Nu blir våra prylar uppkopplade

2011-10-18 23:00  

Ericsson, ABB och LKAB satsar stort på trådlös uppkoppling av prylar. – Det är kul att flera svenska storföretag är tidigt ute med den här tekniken, säger Hans Vestberg, vd på Ericsson.

Ericsson räknar med att det finns 50 miljarder uppkopplade prylar år 2020. Redan i dag kommunicerar rader av olika apparater med varandra. Det handlar om allt från fjärravläsning av elmätare till spårning av con­tainrar. Till och med älgar har kopplats upp. 241 älgar har skickat 900 000 sms inom ­projektet Moosetrack.

– Sverige ligger långt framme och det finns mycket att vinna för många svenska företag på att hänga med i den här utvecklingen, säger Östen Frånberg, som leder projektet Internet of Things på IVA.

Han uppskattar att det finns runt 500 forskare och utvecklingsingenjörer i Sverige som jobbar inom det nya området, som ibland kallas M2M (Machine to Machine), ibland IoT (Internet of Things). Störst är aktiviteten på ABB, ­Ericsson och forskningsinstitutet Sics. Men i Kiruna är man också på gång.

För LKAB är det en viktig del i den framtida strategi. Med trådlös uppkoppling av allt från lastmaskiner till produktions­riggar och sensorer som mäter seismisk aktivitet ska gruvjätten bli effektivare och ­säkrare.

– Vi har ett ­nästan omättligt ­behov av sensorer. Jag skulle vilja ha en sensor på varje förstärkningsbult i gruvområdet och mäta av belastningstöjningen en gång i timmen. Det skulle höja säker­heten ytterligare, säger Åke Kruuka, verksamhetschef för FoU Gruva på LKAB

En förutsättning för LKABs nya vision är den stora utbyggnaden av trådlösa nät som just nu pågår i gruvorna. Det kommer att bli ett av världens största wlan i gruv­miljö.

På ABB i Sverige jobbar ett hundratal ingenjörer med industriell kommunikation mellan apparater.

– I framtiden kommer nästan alla automationsystem att innehålla någon form av trådlösa tekniker, säger Johan Åkerberg, forskningssamordnare på ABB Corporate Research.

ABB är bland annat djupt in­volverat i den nya miljöstadsdelen Norra Djugårdsstaden. Där installeras styrsystem och sensorer som mäter, avläser och styr för­brukningen av allt från värme till avfall.

Visioner om uppkopplade ­prylar fanns även på 1990-talet. Men inget hände. Denna gång är det annorlunda, anser Ericsson.

Vd Hans Vestberg ser många intressanta exempel ute på före­tagen, både hemma och utomlands.

– Det är kul att flera svenska storföretag är tidigt ute med den här tekniken. Det är min övertygelse att allt som tjänar på en uppkoppling, som ges ett ökat värde ­eller minskad kostnad, tids nog också kommer att ha det, säger han.

M2M i verkligheten

Länge har det funnits otaliga exempel på möjliga användningsområden för uppkopplade prylar. Nu finns allt fler verkliga exempel.

Fjärravläsning av elmätare.  I Sverige finns 14 procent av simkorten i prylar. Merparten finns i elmätare.

Spårning av containrar.

Kreditkortsläsare.

Effektivisering av belysning.

10 000 får finns uppkopplade till mobilnät i Norge.

Personbilar som informerar räddningstjänsten vid olycka.

Lastbilar som informerar ­åkeriägare om rutter, bränsle­åtgång och service.

Stora maskiner som informerar om var och hur mycket de används.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt