Kiselbläck ger billiga rfid-etiketter

2008-11-06 13:03  

Ett kaliforniskt företag marknadslanserar ny teknik där halvledande kiselkomponenter trycks med bläck. Det sänker styckkostnaden för rfid-etiketter, och öppnar vägen för nya billiga sensorer och tft-lysdiodskärmar.

Att id-märka medicinflaskor för trådlös avläsning är ett av de tänkta första syftena med tekniken, som kiseldalsföretaget Kovio nu börjar sälja.

De tryckta kretsarna är inte i närheten av de prestanda som traditionella kiselkretsar håller. Men för små kretsar i korta serier är traditionell kretsframställning ofta utesluten på grund av stora startkostnader.

– Intel hävdar att de får plats med 30 miljoner tranistorer på ett knappnålshuvud. Allt vi säger är att vi får plats med några hundra stycken på en flaska, säger Kovios vd Amir Mashkoori till Wall Street Journal.

128 bitars minne
Företagets första produkt är rfid-kretsar med läsminne på 128 bitar och dataöverföringshastighet på 106 kilobit, i 13,56-megahertzbandet. I kretsen ingår även en tryckt kondensator.

Med rfid får varje exemplar av en vara en individuell kod. Det skiljer sig från hur streckkoder fungerar, där är koden likadan på olika exemplar av en viss sorts vara.

Trycks på metallfolie
Id- och prismärkning av konsumentprodukter är alltså första måltavlan, men Kovio tänker sig också att de tryckta rfid-kretsarna snabbt ska finna sin väg in i biljetter, tillfälliga nycklar med mera.

I förlängningen kan företagets tryckta tunnfilmstransistorer användas för mer avancerade komponenter, såsom tft-lysdiodskärmar eller olika typer av sensorer.

Kretsarna blir tunna genom att de trycks på metallfolie. Eftersom det inte är så avgörande att hålla ned kretsytan går det att trycka relativt rejäla punkter för anslutningar, och på så sätt hålls kostnaderna för anslutning och paketering låga.

Långsammare än vanliga kiselkretsar
De tryckta kiselkretsarna uppges leda elektroner fem gånger långsammare än traditionella kiselkretsar, men ändå runt 100 gånger snabbare än den enklare elektroniken i exempelvis många lysdiodskärmar.

De tryckta kiselhalvledarna ska inte förväxlas med tryckta plasthalvledare, så kallade organiska halvledare, som under många år har prövats och utforskats bland annat i Sverige. Tryckprocessen är likartad, likaså vissa tänkta tillämpningar, men materialen är väsentligt olika.

Tryckt kisel uppges vara dyrare men ska ha bättre tålighet och elektroniska egenskaper.

Alexander Kristofersson

Mer om: Lysdioder Rfid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt