Miljövänliga dieslar slukar FoU-pengar hos Scania

2001-04-11 10:42  
Lastbilstillverkaren Scania gjorde ett ryck och ökade sina satsningar på forskning och utveckling med nästan 30 procent under förra året till 1,6 miljarder kronor.

Den misslyckade Volvoaffären är en del av förklaringen. Under förhandlingarna frystes flera projekt.

Nu är det full fart framåt. Om några år ska en ny generation tunga Scania-lastbilar presenteras. Framförallt är det utvecklingen av nya, miljövänliga dieselmotorer som slukar större FoU-resurser.

- Vi ökar takten i utvecklingsarbetet för att klara de framtida miljökraven. Det behövs till exempel helt nya, elektroniska styrsystem, förklarar Urban Johansson, chef för Scanias motorutveckling.

Han har sitt kontor i en av två stora byggnader på Scania-området i Södertälje som går under namnet Tekniskt centrum. Till skillnad från många andra svenska storföretag har Scania koncentrerat sin FoU till Sverige. Alla de omkring 1 200 forskarna och utvecklingsingenjörerna arbetar i Södertälje.

- Det är en stor fördel att ha allt samlat på ett och samma ställe. Det förenklar arbetet i projekten och kommunikationen mellan medarbetarna, säger Urban Johansson.

De stora dieselmotorerna är Scanias hjärta och bara motorutvecklingen sysselsätter drygt 250 personer. Precis som växellådor, chassin, axlar och hytter är också motorerna uppbyggda i moduler. Det modulbaserade byggsättet är Scania världskänt för.

- Många följer efter men ingen har kommit lika långt med moduluppbyggda motorer, säger Urban Johansson.

I labben står rader av provmotorer i ljudisolerade celler. Här studeras och simuleras förbränningsprocesserna in i minsta detalj. Ett stort arbete läggs också ner på att förstå vad som påverkar avgasutsläppen.

- Det är en stor utmaning att minska mängden partiklar och kväveoxider ner till de nivåer som kommer att krävas om några år, säger Urban Johansson.

Framtidens motorer kommer att innehålla allt fler elektroniska styrsystem.

- Vi arbetar till exempel med att styra bränsleinsprutningen i små, små steg. Det gör att vi kan kontrollera förbränningen på ett sätt som vi bara kunnat drömma om tidigare.

Andra sätt att minska avgasmängderna är att återcirkulera avgaserna och använda katalysatorer, system som hela tiden utvecklas och förfinas.

I ett mer långsiktigt projekt, bland annat tillsammans med Lunds tekniska högskola, arbetar Scania med en ny typ av motor, en blandning av en ottomotor och en dieselmotor som går under namnet HCCI (Homogeneous Charge Compression Ignition). Precis som i en ottomotor sprutas en blandning av luft och bränsle in i cylindern, men istället för att använda tändstift komprimeras blandningen tills det självantänds som i en diesel.

Fördelarna är att dieselns höga verkningsgrad kan kombineras med låga utsläpp av partiklar och kväveoxid.

- Vi liksom våra konkurrenter är inne på det här spåret. Men det kommersiella genombrottet ligger kanske tio år fram i tiden. Än gör vi bara encylinderprov, säger Urban Johansson.

Ännu längre fram ligger lastbilar som drivs av bränsleceller. Scania har inte satsat på någon egen bränslecellsforskning.

- Men vi följer utvecklingen noga, säger Urban Johansson.

Som andel av omsättningen satsar Scania idag tre procent av sin omsättning på forskning och utveckling. Jämfört med många andra företag i FoU-ligan är det en blygsam andel.

Antalet patent ligger på mellan 20 och 30 om året, att jämföras medEricssons 1 300.

- Men så verkar vi också i en mogen bransch där det inte sker några stora tekniska revolutioner. Hemligheten ligger mer på detaljnivå, säger Urban Johansson.






IFS PETAR NER SAAB FRÅN TRONEN

Programvaruföretag ny etta i Ny Tekniks årliga ranking av företagens FoU

Efter fem år
lämnar Saab toppen i FoU-ligan. Efter samgåendet med Celsius har Saabs satsningar på forskning och utveckling sjunkit till 21 procent av omsättningen.

Förstaplatsen i Ny Tekniks årliga FoU-liga intas istället av programvaruföretaget IFS i Linköping som satsade 22 procent av omsättning på FoU under 2000.

FoU-ligan bygger på de uppgifter om FoU som företagen själva redovisar i sina årsredovisningar. För att få vara med på listan måste företaget omsätta minst en miljard kronor.

Sammantaget ökade de 20 mest FoU-tunga företagen sina investeringar i FoU med 11 procent under år 2000. Tillsammans spenderade de 125 miljarder kronor på forskning och utveckling.

Procentuellt stod IFS för den största ökningen. Det är företagets satsning på en ny version av affärssystemet IFS Applications som lett till tunga utvecklingskostnader.

- Vi tog ett medvetet beslut om att öka takten förra året för att anpassa vårt affärssystem till internet, förklarar utvecklingschef Michael Hallén.

Ökningen av FoU:n med närmare 50 procent har emellertid kostat. Förra året redovisade IFS en förlust på 246 miljoner och har nyligen fått fylla på kassan med en nyemission.

I absoluta tal står Ericsson i en klass för sig. Den svenska telekomjätten svarade ensam för en tredjedel av den sammanlagda FoUn.

Under 2000 ökade Ericsson sin FoU med 41 procent till 40 miljarder kronor vilket är nästan 15 procent av omsättningen. Den stora ökningen beror på vidareutveckling av tredje generationens mobiltelefonisystem, 3G.

Enligt Ericssons tekniska direktör Jan Uddenfeldt stannar nu ökningen av. FoU ingår i det besparingspaket på 20 miljarder konor om året som Ericssons ledning nyligen aviserat.

Lastvagnstillverkaren Scania i Södertälje har också gjort ett rejält ryck och ökade sin FoU med nästan 30 procent förra året. De ökade resurserna går framförallt till motorutveckling (se artikel här intill).

Även fordonsunderleverantören Haldex har ökar sin FoU.

- Vi har successivt ökat våra utvecklingsresurser under flera år. Under förra året satsade vi framförallt på våra bromssystem för tunga fordon, säger Haldex vd Claes Warnander.

De numera icke svenska läkemedelsbolagen tillhör liksom tidigare år de mest FoU-intensiva. De är också de företag som satsar mest på forskning till skillnad från utveckling.

Av Astra Zenecas forskning sker fortfarande ungefär en tredjedel i Sverige enligt företagets informationschef Staffan Ternby.

Pharmacia har däremot fortsatt att flytta och sälja ut den svenska delen av forskningen. Från att ha haft 1 700 forskare i Sverige 1995 finns idag bara ett fåtal kvar inom Pharmacia Diagnostics.

I år försvinner forskningen inom metaboliska sjukdomar till det avknoppade forskningsbolaget Biovitrum som kommer att få 900 anställda. Efter det är i princip Pharmacias forskning i Sverige borta.


INGEN SLÅR ERICSSON

Ericsson är ohotad
i toppen när FoU räknas i pengar. Under förra året satsade Ericsson 39,9 miljarder på forskning och utveckling, en ökning med 41 procent.

Den kraftiga ökningen beror framförallt på vidareutvecklingen av produkter och system för tredje generationens mobiltelefoni, 3G. De nya näten kräver inte bara ny radioutrustning, även det fasta nätet och servicenäten måste uppgraderas.

Som andel av försäljningen ligger FoU-kostnaderna på knappt 15 procent.

- Det är en normal nivå för branschen om man jämför med företag som Cisco, Nortel och Lucent, säger Ericssons tekniska direktör Jan Uddenfeldt.

Han räknar dock inte med att Ericssons FoU ska fortsätta att öka, varken i absoluta tal eller som andel av omsättningen. FoU ingår i det besparingspaket på 20 miljarder kronor om året som ledningen nyligen aviserat.

- Vi har en stor FoU-organisation spridd över världen och nu ser vi över hur vi kan slimma den. Bland annat kommer vi att minska antalet konsulter och ta bort en del projekt.

Totalt arbetar 26 800 personer med forskning och utveckling inom Ericsson. Knappt hälften finns i Sverige.





Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt