Kollaps hotar EUs alternativ till gps

2002-03-06 13:00  
30 navigationssatelliter för drygt 32 miljarder svenska kronor.

Om några veckor avgörs ödet för Galileo, det största enskilda teknikprojektet i EUs historia. Flera länder, bland annat Sverige, tvekar om kostnaderna sedan näringslivet backat ur finansieringen.

Den 26 mars avgör
Björn Rosengren tillsammans med de andra 14 transportministrarna i EU om det omstridda satellitnavigeringsprojektet blir verklighet år 2008. Projektet är tänkt att frigöra Europa från beroende av det amerikanska systemet gps (Global Positioning System), som kontrolleras av den amerikanska militären.

Galileo har planerats, lovordats, diskuterats, kritiserats och förhalats i ett par års tid.

- Nu gäller det. Det har blivit en trovärdighetsfråga. Ministerrådet får inte bättre underlag om man skjuter avgörandet framför sig ännu en gång, säger Maria Gelin, kommunikationsattaché på Sveriges EU- representation i Bryssel.

Det transportministrarna rent konkret ska ta ställning till är en satsning på 4,5 miljarder kronor till den så kallade utvecklingsfasen. Om de säger ja kommer ESA, den europeiska rymdstyrelsen, som styrs av EUs forskningsministrar, att anslå lika mycket.

Sedan återstår det att hitta finansiering till utbyggnadsfasen; de 30 satelliterna ska skjutas upp och placeras i banor och mottagarna på jorden ska komma på plats.

Ända fram till i november förra året var den gängse uppfattningen att det skulle gå att locka näringslivet att investera i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsbolag för Galileo. Men en studie från konsultbolaget Price Waterhouse-Coopers, beställd av EU-kommissionen, slog ned som en bomb. Den visade att det privata näringslivet inte alls är villigt att finansiera en så stor andel av kostnaderna för utbyggnad och drift som EU tänkt sig. Dessutom kräver industrin statliga garantier.

Enligt de ursprungliga planerna skulle den första utvecklingsfasen, år 2001-2005, betalas med offentliga medel sedan förväntades näringslivet stå för 70 procent av kostnaderna.

- Vi har ett helt annorlunda projekt nu än 1999, då planerna drogs i gång, säger departementssekreterare Lasse Darin, som samordnar beredningen av Galileo i det svenska regeringskansliet.

I praktiken måste transportministrarna nu ta ställning till Galileo som ett helfinansierat statligt projekt, enligt Lasse Darin.

- Men samtidigt säger rapporten att möjligheterna till intäkter från olika tjänster är större än beräknat, påpekar han.

I studien, från Price Waterhouse-Coopers, värderas samhällsvinsten med Galileo under åren 2008-2020 till omkring 160 miljarder kronor. Främst beroende på besparingar inom luft- och sjöfartsindustrin.

Trots att förutsättningarna för finansieringen ändrats sägs Björn Rosengren vara fortsatt intresserad av att Galileo utvecklas. Men finansminister Bosse Ringholm tvekar.

EU-kommissionen försöker driva transportministrarna framför sig med nya argument:

De radiofrekvenser som man mödosamt förhandlade sig fram till i WRC (World Radiocommunications Conference) i maj 2000 riskerar att gå förlorade om de inte tas i bruk som planerat.

Europeisk industri förlorar marknadsandelar till USA om Galileo inte fungerar från 2008.

Argumenten kan behövas; allt fler EU-länder börjar nu tveka.

Vid ett finansministermöte i december förra året deklarerade Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Danmark att man inte var intresserad av att finansiera projektet med skattemedel.

Dessa fyra länder markerade ett halvår tidigare - under Sveriges ordförandeskap - att Galileo måste bli ett helt civilt projekt. En möjlig militär användning och inblandning kan skrämma privata investerare. Dessa fyra skeptiska EU-länder är också måttligt intresserade av att konkurrera militärtekniskt med USA.

Men den säkerhetspolitiska aspekten av Galileo är viktig för Frankrike, Italien och Spanien. Ett oberoende av USA har varit ett av de uttalade motiven från dessa länder för egna, europeiska, navigationssatelliter.

Och EU-parlamentet uttalade den 7 februari i år att man "inte vill utesluta en militär användning av Galileo för fredsbevarande uppdrag."

Kommissionen skriver i sitt senaste underlag att Galileo visserligen är ett civilt projekt, men påpekar också att satellitnavigering är värdefullt för försvarsändamål.

USA har i flera år bedrivit påtryckningar mot Galileo och på senare tid mer högljutt. USA är oroat över att "fientliga krafter" skulle kunna få tillgång till Galileos "Public Regulated Service", skyddade signaler som är tänkta för polis och räddningstjänster.

Amerikansk militär vill ha möjlighet att störa ut dessa signaler. Detta på samma sätt som man i dag utvecklar möjligheterna att störa ut den civila användningen av gps-signalerna inom vissa geografiska områden.

Det svenska försvaret håller en allmänt låg profil i frågan om Galileo. Försvarets primära intresse är att få tillgång till de amerikanska militära gps-signalerna.

- Prioritet ett för oss är att det är militära gps som gäller. Vi vill bli behöriga användare. Det är ett krav när vi deltar i internationella operationer, säger Anders Eklund överstelöjtnant i den svenska krigsförbandsledningens telekomsektion.

Militären vill också tillgång till en säker navigering och möjlighet att störa ut civil användning av gps i händelse av krig eller under militära operationer, förklarar han.

En enda störsändare i Kaknästornet skulle exempelvis kunna slå ut den civila användningen av gps i hela Stockholm och skärgården.

Skälet till att svensk militär i dag inte har rätt eller möjlighet att använda de amerikanska koderna vill han inte gå närmare in på. I stället säger han att det föreligger "praktiskt-byråkratiska" problem.

- Min bedömning är dock att vi under året kommer att kunna anskaffa utrustning för provförsök, säger Anders Eklund.

Ländernas olika positioner inför transportministrarnas möte den 26 mars är osäkra. Utom för ett land: Frankrike. President Jacques Chirac har slagit fast att Europa inte får bli en vasall under USA, som huvudargument för projektet. Var Italien står efter Silvio Berlusconis valseger är det ingen som vet.

Spanien, ordförandeland i EU, har bara sagt att man vill lösa frågan under våren.





GALILEO CHANS TILL JÄTTEORDER FÖR SVENSK RYMDINDUSTRI

Saab Ericsson Space i Göteborg hoppas få tillverka två komponenter till Galileo: datorerna som styr satelliterna i sina omloppsbanor och signalgeneratorn för positioneringssignalen som skickas till jorden.

- Det här är en stor sak för oss. Vanligen tillverkar vi ett eller två exemplar av varje produkt, säger Lars Nordfeldt som är ansvarig för Galileoprojektet på Saab Ericsson Space.

I en första fas av projektet har Saab Ericsson Space tillsammans med europeiska Astrium fått nästan 30 miljoner kronor av den europeiska rymdstyrelsen, ESA, för att ta fram en prototyp till signalgeneratorn.

Dessutom har företaget skjutit till ytterligare miljoner ur egen ficka. Den exakta summan vill Saab Ericsson Space inte avslöja. Även om företaget fått prototypuppdraget är det inte säkert att de får leverera till ett eventuellt fullskaligt Galileoprojekt. Bland konkurrenterna ser Lars Nordfelt franska Alcatel och även samarbetspartnern Astrium.

- Men vårt nuvarande uppdrag är viktigt ur positioneringssynpunkt inför den framtida upphandlingen, säger han.

Även Volvo Aero i Trollhättan satsar på Galileo. Företaget arbetar tillsammans med svenska Rymdbolaget och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) med en raketmotor med tillhörande bränsle för att styra satelliten i sin bana.

Tanken är att bränslet ska vara mindre farligt att hantera än dagens. Då kan satelliten fyllas med allt bränsle, som den förbrukar under sin livslängd, redan när den tillverkas. I dag fylls bränslet på först i samband med uppskjutningen på grund av explosionsrisk och hälsorisken för personalen som hanterar satelliten.

- Det skulle spara tid och därmed pengar, säger Ulf Palmnäs som är marknadsansvarig på Volvo Aero.

Enligt Ulf Palmnäs är projektet inte enbart inriktat på Galileos satelliter.

- Men Galileo ligger bra i tiden för projektet.

Intresset för Galileo är svalare hos de företag som tillverkar de mottagare som ska använda satellitsignalen. En orsak är osäkerheten kring de licensavgifter som planeras för de som tillverkar kretsar till Galileomottagare.

- Jag tror att licenspengarna gör att Galileo kommer att ha svårt att slå igenom hos fotfolket när gps är gratis. Kanske kan flyg och militär vara intresserad trots att det kostar, säger Bertil Rydegren som är chef för forskning och utveckling hos Silva som idag bland annat tillverkar gps-mottagare för privatpersoner.

Saab Transpondertech tillverkar positioneringssystem, som bygger på gps för professionella användare.

- Två system är bättre än ett om de kan stötta varandra, säger Anders Bergström på Saab Transpondertech.

Han kan tänka sig att det kommer mottagare som klarar båda systemen. Dubbla mottagare finns redan idag där gps och det ryska Glonass- systemet utnyttjas.


"STASA PÅ ETT POSITIONSSYSTEM"

- Galileo är en politisk lösning
på ett icke existerande problem. Det tycker uppfinnaren Håkan Lans.

Han har utvecklat ett transpondersystem för positionsbestämning och övervakning av flygtrafik och sjöfart baserat på satellitnavigering. Systemet håller på att standardiseras inom FN.

Håkan Lans menar att det inte finns några tekniska skäl att skicka upp ytterligare ett satellitsystem när det redan finns två: amerikanska gps och ryska Glonass. Han förordar i stället ett utbyggt gps, lett av världssamfundet FN.

- Jag är medveten om att detta är en naiv tanke ur politisk synpunkt. Så fungerar inte världen, men jag tror att man ska skilja på en strikt vetenskaplig analys och en politisk analys.

Håkan Lans tror inte att det behövs ytterligare ett system för att öka säkerheten och noggrannheten i positionsbestämningen för att skapa nya användningsområden för positionering.

- Gps är ett säkert system, Galileo är en vidareutveckling så det skulle säkert vara ännu bättre. Men noggrannheten är ett sekundärt problem eftersom de flesta nöjer sig med den noggrannhet som gps ger idag.


Jonas Ryberg

Staffan Dahllöf

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt