Nya 3d-tekniken viktigt verktyg i rätten

2018-03-02 14:31  
Den kapade lastbilen på Drottninggatan i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

3d-bilder och -filmer på brottsplatser kommer bli vanligare inslag i svenska rättegångar. Just nu används tekniken både i förhandlingen om terrordådet i Stockholm och dubbelmordet i Mantorp.

(Artikeln har uppdaterats)

Metoden kan både innebära större rättsäkerhet och mindre kostsamma brottsutredningar, säger experter.

När åklagare Hans Ihrman i rätten visade upp hur terrormisstänkte Rakhmat Akilov kört lastbilen på Drottninggatan var det ett unikt tillfälle. Det var nämligen första gången som en 3D-film användes som bevisning i en svensk rättssal.

Från olika vinklar ser man lastbilens färd återskapad, i rätt hastighet. Alla byggnader, andra fordon och betonglejon är placerade som det såg ut den 7 april 2017.

– Vi anser att vi har positionerat in lastbilen med några decimeters noggrannhet. Vi återställer egentligen hela scenen som den såg ut vid attentatstillfället, säger Håkan Larsson.

Läs mer: Akilovs dolda nätverk kartlagt

Larsson ingår i den fyra man starka gruppen Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping, som använder den nya 3D-tekniken. Det är inte bara ett viktigt verktyg i en rättegång, utan också för polisens utredare. Normalt återställs och städas en brottsplats när de nödvändiga undersökningarna är genomförda, och utredarna kan inte i efterhand gå tillbaka och se hur det såg ut. Men med 3D-dokumentation blir det virtuellt möjligt.

NFC har nu även skapat 3D-bilder från det brutala dubbelmordet i Mantorp. Genom att scanna huset har teknikerna kunnat återskapa hur det såg ut i köket där paret hittades. På bilderna är dödsoffren borttagna, i stället syns virtuella figurer.

Syftet med tekniken är att skapa en tydligare bild av händelseförlopp och minska risken för missförstånd. Helt enkelt att öka rättssäkerheten.

– Jag brukar alltid tänka på alternativen – det är betydligt mycket svårare att förklara Drottninggatan utan filmen. Man hade fått ta till bilder och text, och då kan det vara mycket svårt att få ihop sammanhanget. Tittar man på ett foto vet man inte ens vilken vinkel eller vilken del det är ifrån. Det här är ett väldigt bra sätt att integrera all information som finns och göra den överskådlig, säger Lena Klasén, chef på NFC.

Många utredare har fått upp ögonen på 3D-tekniken och efterfrågan växer. NFC:s grupp jobbar med flera ärenden, hemligt vilka på grund av förundersökningssekretess.

Läs mer: Cyberterrorismen är inte långt borta

Ambitionen är att föra ut tekniken i varje polisregion. Det är dyrt, men det lönar sig i längden, enligt Håkan Larsson.

– Det kostar en slant att köpa in sensorer. Men enligt mig är det småpengar i sammanhanget mot vad det kan tillföra. Den här tekniken är här för att stanna, den kommer att komma till användning bara mer och mer, säger han.

Bland annat skulle den kunna ersätta åtgärder som används i dag och som kan vara både dyra och komplicerade att genomföra.

– Att exempelvis gå syn på en brottsplats kan orsaka rätt mycket bekymmer och kostnader, inte minst när det gäller säkerheten i känsliga mål. Man ska ha med sig rätten, den tilltalade, åklagare, poliser och så vidare, säger Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare.

Men han varnar också för risker om bilderna och filmerna inte följer principerna om objektivitet.

– I ett sådant här sammanhang är det oändligt viktigt att motparten får möjlighet att ge synpunkter på resultatet innan det framläggs så att rätten vet om det finns invändningar.

Mer om: 3D-teknik Terror

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt