Kemisk sensor avslöjar fukt och mögel i hus

2002-03-19 23:00  
LARMAR Skanska testar nu en helt ny fuktsensor i det skandalomsusade bygget av Hammarby sjöstad. Sensorn av tyg eller papper ändrar färg när den utsätts för fukt.

Hammarby sjöstad är det första stora pilotprojektet för den nya sensorn, kallad Alfa-sensorn. Tillverkad av en bit textil eller ett stycke papper som doppats i ett färgämne och en speciell blandning salter som drar åt sig vatten, larmar den när fukthalten blir för hög. Byggelement som skadats av fukt kan då bytas ut.

Den frimärksstora indikatorn är utvecklad av forskare på Chalmers och börjar nu marknadsföras av det nybildade bolaget Alf Andersen AB.

Under den fortsatta utbyggnaden av det tidigare fuktdrabbade bostadsområdet Hammarby Sjöstad i Stockholm ska sensorn testas under realistiska förhållanden.

- Vi ska undersöka vilka material den fungerar på, säger Aime Must på konsultföretaget Aimex som anlitats av Skanska för att testa olika utrustningar för att mäta fukt.

Bland annat gör företaget jämförelser mellan den Alfasensorn och traditionella metoder för att mäta fukt - med elektronisk apparatur och till en kostnad på tusentals kronor per mätenhet.

Alfasensorn är patentsökt och testad hos bland annat företaget Humitech, som är byggindustrins certifierade kalibrerings- och testorgan.

- Vi har inget att anmärka på sensorn. Den fungerar perfekt, säger Owe Frid på Humitech.

Borås Väveri och Tradex, ett elektronikföretag i Kungälv, har tillsammans provat om tillverkningsprocessen fungerar som den ska.

Om allt går som planerat ska sensorn finnas på marknaden under sensommaren i år i några skilda utföranden - en variant för byggindustri, en annan för läkemedelsindustrin, en tredje för villaägare och så vidare.

Färgen som sensorn indikerar fukt med kan varieras, liksom tidsskalan som visar hur länge fukten funnits på mätplatsen. Sensorn kan alltså visa hur länge till exempel ett byggelement varit fuktigt. På en byggarbetsplats kan man då byta ut det byggelement som sensorn ger utslag på och därmed undvika att huset blir "sjukt".

De sensorer som ska användas professionellt kommer att kosta under en tia stycket medan villaägaren får betala ungefär 25 kronor - då får man en tjusigare förpackning och en mera genomarbetad bruksanvisning.

- Egentligen är det bara fantasin som begränsar sensorns användningsområden, anser Alf Andersen som uppfunnit och utvecklat sensorn.

Han nämner containrar och kartonger med fuktkänsliga möbler som lagras och fraktas varje dag.

Andra tillämpningar finns inom elektronik-, läkemedels- och transportsektorn.

Med Alfasensorn kan exempelvis en nybliven villaägare kunna trycka fast några sensorer i källaren, på vinden och andra platser för att avslöja fukt i krypgrunder, framtida mögel och annat otyg.

Det skulle kosta några hundra kronor, göras på ett par-tre dagar, väl innanför den tidsram då säljaren kan ställas till svars.

Alf Andersen har nu slutat sin doktorandtjänst på Chalmers och startat företaget Alf Andersen AB för att jaga riskkapitalister och utveckla och marknadsföra Alfasensorn på heltid.
 
 

 

 
FUKTSKADOR GÖR HUSEN SJUKA
 
Det är fukt som är det
grundläggande problemet när hus möglar eller drabbas av sjukahus-sjuka.
 
I blöt isolering eller trä kan det växa mögel och bakterier. Fukten sätter också igång kemiska reaktioner mellan exempelvis mattor, lim och betong.
 
De kemiska och biologiska reaktionerna släpper ut ämnen från de drabbade materialen. Det är dessa ämnen som ibland ger dem som bor eller arbetar i huset de hälsobesvär som samlas under namnet sjukahus-sjuka.
 
Symptomen är diffusa och påminner om en vanlig förkylning. Trötthet, luftvägsinfektioner, näs- täppa, astma och eksem hos flera hyresgäster kan alla vara tecken på att deras hus drabbats av fukt på ett olyckligt sätt.
Det finns få undersökningar om hur många hus som drabbats. Men de uppskattningar som gjorts pekar på att problemet är omfattande.
 
Mellan 10 och 30 procent av alla byggnader i västvärlden kan betraktas som sjuka enligt Världshälsoorganisationen, WHO. I Storbritannien klassas upp till 50 procent av alla nybyggda eller ombyggda hus som "sjuka".
 
I Stockholm är upp till sju procent av alla flerbostadshus drabbade, enligt siffror från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor, USK. För hela landet är siffran 5 procent.
 
Och priset är högt. När hus saneras kostar inte bara arbetet utan även uteblivna hyror och evakueringsbostäder. Saneringen av fuktskadat flytspackel i bostadsområdet Dalen i Stockholm kostade 100-tals miljoner.

Niclas Köhler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt