Kyotostart med osäker framtid

2005-02-16 07:30  

I dag, den 16 februari 2005, träder Kyotoprotokollet om åtgärder mot klimatförändringen i kraft. Därmed börjar kontrollen av de anslutna ländernas utsläpp av växthusgaser på allvar. Men USA och Australien, som svarar för en tredjedel av i-ländernas utsläpp, har fortfarande inte ratificerat protokollet. Och det fortsatta klimatarbetet efter 2012 är mycket osäkert.

Från och med nu är 38 industrialiserade länder lagligt bundna att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Enligt överenskommelsen ska utsläppen minska med i genomsnitt 5,2 procent till år 2012 jämfört med läget 1990. Men det krävs betydligt mer enligt miljöexperter för att hejda klimatförändringen.
 
- Vi bör minska utsläppen med 1,5 procent per år tills de har nått nästan noll i slutet av århundradet, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers.
 
Enligt EU:s separata fördelningsplan för att nå det nuvarande Kyotomålet har Sverige rätt att öka sina utsläpp med fyra procent då kärnkraften är tänkt att avvecklas. Men Sverige har antagit ett nationellt klimatmål som i stället innebär en minskning med fyra procent.
 
Enligt en analys gjord av Naturvårdsverket och Energimyndigheten bedöms de svenska utsläppen av koldioxid minska med drygt en procent till år 2010. Det innebär att Sverige skulle klara EU-målet men inte det nationella målet.
 
Kyotoöverenskommelsen gäller perioden 2008 - 2012. Hur det ska bli därefter är oklart. Internationella förhandlingar i Buenos Aires i december 2004 gick minst sagt trögt. USA och en del u-länder vägrar att diskutera en fortsättning.
 
Det enda resultatet blev att ett nytt möte ska ske i Tyskland i maj, men USA vill att det mötet enbart ska handla om informationsbyte utan regelrätta förhandlingar om en fortsättning av Kyotoöverenskommelsen.
 
USA:s motiv för att inte ansluta sig är enligt president Bush dels att det skulle bli för dyrt för landet dels att USA anser att även en del u-länder bör åläggas klimatåtgärder vilket inte gäller nuvarande överenskommelse.
 
- Utan USA i det fortsatta klimatarbetet blir det mycket svårt att nå de utsläppsminskningar som krävs på långs sikt, säger Lars Kristoferson, generalsekreterare på Världsnaturfonden, WWF.
 
Men bilden av USA som klimatbov behöver nyanseras anser några klimatexperter.
 
- Det görs en hel del på delstatsnivå när det gäller klimatinsatser och den amerikanska regeringen satsar faktiskt en del pengar på klimatforskning, säger Leif Bernergård, biträdande chef på Naturvårdsverkets internationella sekretariat för klimatfrågor.
 
Även Christian Azar vill ge en mer förhoppningsfull bild av läget i USA:
 
- Man måste inse att USA inte är enbart Bush. Det fanns ett förslag i den amerikanska senaten om att införa ett handelssystem som skulle minska utsläppen med 10 procent till 2016 som var relativt nära att gå igenom.
 
- Och i Kalifornien, som är den femte eller sjätte största ekonomin i världen bedriver guvernör Schwarzenegger klimatpolitik. Om EU kan visa att det faktiskt går att minska utsläppen utan att det kostar skjortan så stärker det klimatopinionen i USA.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt