Miljonstöd driver biogas

Biogasen expanderar. I Linköping, Trollhättan och Kristianstad kör nu alla stadsbussar på biogas. Och i Västsverige fördubblades antalet gasfordon och tankställen under förra året. Allt pekar på att även produktionen av fordonsbränslet biogas kommer att fördubblas. År 2001 producerades det 55 gigawattimmar biogas till fordon i Sverige. Förra året närmade sig siffran 100 gigawattimmar, bedömer Johan Rietz, vd på branschorganisationen SGC, Svenskt Gastekniskt Center. Även det tiotal så kallade samrötningsanläggningar, som producerar mest fordonsgas i landet, kommer att öka till 20 inom ett par år. Och flera av de nuvarande anläggningarna kommer att bygga ut sin produktion. Det framgår av ny statistik som tagits fram av RVF, Svenska Renhållningsverksföreningen. Men tekniken är dyr. Det krävs fortfarande bidrag för att produktionsanläggningarna ska byggas, anser de flesta som Ny Teknik pratat med. Även själva tankstationerna för gas är betydligt dyrare än motsvarande mackar för bensin eller etanol (se artikeln intill). Regeringen har de senaste fyra åren delat ut totalt 6 miljarder kronor till LIP-projekt, lokala investeringsprogram för hållbar utveckling. Drygt 400 miljoner kronor av stödpengarna har gått till olika biogasprojekt. Exempelvis den nya biogasanläggning som precis ska tas i drift i Skövde. Anläggningen kostade 16 miljoner kronor. Ungefär 7 miljoner av detta är LIP-bidrag. - Bidrag har nog varit en förutsättning för många kommuner. Men vårt projekt hade kanske blivit av ändå, säger Stefan Farrington, chef för vatten- och avloppsverken i kommunen. Kommunen hade redan en outnyttjad rötgaskammare, och biogasanläggningen ligger nära ett slakteri som har avfall som kan rötas till gas. Anläggningen ska huvudsakligen producera fordonsgas men ännu finns det inga gasfordon i kommunen. Under tiden finns det andra köpare av gasen. Den används för att värma avloppsverkets processvatten. Biogasen kan driva kommunens gasmotor som producerar el och värme. Fjärrvärmeverket har en gaspanna, och slakteriet ska gå över från gasol till biogas när de bränner bort borsten på de slaktade grisarna. Biogas produceras på över 200 anläggningar i Sverige. Men det mesta av biogasen bränns orenad i värmepannor. Bara runt fem procent av gasen renas vidare till fordonsgas. Fordonsbränslet produceras främst på de tio anläggningar som har specialiserat sig på så kallad samrötning. Anläggningarna blandar gödsel med avfall från livsmedelsindustrin och slakterier, och ibland även med källsorterat matavfall från hushåll. Men nu ökar intresset för att uppgradera rågas till fordonsgas, hävdar många i branschen som Ny Teknik pratat med. - När det gäller produktionsanläggningar har nog LIP varit nödvändigt, säger Bernt Svensén, projektledare för Biogas Väst, som ingår i marknadsföringsbolaget Business Region Göteborg. Enligt honom behöver tekniken utvecklas och processkunnandet öka så att effektiviteten blir högre. Även SGC jobbar för att pressa kostnaderna, ända ner till småskalig gårdsproduktion. - Det måste bli hyllprodukter, så man kan ringa till den lokala smeden som kommer och sätter upp den anläggning man valt, säger Johan Rietz, vd på organisationen. SGC vill också organisera en gemensam upphandling av tankstationer. Systemet ska vara uppbyggt som moduler så att en tankstation enkelt och billigt kan byggas ut om efterfrågan på gasen ökar. Men även kommersiella intressen driver på biogasen. Bolaget Linköping Biogas har patenterat en ny metod som ska göra produktionen av biogas lönsam utan bidrag (NyT 2002:35) . Och LRF är intresserade av biogas. Starkast är intresset i Skåne och Västsverige. Bolagen Sydkraft Gas och Fordonsgas Väst, som delvis ägs av Nova Naturgas, vill gärna öka sin försäljning av biogas. Men bolagen är minst lika sugna på att sälja naturgas. År 2008 planerar Sydkraft Gas att sälja 20 gånger mer biogas. Men målet är samtidigt att 75-90 procent av försäljningen av fordonsgas ska vara naturgas. Förbränningen av naturgas bidrar till växthuseffekten, men mindre än bensin. Och motståndet mot naturgas verkar ha mjuknat betänkligt i Sverige. Såväl gasbolagen som andra biogasaktörer talar idag hellre om fordonsgas än att dela upp den i en förnybar och en fossil komponent. - Biogasen måste kopplas ihop med naturgasen. Det ser vi som en förutsättning för att biogasen ska kunna hävda sig på sikt, säger Bernt Svensén på Biogas Väst. Genom att bygga naturgasnätet skapas också en distributionsväg för biogasen. Naturgasen kan också fungera som reserv om produktionen av biogas får problem, argumenterar både gasbolagen och Bernt Svensén. - För tio år sedan fanns det ett stort motstånd mot naturgas eftersom det är ett fossilt bränsle men den här möjligheten öppnar nya dörrar, säger han. Kort körsträcka största problemet Fordon som körs på biogas eller fossilgas (naturgas) är tystare och ger lägre utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Och biogas från rötat organiskt avfall ger betydligt mindre bidrag till växthuseffekten än bensin och diesel. Det är den korta körsträckan som är biogasens akilleshäl. En fulltankad personbil kan köra 20-30 mil på biogas. Sedan måste man tanka eller använda den bensintank som även finns i bilarna. Och att hitta en mack kräver planering. Det finns bara ett 30-tal tankstationer för biogas i landet. Eftersom oljebolagens intresse är lågt för gasbränslet ligger de flesta tankstationer inte på bensinmackar. Men med en karta och förteckning över mackarna i handsfacket kan man köra på gas från Malmö till Uppsala. Den dyra infrastrukturen är gasens andra svaghet. En gasmack kräver investeringar i en kompressor samt slangar och tankar som klarar tryck som är 200 gånger högre än normalt lufttryck. Den gasmack som byggdes i Helsingborg förra året kostade 15 miljoner kronor. Motsvarande tankstation för bensin eller etanol kostar runt 3 miljoner, enligt OKQ8. Kostnaden i infrastruktur är en av anledningarna till att bensinbolagen är tveksamma till gas. De har istället satsat på etanolbränslet E85 som finns på uppåt 70 bensinmackar från Malmö till Övertorneå. Men även försörjningen har varit ojämn i stora delar av landet. Därför har gasdriften fått betydligt större genomslag längs Västkusten och i Skåne, där naturgasledningarna kompletterar biogasen. Där är det gasbolagen som står för investeringarna i gasmackar. Bolagen vill bygga upp en efterfrågan på gas och hoppas tjäna pengar i framtiden på större sålda volymer, främst på fossil naturgas. År 2008 hoppas Sydkraft Gas att få sälja 400 gigawattimmar gas till 5 000 fordon. Men 75-90 procent av de volymerna är fossil naturgas. Det som bidragit till biogasens popularitet är det relativt stora utbudet på gasfordon. Till exempel finns Volvo V70, S60 och S80 samt VW Golf och Opel Zafira som gasfordon. Både Volvo och Scania har gasmotorer för tyngre fordon. Därför kör åtskilliga bussar, sopbilar och distributionslastbilar idag på gas. Analys: Biogas som bilbränsle + Att köra på metan (biogas och naturgas) ger tystare fordon som släpper ut mindre kväveoxider, kolväten och partiklar. + Biogas från rötat organiskt avfall ger betydligt lägre bidrag till växthuseffekten än bensin och diesel. + Det finns flera gasfordon att välja mellan. Etanolbränslet E85 kan bara tankas i bilmodellen Ford Focus FFV. -Biogasen är dyr att producera och processtekniken har fortfarande en tendens att krångla. - En tankstation är runt fem gånger dyrare än motsvarande station för etanol eller bensin. - Om metan (biogas och naturgas) läcker ut ger den 21 gånger högre bidrag till växthuseffekten än koldioxid.