Memristorn kan ersätta hårddisk nästa år

2008-09-02 09:26  

Så kallade flash-hårddiskar sätts i allt fler bärbara datorer hos kontorsanvändare. Men flashminnet slits. Därför riktas nu nyfikna blickar mot HPs alternativa teknik "memristorn", som kan ge bättre minnen redan nästa år.

Det gick ett sus genom elektronikvärlden när Hewlett-Packard i våras presenterade sin ”memristor”, en ny typ av elektronisk komponent med lika grundläggande funktion som motstånd, spolar och kondensatorer. Teorin fanns sedan 1970-talet, men först i år har den gått att bygga.

Redan nästa år räknar HP med att kunder ska kunna pröva minneskretsar som bygger på den nya tekniken. Den nya minnestypen kallas Rram (resistive random access memory). Och om HP har tur så kommer den precis i rättan tid för en datormarknad där allt fler användare vill byta ut sina snurrande hårddiskar mot orörliga minnen.

De orörliga minnena som ersätter hårddiskar kallas ofta SSD, för solid state drives. Deras fördelar är snabbhet, strömsnålhet och stöttålighet, och det lockar affärsanvändare som inte är känsliga för priset. Men nu varnar kännare för utslitningsrisken med de flashminnen som används i dag. De klarar några tusentals eller tiotusentals läs- och skrivcykler. För viss datoranvändning räcker det länge, men vissa program utnyttjar minnet så intensivt att det kan slitas snabbt.

– Risken för halvledarföretagen är att en datortillverkare, eller mest troligt en slutanvändare, kommer att utnyttja orörliga minnesskivor för användningsområden som de inte är lämpade för. Bakslaget blir då att skivorna ses som opålitliga, varnar Bob Merritt, vid analysfirman Convergent Semiconductors, i tidningen Electronic Engineering Times.

Han ser det som feltänkt att minnesskivor med flashteknik marknadsförs som lämpliga för affärsanvändare, som riskerar att förlora viktig information.

Datorjätten IBM och minnestillverkaren Sandisk hör till dem som sägs nobba flashminnena när det krävs hög tillförlitlighet. Enligt EE Times bedömer företagen att två grupper av teknik kandiderar om att ta över tronen. Ena gruppen kallas fasväxlingsteknik, den andra kallas resistiva minnen. Till den senare gruppen hör HPs memristorminnen, men också en teknik som kallas PMC (Programmable Metallization Cell) från företaget Axon Technologies.

Men än riskerar uppstickarna käppar i sina hjul. Intel presenterade nyligen ny teknik för att göra flashminnen ännu mer snabba och strömsnåla (se artikellänk), och det senaste året har flashtekniken förbättrats oväntat snabbt.

Med HPs memristorteknik ryms 100 gigabit minne på en kvadratcentimeter kisel. En marknadsanalytiker säger till EE Times att den siffran kommer att behöva tiofaldigas om HP vill vara på den säkra sidan.

Orörliga minnesskivor snabbare än hårddiskar

Hittills är det så kallade flashminnen, baserade på en typ av halvledargrind som kallas nand, som har använts när hårddiskar ersätts med orörliga minnen.

Minnena kan paketeras så att de kan fästas på samma plats som en vanlig hårddisk. Det är därför som hårddiskersättarna ofta kallas för flash-hårddiskar, fast de egentligen inte är skivor.

Jämfört med hårddiskar drar de mindre ström, vilket ger längre batteritid i bärbara datorer, de ger snabbare minnesläsning och de går inte sönder av att tappas i marken. Däremot är de runt 30 gånger dyrare för samma minnesutrymme, och har den stora nackdelen att de slits.

Memristorn uppstår där trådar korsas

Memristorns princip är att det som kallas för magnetiskt flöde blir proportionellt mot en laddning. (I motstånd handlar motsvarande relation om spänning och ström, i spolar beror flödet på strömmen och i kondensatorer beror spänningen på laddningen.) Det ger effekten att memristorns motstånd kan förändras. Den kan på så sätt ”vippas” till resistanslägen som får betyda ett eller noll. Med ett par miljarder sådana på en kiselbricka bildas en minneskrets.

Memristorn utgörs av korsningen mellan två trådar av titanoxid. Den ena är ”dopad” med hålrum motsvarande syreatomer. Genom att koppla ström fram och tillbaka flyttas syrehålen mellan de två trådarna i korsningen.

Alexander Kristofersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt