik ska introduceras, säger Johan Holmgren, pressansvarig på Vodafone i Sverige.

När Ny Teknik besöker en butik visar det sig först att det inte ens finns någon mobiltelefon inne som fungerar tillsammans med pennan. Vid nästa besök blir resultatet i alla fall en bild av en segelbåt och några måsar i mobilen. Men av de åtta skrivtecken som skrivs i meddelandet, måste försäljaren gå in och redigera tre på telefonens knappsats, eftersom pennans teckentolkning inte klarat dem. Ändå är hans handstil prydlig.

De stora intäkterna för Anoto väntas dock inte från penn- och specialpappersförsäljningen, utan från en överföringsavgift som tas ut varje gång ett meddelande skickas med pennan.

- Det är på att dirigera data och inte på mönstret eller pennorna som vi ska tjäna pengar, säger Mårten Rignell, produktchef på Anoto.

Med ett planerat pris på en krona per meddelande krävs det 1, 2 miljarder meddelanden för att företagets ägare ska kunna räkna hem de senaste två årens satsningar. Det kan jämföras med att hela Sveriges befolkning skickade ganska precis en miljard sms under hela förra året.

Men det är inte bara som chatpenna för privatpersoner som Anotopennan ska användas. Just nu anstränger sig Anoto för att sälja in pennan bland företag, som har större möjligheter att räkna hem kostnaden för pennan.

- Om pennan börjar användas på företagen så hoppas vi att det ska spridas som ringar på vattnet även till privatmarknaden. Så har det ju fungerat med till exempel mobiltelefoner, säger Mårten Rignell.

När Anoto i början av månaden presenterade sin satsning mot företagsmarknaden visade företaget upp ett 20-tal partner som ska hjälpa kunderna att komma igång med att använda pennan.

- Vi vill visa att infrastrukturen finns på plats, säger Jan B Andersson som är ansvarig för Anotos företagskunder.

Till infrastrukturen räknas förutom mobiltelefonoperatörer också tryckerier som ska trycka papper med Anotomönstret och konsulter som ska erbjuda Anoto som en del i sitt erbjudande.

Ett antal företag testar själva pennan, exempelvis inom sjukvård och skadereglering på försäkringsbolag. På Volvo i Olofström ser Nils-Göran Friström fördelar för dem som är ute och handlar verktyg utomlands.

- Om vi har folk ute hos leverantören som inte riktigt kan avgöra om man behöver göra en ändring av verktyget, då kan de rita en bild och mejla den direkt till någon här hemma, säger han.

I dag skickas sådana beskrivningar per fax eller muntligt per telefon. I tre månader ska pennan utvärderas av Volvo. Men än så länge har den inte testats i fält. I Spanien där Volvo har leverantörer saknas fortfarande täckning i mobilnätet. Under tiden gör Anoto av med 25-30 miljoner kronor i månaden, ungefär. Och i mars låg kassan på drygt 200 miljoner. Frågan är hur länge investerarna har tålamod. Trots röda siffror på sista raden i alla bolag har finansiärerna varit välvilligt inställda till Anoto och Christer Fåhraeus.

- Han har ett bra rykte och har hela tiden levererat vad han har lovat, förklarar en analytiker som Ny Teknik talat med.


Finansmarknaden verkar imponerad av Christer Fåhraeus både som person och av hans sätt att sälja in sina uppfinningar.

- Han är bra på att prata för sin sak utan att vara "pushig", är ett omdöme.

Men trots förtroendet för Fåhraeus betonar analytikerna att Anoto är ett högriskprojekt. I den värderingen som görs av bolaget i dag räknas stora framtida vinster från Anototekniken in. Men då måste Anoto vinna över tiden och över konkurrensen från annan teknik.





BOLAGET SATSAR ALLT PÅ EN KRETS

Specialkretsen Argus är den gemensamma nämnaren för alla bolag inom Anotogruppen. Den är skräddarsydd för snabb bildbehandling och utvecklades först för att sänka kostnaden på läspennan C-pen. I dag utgör den grunden också för Anotopennan och övervakningskameran We Spot.

- Argus är i någon mening en dator på en krets. Den har alla vanliga delar med processorkärnor och så vidare. Det som gör den unik är att den har ett block som gör att den klarar bildbehandling i realtid, säger Ola Hugosson, chef för utvecklingen av specialkretsar, eller Asic som det kallas på fackspråk, hos Anoto.

Han har varit med i teknikutvecklingen sedan C Technologies startades och är en av de personer som tagit fram de tekniska lösningarna som behövs för att förverkliga Christer Fåhraeus visioner. Tillsammans med sin sju personer starka utvecklingsgrupp tillhör han den absoluta kärnan i företaget.

- Mycket av företagets idéer ligger skyddade i patent på aisic:en, säger Ola Hugosson.

Det tar drygt ett år att utveckla en sådan här krets och det som är fastlagt i hårdvara går sedan inte enkelt att ändra på. Företaget sparade mycket tid när Anotopennan skulle konstrueras eftersom Argus redan användes i C-pennan.

- Det finns andra grejer som är unika i Anotopennan som vi kunde börja jobba med direkt istället, säger Ola Hugosson.

Kamerorna i C-pennan och Anotopennan skiljer sig bland annat åt i optiken, dessutom finns en trycksensor som avgör när pennan trycks mot papperet. Kamerorna som används i Anotos produkter köper företaget in från externa leverantörer.

Den första C-pennan innehöll inte Argus utan byggde helt på standardprodukter. Den speciella bildbehandlingen sköttes istället i läspennans programvara. Men för att kunna producera pennorna till ett rimligt pris och för att få ner strömförbrukningen behövdes en speciell krets som kan ta hand om en viss del av beräkningarna effektivare än en mer generell krets.

Argus finns med även i nästa generations pennor men sedan är det dags för en ny specialkrets. I den ska även större delen av den hårdvara som behövs för att driva en Bluetoothsändare finnas med för att ytterligare dra ned på tillverkningskostnaden.



FÅHRAEUS TVIVLAR INTE PÅ FRAMGÅNG

Christer Fåhraeus vision är att tiotusentals anställda inom jättekoncerner som Federal Express ska ha Anotopennan som dagligt arbetsredskap. Och då kan Anoto bli ett bolag som tjänar stora pengar.

Men sådant tar år. Så nu närmast gäller det att bevisa för ägarna att det i alla fall finns företag som tror på pennan.

- Om vi har slut i kassan är det den första frågan de ställer, konstaterar han.

Bara några timmar efter vårt samtal offentliggör Anotos dotterbolag C Technologies att 15 personer varslats. Koncernen har börjat skära i verksamhet som inte ger vinst.

Under början av nästa år har Anoto lovat att företaget ska börja tjäna pengar. Det är svårt att få raka svar från Fåhraeus om vad han egentligen tänker om introduktionen av pennan hittills. Tidvis låter han som en väckelsepredikant. "Det kommer att ske" är en fras som han upprepar om och om igen, "det kommer att ske, den här teknologin kommer att komma ut i större mängder".

Han berättar om entusiastiska partner och om att flera företag köpt utvecklingspaket för 100 000 kronor, men låter besviken vad gäller lanseringen till mobiltelekunderna:

- Man önskar alltid att allting sålde mer.

Några siffror på vad som var väntat vill han inte ge. Istället skissar han raskt upp möjligheterna. Men i resonemanget finns många om:

Om pennan tillverkas av så många mobiltelefontillverkare att det motsvarar 50 procent av världsmarknaden (i dag har SonyEricsson bara en marknadsandel på drygt 6 procent). Om antalet telefoner med Bluetooth ökar från 1 till 10 procent under nästa år. Om 5-10 procent av dem som har rätt sorts telefoner skaffar Anotopennan. Om antalet operatörer (i dag bara Vodafone) som hanterar Anotopennan ökar så att man når tiotals miljoner abonnenter istället för en miljon?

- Det blir ganska dramatiskt om man tiodubblar alltihop, säger han.

Frågan om hur realistiskt detta är undviker han. Istället pekar han på hur Hitachi satsar stort på att utveckla tilllämpningar för pennan i Japan. De japanska skrivtecknen är betydligt lättare att översätta från handskrivet till maskintext än våra, där kan pennan utnyttjas i betydligt högre utsträckning än här, menar han. Länder med det latinska alfabetet får nöja sig med att jobba med grafik och enklare blanketter under ett antal år, innan tekniken för teckentolkning kan vara ikapp.

Jonas Ryberg

Sus Andersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt