Ministern: ”Inte så enkelt att dela data som man önskar”

2016-11-09 14:47  
Gabriel Wikström (S), minister för sjukvård och folkhälsa: – Artificiell intelligens kan ge bra stöd åt sjukvården, bland annat när diagnoser ska sättas, säger han. Men svensk sjukvård har många grundläggande it-problem som måste lösas. Foto: Jessica Gow / TT

System med artificiell intelligens kan göra sjukvården mer patientsäker, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Men han tror att det kan bli debatt om den personliga integriteten.

Gabriel Wikström har inte mött någon inom svensk hälso- och sjukvård som specifikt har efterfrågat system med artificiell intelligens.

– Man pratar inte om det i termer av ai, men pratar om det i termer av bättre beslutsstöd, att den kunskap som finns ska vara tillgänglig. Till exempel när man sitter med en patient och ska ställa diagnos ska det finnas stöd inbyggt i it-systemet, säger Gabriel Wikström.

Ny Teknik har tidigare skrivit om att IBM förbereder ett intåg för superdatorn Watson i svensk cancervård. Watson har tillgång till skriftlig information men lär sig också att tolka olika slags röntgenbilder, och kan ge läkare förslag på behandlingar.

Gabriel Wikströms bild av svensk sjukvård är att den tekniska utvecklingen har nått långt. Men det finns stora problem.

– Vi har problem med grundläggande it-system som inte samverkar, som journalsystem. Det är inte så enkelt att dela data som man önskar, eftersom vi har många olika huvudmän inom sjukvården. Men vi ser att patientsäkerheten hämmas av att data inte delas. Kommer vi inte förbi de här faktorerna så kommer vi inte vidare i den utveckling som ai är en del av.

Samtidigt måste sjukvården ta hänsyn till den personliga integriteten och sekretessregler.

– De etiska överväganden som görs om ai kommer antagligen att bli som mest intensiva just inom vården, spår ministern.

Lytics, ett av ai-bolagen som Ny Teknik har talat med, går till USA för att testa sina metoder eftersom man upplever att det har varit svårt att genomföra försök i Sverige. Ett skäl är att politiska beslut kan sätta stopp trots lyckade pilotförsök.

Vad säger du om kritiken?

– Jag vill ändå påstå att vården är väldigt välkomnande inför ny teknik. Ibland finns det kanske organisatoriska eller juridiska hinder. Men det här är ett område vi måste bli bättre på, annars kommer andra länder ifatt oss, säger Gabriel Wikström.

För att få fart på svenska ai-initiativ inom hälso- och sjukvård öppnade innovationsmyndigheten Vinnova nyligen ett program som omfattar 20 miljoner kronor.

Aktörer som företag, universitet och högskolor, landsting och kommuner uppmanas att söka stöd för samarbeten. Stöd kan ges till projekt som utvecklar beslutsstöd, med kravet att de är nyskapande.

– Det är inte så många som håller på med ai inom hälsa, vård och omsorg. Ett av syftena är att locka företag som sysslar med ai till det här området, att de ska upptäcka potentialen, säger Linda Swirtun, programledare på Vinnova.

Linda Swirtun Foto: Vinnova

Läs mer:

Läs mer: USA:s ai-vård idealet för nya svenska bolag

Programmet öppnade i oktober och har väckt stort intresse.

– Vi har fått väldigt mycket mer frågor än vad vi förväntade oss. Vi får frågor som hur vi definierar artificiell intelligens, men vi har valt att inte definiera det. Det är en poäng att utlysningen är så öppen.

Varför behöver sjukvården använda ai?

– Det behövs bra stöd för att välja rätt behandlingar och för diagnostik. Det kommer hela tiden ny forskning, och det är omöjligt för professionen att hinna läsa allt som publiceras. När det gäller ovanliga diagnoser kan man inte heller alltid förlita sig på beprövad erfarenhet, säger Linda Swirtun.

Vinnova har tidigare gett stöd till enskilda projekt som arbetar med artificiell intelligens inom olika områden, men har inte haft ett helt program som är inriktat på just ai. Programmet är öppet i ett år, vilket är en lång utlysning för att vara Vinnova.

En orsak, enligt Linda Swirtun, är att man vill bidra till samarbeten i helt nya konstellationer.

Artificiell intelligens – vad är det?

System som på något sätt har en självlärande funktion, det vill säga som kan dra slutsatser av erfarenheter, precis som människor. Ai-system har inslag av bild- och mönsterigenkänning.

Ett centralt begrepp inom ai är maskininlärning, som är programvara som kan lära sig själv att hitta mönster i enorma mängder data.

Ett annat begrepp inom ai är artificiella neurala nätverk eller neuronnät, som står för det system av algoritmer som ska efterlikna det biologiska neurala nätverket i till exempel en mänsklig hjärna, och skapar kopplingar mellan olika enheter i nätverket.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt